{"id":76183,"date":"2024-11-17T11:03:01","date_gmt":"2024-11-17T09:03:01","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=76183"},"modified":"2024-11-17T11:03:14","modified_gmt":"2024-11-17T09:03:14","slug":"ehmed-kaya-sembola-tekosina-hunera-kurdi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=76183","title":{"rendered":"Ehmed Kaya; sembola t\u00eako\u015f\u00eena hunera kurd\u00ee"},"content":{"rendered":"<p><strong>L\u00eeloz His\u00ean\/Qami\u015flo<\/strong><\/p>\n<p><strong>Stranb\u00eaj\u00ea \u00fb hunermend\u00ea kurd Ehmed Kaya yek ji mezin\u00ean ku di hunera Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea \u00fb tirkiy\u00ea de cih girtiye, stran\u00ean w\u00ee di b\u00eer \u00fb wijdan\u00ea me de maye, herwiha stranb\u00eaj Ehmed Kaya sembola stran\u00ean resen \u00fb mod\u00eala hunermend\u00ea ku bi doza gel\u00ea xwe mij\u00fbl b\u00fb.<\/strong><\/p>\n<p>Dema ku desthilatdar gelek\u00ee dagirbike, di destp\u00eaka her ti\u015ft\u00ee de ziman, \u00e7and \u00fb hunera v\u00ee gel\u00ee as\u00eem\u00eelasyon dike, \u00e7i di riya hedefgirtin \u00fb girtina hunermendan an r\u00eagirtina ber saziy\u00ean ku bi \u00e7and \u00fb huner\u00ea kar dikin. Ji ber ku \u00e7and \u00fb huner d\u00eeroka gelan ya bi hezar\u00ea salan ve\u015fart\u00ee b\u00fb vedib\u00eaje. Ji nav hunermend\u00ean ku rast\u00ee girtin\u00ea hat ji ber ku bi ziman\u00ea xwe y\u00ea kurd\u00ee strand Ehmed Kaya, ku ji h\u00eala dewleta Tirk ya fa\u015f\u00eest ve demek\u00ea hate girtin \u00fb peyre penaber\u00ee dewleta Fransay\u00ea b\u00fb, da ku jiyana xwe li wir berdewam bike.<\/p>\n<p><strong>Jiyana Ehmed Kaya<\/strong><\/p>\n<p>Ehmed Kaya di malbateke xizan de mezin b\u00fb, ji bavak\u00ea kurd \u00fb day\u00eekek tirk ji her\u00eama Ed\u00eeyeman li bakur\u00ea kurdistan\u00ea di 28\u2019\u00ea meha Cotmeha sala 1957`an de ji day\u00eek b\u00fb. Malbata w\u00ee sala 1972`an de ko\u00e7\u00ee Istanbol\u00ea kirin. Xwendina xwe berdewam nekir ji ber xizaniy\u00ea, gelek kar\u00ean cuda kir. L\u00ea pir j\u00eahat\u00ee b\u00fb, di siyaset\u00ea de mij\u00fbl b\u00fb, bi Tawana belavkirina belavok\u00ean siyas\u00ee di deh saliya xwe de ket zindan\u00ea de. <strong>\u00a0<\/strong><\/p>\n<p>Dihat zan\u00een ku Ehmed Kaya bi atmosfera siyas\u00ee bandor b\u00fb, herwiha b\u00fbyer\u00ean ku p\u00ea re diqewim\u00een \u00fb bandor\u00ean wan \u00ean civak\u00ee, t\u00eako\u015f\u00eena \u00e7\u00een\u00ee, xizan\u00ee \u00fb belengaiya ku \u00e7\u00een\u00ean j\u00ear \u00ean gel bi taybet li gudan dik\u015fandin, di w\u00ea dem\u00ea de atmosfera stran\u00ean netew\u00ee nas kir, di riya stranb\u00eaj &#8220;R\u00fbh\u00ee S\u00fb&#8221;, ku star\u00ean\u00ean w\u00ee di nava xwendekar\u00ean za\u00eengeh\u00ea de belav dib\u00fb, her dema ku derfet \u00e7\u00eadib\u00fb serbilindiya xwe bi kurdb\u00fbna xwe n\u00ee\u015fan dida \u00fb v\u00ea yek\u00ea j\u00ee gelek \u015foven\u00eestan aciz dikir. Kaya di firotina kas\u00eat\u00ean muz\u00eek\u00ea de \u00fb wek ajokar\u00ea taksiy\u00ea kar dikir, pi\u015ftre derbas\u00ee c\u00eehana konseran b\u00fb \u00fb albom\u00ean xwe li Tirkiy\u00ea \u00fb dervey\u00ee welat \u00e7\u00eakir \u00fb dest bi dawetnamey\u00ean li darxistina konseran li derve kir. Di sala 1985`an de alboma xwe ya yekem\u00een bi nav\u00ea \u201cZarok\u00ea Digir\u00een\u201d diyar\u00ee dayika xwe kir, firotana albom\u00ea ji n\u00eev milyon\u00ee derbas b\u00fb \u00fb di heman sal\u00ea de alboma xwe ya duyem\u00een bi nav\u00ea \u201c\u00ca\u015f\u201d derxist. Di sala 1985`an de xelata Saziya \u00c7apemeniya Tirk wergirt. Pi\u015ftre be\u015fdarb\u00fbna w\u00ee di konseran \u00fb derxistina kom\u00ean stranan di kas\u00eatan de z\u00eade b\u00fb.<\/p>\n<p>Di sala 1999\u2019an de, Ehmed Kaya biryar da ku di we\u015fana zind\u00ee ya fest\u00eeval\u00ea de, kurdb\u00fbna xwe ya resen ji hem\u00fb c\u00eehan\u00ea re ragih\u00eene, di v\u00ea dem\u00ea de, tev\u00ee ku bi ziman\u00ea tirk\u00ee j\u00ee strand digotin, \u00ear\u00ee\u015feke ji h\u00eala fa\u015fistin Tirk li ser w\u00ee hate kirin \u00fb ji h\u00eala pol\u00ees\u00ean tirk ve hate girtin.<\/p>\n<p>Ragihandina Ehmed Kay kurdb\u00fbna xwe di her \u00e7ar par\u00e7ey\u00ean kurdistan\u00ea de rehetiyeke pir mezin di nava gel\u00ea kurd de \u00e7\u00eakir. Ehmed Kaya \u00e7ar mehan di girt\u00eegeh\u00ea de ma, l\u00ea ji ber ku peymaneke li gel aliyeke Frans\u00ee ji bo li darxistina \u015fahiyek\u00ea; \u00eemze kirib\u00fb, dewleta Tirk ne\u00e7ar ma ku bi awayek\u00ee demik\u00ee azad berde, bi \u015fert\u00ea ku pi\u015ft\u00ee bidaw\u00eeb\u00fbna \u015fahiya ku li Par\u00ees\u00ea hate li dar xistin vegere girt\u00eegih\u00ea.<\/p>\n<p>Dema ku Ehmed Kaya ji girt\u00eegeh\u00ea derket, biryar da ku jiyana xwe d\u00fbr\u00ee girt\u00eegih\u00ea \u00fb \u015fert\u00fbmerc\u00ean girtin\u00ea y\u00ea zehmet berdewam bike, ji ber v\u00ea yek\u00ea daxwaza penaberiya siyas\u00ee li par\u00ees\u00ea p\u00ea\u015fk\u00ea\u015f kir, Fransay\u00ea yekser daxwaza w\u00ee qeb\u00fbl kir, pi\u015ftre gelek stran\u00ean kurd\u00ee strand m\u00eena ( Kan\u00ee Diherik\u00een), ku di nava gel\u00ea kurd de deng veda.<\/p>\n<p>Weke t\u00ea zan\u00een ku hunermend\u00ea dengxwe\u015f \u00fb kurdperwer Ehmed Kaya\u00a0di dema ku dest bi amadekirina ahengek\u00ee dikir, di heman dem\u00ea de, li bajar\u00ea Par\u00ees\u00ea paytexta Firansay\u00ea ji ber kir\u00eeza dil, jiyana xwe ji dest da \u00fb di hundir\u00ee goristana Navdar\u00ean Par\u00ees\u00ea(Lan\u015f\u00eez) bi ax\u00ea hate spartin. Pi\u015ft\u00ee Ehmed Kaya jiyana xwe ji dest da, \u00e7end stran\u00ean w\u00ee, ku ber\u00ee ko\u00e7a daw\u00ee bike \u00e7\u00eakirb\u00fb; hatin derxistin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>L\u00eeloz His\u00ean\/Qami\u015flo Stranb\u00eaj\u00ea \u00fb hunermend\u00ea kurd Ehmed Kaya yek ji mezin\u00ean ku di hunera Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea \u00fb tirkiy\u00ea de cih girtiye, stran\u00ean w\u00ee di b\u00eer \u00fb wijdan\u00ea me de maye, herwiha stranb\u00eaj Ehmed Kaya sembola stran\u00ean resen \u00fb mod\u00eala hunermend\u00ea ku bi doza gel\u00ea xwe mij\u00fbl b\u00fb. Dema ku desthilatdar gelek\u00ee dagirbike, di destp\u00eaka her [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":76184,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[230],"tags":[],"class_list":["post-76183","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-cand-u-huner"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/76183","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=76183"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/76183\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":76185,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/76183\/revisions\/76185"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/76184"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=76183"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=76183"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=76183"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}