{"id":67616,"date":"2024-05-02T12:07:57","date_gmt":"2024-05-02T10:07:57","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=67616"},"modified":"2024-05-02T12:51:48","modified_gmt":"2024-05-02T10:51:48","slug":"roja-cihani-ya-erde","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=67616","title":{"rendered":"Roja c\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea"},"content":{"rendered":"<p><strong>Ronaz Sil\u00eaman\/Qami\u015flo<\/strong><\/p>\n<p><strong>Bi armanca z\u00eadekirina hi\u015fyar\u00eekirina civak\u00ea li ser mijar\u00ean j\u00eengeh\u00ea, her sal di 22&#8217;\u00ea N\u00eesan\u00ea de roja c\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea t\u00ea p\u00eerozkirin, her wiha di sala 1970`an de li Dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee ev p\u00eerozbah\u00ee hat dest p\u00ea kirin.<\/strong><\/p>\n<p>Roja C\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea, bi armanca z\u00eadekirina hi\u015fyariya civak\u00ea li ser mijar\u00ean j\u00eengeh\u00ea, her sal di 22&#8217;\u00ea N\u00eesan\u00ea de \u00e7alakiyeke salane ye. Li 4 aliy\u00ea c\u00eehan\u00ea bi \u00e7alakiy\u00ean cur bi cur t\u00ea p\u00eerozkirin. Ev buyer di sala 1970\u2019\u00ea de li dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee dest p\u00ea kir \u00fb ji w\u00ea dem\u00ea ve ew b\u00fb rojek c\u00eehan\u00ee ku t\u00ea de z\u00eadetir\u00ee milyarek kes ji hem\u00fb temenan li dora 200 welatan t\u00ea de be\u015fdar dibin. Roja Erd\u00ea armanc dike ku gir\u00eengiya parastina j\u00eengeh\u00ea derxe hol\u00ea \u00fb mijar\u00ean j\u00eengeh\u00ea bixe rojeva netewey\u00ee \u00fb navnetewey\u00ee. \u00cesal, Roja Erd\u00ea bal\u00ea diki\u015f\u00eene ser pirsgir\u00eaka qir\u00eajiya plast\u00eek \u00fb zirara w\u00ea li tenduristiya mirov \u00fb gerst\u00eark\u00ea, beriya pejirandina peymanek d\u00eerok\u00ee ya UN ku d\u00ea qir\u00eajiya plast\u00eek bi daw\u00ee bike.<\/p>\n<p><strong>Roja Erd\u00ea \u00e7i ye?<\/strong><\/p>\n<p>Her sal, bi milyonan mirov ji \u00e7ar aliy\u00ean c\u00eehan\u00ea di Roja Erd\u00ea de t\u00eane cem hev, da ku tevgera haw\u00eerdor\u00ea p\u00eeroz bikin. Ev b\u00fbyer di sala 1970\u2019\u00ea de li Dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee dest p\u00ea kir \u00fb niha li seranser\u00ea c\u00eehan\u00ea t\u00ea p\u00eeroz kirin.<\/p>\n<p><strong>Roja Erd\u00ea \u00e7i ye \u00fb keng\u00ee ye?<\/strong><\/p>\n<p>Roja Erd\u00ea b\u00fbyerek c\u00eehan\u00ee ye ku armanca w\u00ea balki\u015fandina gir\u00eengiya parastina j\u00eengeh\u00ea ye \u00fb her sal di 22`\u00ea N\u00eesan\u00ea de t\u00ea lidarxistin. P\u00eerozbahiy\u00ean Roja Erd\u00ea di sala 1970`an de dest p\u00ea kir \u00fb ev roj ji h\u00eala j\u00eengehpar\u00eaz\u00ea Amer\u00eek\u00ee senator Gaylord Nelson \u00fb xwendekar\u00ea mezin \u00ea Harvard\u00ea Dennis Hayes ve hate destp\u00eakirin, pi\u015ft\u00ee ku wan zirara haw\u00eerdor\u00ea ya ji ber rijandina neft\u00ea li Santa Barbara, California, di sala 1969`an de d\u00eet, ku fikar\u00ean wan z\u00eade kir. zirara j\u00eengeh\u00ea li Dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee. Hizira Roja Erd\u00ea ew b\u00fb ku ew bibe r\u00eayek ku mirov bi pirsgir\u00eak\u00ean hawirdor\u00ea re t\u00eakildar bike \u00fb wan pirsgir\u00eakan bixe rojeva netewey\u00ee. Yekem Roja Erd\u00ea d\u00eet ku 20 m\u00eelyon mirov daketin kolan\u00ean bajar\u00ean mezin li seranser\u00ea Dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee.<\/p>\n<p><strong>Roja Erd\u00ea di sala 2024`an de?<\/strong><\/p>\n<p>Mijara 2024`an &#8220;Planet vs. Plastic&#8221; armanc dike ku hi\u015fyariya zirar\u00ean qir\u00eajiya plast\u00eek li tenduristiya mirov \u00fb gerst\u00earkan bilind bike. B\u00fbyer\u00ean ber\u00ea y\u00ean Roja Erd\u00ea gelek mijar\u00ean j\u00eengeh\u00ea, ji guher\u00eena avhewa \u00fb enerjiya paqij bigire heya parastina cureyan \u00fb feydey\u00ean \u00e7andina daran, vegirtib\u00fbn. Balk\u00ea\u015fiya \u00eesal li ser plast\u00eek beriya pejirandina peymanek d\u00eerok\u00ee ya Netewey\u00ean Yekb\u00fby\u00ee ye ku d\u00ea qir\u00eajiya plast\u00eek bi daw\u00ee bike, ku t\u00ea pay\u00een ku heya dawiya sala 2024`an li ser were lihevkirin. Z\u00eadetir\u00ee 50 welatan, di nav de Br\u00eetanya, bang kirin ku heta sala 2040`an de daw\u00ee li qir\u00eajiya plast\u00eek b\u00ea an\u00een.<\/p>\n<p><strong>Roja Erd\u00ea \u00e7i bi dest xist?<\/strong><\/p>\n<p>\u00c7end sal pi\u015ft\u00ee p\u00eerozbahiya yekem a Roja Erd\u00ea di sala 1970`an de, Ajansa Parastina J\u00eengeh\u00ea ya Dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee hate damezrandin \u00fb \u00e7end qan\u00fbn\u00ean j\u00eengeh\u00ea y\u00ean wek\u00ee zagona hewaya paqij hat pejirandin an bih\u00eazkirin. Buyer\u00ean daw\u00ee \u00e7andina bi sed m\u00eelyonan daran, pi\u015ftgir\u00eekirina cotkaran bi perat\u00eek\u00ean \u00e7andiniy\u00ea y\u00ean domdar \u00fb destp\u00eakirina projey\u00ean xwendin-xwendewariya avheway\u00ea li 4 aliy\u00ean c\u00eehan\u00ea ye. Hin \u00e7avd\u00ear j\u00ee bal\u00ea diki\u015f\u00eenin ser gir\u00eengiya Roja Erd\u00ea ji bo derxistina pirsgir\u00eak\u00ean j\u00eengeh\u00ea.<\/p>\n<p>Di sala 2016\u2019an de, Roja Erd\u00ea hat hilbijartin ku bi awayek\u00ee sembol\u00eek \u00eemzekirina ferm\u00ee ya Peymana Avheway\u00ea ya Par\u00ees\u00ea ya d\u00eerok\u00ee ku di dawiya sala 2015`an de li ser hat lihevkirin, hate hilbijartin. Ev cara yekem b\u00fb ku welat\u00ean c\u00eehan\u00ea bi hev re li ser armanc\u00ean ku hewl bidin germb\u00fbna gerd\u00fbn\u00ee s\u00eenordar bikin li hev kirin<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ronaz Sil\u00eaman\/Qami\u015flo Bi armanca z\u00eadekirina hi\u015fyar\u00eekirina civak\u00ea li ser mijar\u00ean j\u00eengeh\u00ea, her sal di 22&#8217;\u00ea N\u00eesan\u00ea de roja c\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea t\u00ea p\u00eerozkirin, her wiha di sala 1970`an de li Dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee ev p\u00eerozbah\u00ee hat dest p\u00ea kirin. Roja C\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea, bi armanca z\u00eadekirina hi\u015fyariya civak\u00ea li ser mijar\u00ean j\u00eengeh\u00ea, her sal di 22&#8217;\u00ea [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":67617,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-67616","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67616","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=67616"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67616\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67618,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67616\/revisions\/67618"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/67617"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=67616"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=67616"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=67616"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}