{"id":67579,"date":"2024-05-01T10:02:23","date_gmt":"2024-05-01T08:02:23","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=67579"},"modified":"2024-05-01T10:02:23","modified_gmt":"2024-05-01T08:02:23","slug":"armanca-me-damezirandina-fakulteya-kurdoloji-u-xurtkirina-peyweniyen-kurdi-elmani-ye","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=67579","title":{"rendered":"\u2018Armanca me damezirandina Fakulteya Kurdoloj\u00ee  \u00fb xurtkirina peyweniy\u00ean kurd\u00ee-elman\u00ee ye\u2019"},"content":{"rendered":"<p><strong>Hemza S\u00eavo\/Qami\u015flo<\/strong><\/p>\n<p><strong>Serok\u00ea Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee Y\u00fbnis Bhram da zan\u00een ku korbend li ser bingeh\u00ea xurtkirina t\u00eakiliyan \u00fb dan\u00fbstandin\u00ean civak\u00ee, \u00e7and\u00ee \u00fb hwd y\u00ean elman\u00ee-kurd\u00ee xebat\u00ea dide me\u015fandin. Her wiha Bhram diyar kir ku armanca sereke avakirina fakulteya Kurdoljiy\u00ea ye ku xwendekar \u00fb mamostey\u00ean kurd li dervey\u00ee welat s\u00fbd werbigirin.<\/strong><\/p>\n<p>Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee saziyeke civak\u00ee, \u00e7and\u00ee, siyes\u00ee ye ku li Elmaniyay\u00ea kar dide me\u015fandin, di v\u00ea derbar\u00ea de j\u00ee serok\u00ea korbend\u00ea Y\u00fbnis Bhram besiva pirs\u00ean rojnameya me da \u00fb naveroka hevpeyv\u00een\u00ea wiha b\u00fb:<\/p>\n<p><strong>Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee \u00e7i saz\u00ee ye, keng\u00ee hate avakirin \u00fb armanc j\u00ea \u00e7i ye?<\/strong><\/p>\n<p>Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee saziyeke li ser bingeh\u00ea dan\u00fbstandin\u00ean civak\u00ee, \u00e7and\u00ee, siyas\u00ee \u00fb hwd\u2026 di navbera kurd \u00fb elmanan de hate avakirin \u00fb ev saz\u00ee saziyeke serbixwe \u00fb b\u00eaal\u00ee ye. Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee di sala 2017\u2019an de hate avakirin, sedema ku nav\u00ea netewa elman\u00ee li p\u00ea\u015fiya nav\u00ea netewa kurd\u00ee ye, ew e ku korbend karibe bandorek\u00ea li Elmaniya \u00e7\u00eabike. Bi mebesta din j\u00ee ji bo ku elman al\u00eekar bin ji bo kurdan. Ji ber kurd bi sedema siyaseta dewleta Tirk nav\u00ea teror\u00ea li wan hatib\u00fb kirin Her wiha di w\u00ea dem\u00ea de siyaseta kurd\u00ee \u00fb rew\u015fa kurdan hate guhertin, ji ber ku partiy\u00ean kurd\u00ee li ser asta c\u00eehan\u00ea xeta sor ji ber nav\u00ea teror\u00ea li ber nav\u00ea wan b\u00fb. Lewma j\u00ee hat xwestin ku em v\u00ea yek\u00ea bi riya diyalog \u00fb dan\u00fbstan\u00ean Elman\u00ee- Kurd\u00ee nav\u00ea teror\u00ea were rakirin. Pirsa diyaloga kurd\u00ee-elman\u00ee j\u00ee gelek\u00ee gir\u00eeng e, armanc j\u00ea ew b\u00fb ku em d\u00eewar\u00ea nezan\u00een \u00fb nav\u00ea terora ku li me hatiye kirin, bi\u015fk\u00eenin \u00fb bi rehet\u00ee dakevin nav w\u00ea civak\u00ea. Bi dir\u00eajahiya v\u00ea dema derbas b\u00fb j\u00ee gav ji bo v\u00ea yek\u00ea hatin av\u00eatin \u00fb p\u00ea\u015fketinek p\u00eakhat. Di heman dem\u00ea de j\u00ee dan\u00fbstandin\u00ean kurd\u00ee-elman\u00ee li ser asta diplomas\u00ee, \u00e7and\u00ee, mijar\u00ean gir\u00eaday\u00ee aboriya Rojava \u00fb her\u00eam\u00ean elman\u00ee hatin kirin.<\/p>\n<p><strong>Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee, heta niha \u00e7i kar \u00fb xebat di war\u00ea ziman, \u00e7anda kurd\u00ee \u00fb hwd\u2026 de \u00e7i gav p\u00eakan\u00eene?<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-67583 alignright\" src=\"https:\/\/ronahi.net\/ku\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/ee-242x300.png\" alt=\"\" width=\"242\" height=\"300\" srcset=\"https:\/\/ronahi.net\/ku\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/ee-242x300.png 242w, https:\/\/ronahi.net\/ku\/wp-content\/uploads\/2024\/05\/ee.png 407w\" sizes=\"auto, (max-width: 242px) 100vw, 242px\" \/><\/strong><\/p>\n<p>Yek ji xebat\u00ean me y\u00ean\u00a0 v\u00ea dawiy\u00ea ku ev b\u00fbye salek li ser t\u00ea karkirin, pirsa Kurdoloj\u00ee \u00fb ziman\u00ea kurd\u00ee ye. Di nav v\u00ea xebat\u00ea de me \u00e7ar xal dan p\u00ea\u015fiya xwe, yek j\u00ea xala ziman e \u00fb ne ten\u00ea ziman\u00ea kurd\u00ee dihew\u00eene, l\u00ea bel\u00ea di nav de, huner, m\u00fbz\u00eek \u00fb \u00e7anda kurd\u00ee heye. Xala 2\u2019an j\u00ee xebata gir\u00eaday\u00ee d\u00eeroka kurd \u00fb Kurdistan\u00ea ye. Xala 3\u2019an j\u00ee di derbar\u00ea felsefeya civaknasiya Kurdistan\u00ee de ye. Her wiha xala \u00e7aran gir\u00eaday\u00ee zerde\u015ftiyet\u00ea de ye, ev xal weke ol anj\u00ee felsefeyek kurd\u00ee ye, di heman dem\u00ea de ji Zerde\u015ft \u00fb beriya w\u00ee, heta niha ol \u00fb baweriy\u00ean li Kurdistan\u00ea cih\u00ea xwe di nav v\u00ea xal\u00ea de digirin. Ev xal, sit\u00fbn\u00ean bingeh\u00een in di kar \u00fb xebata me de ya ku hewldana vekirina fakulteya Kurdoloj\u00ee dike. Bel\u00ea di nav kar \u00fb xebata Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee de yek ji armanc\u00ean me \u00fb xebata me avakirina fakulteya Kurdoloj\u00ee ye. Ev kar \u00fb xebata han ango fakulteya Kurdoloj\u00ee, bi hevkar\u00ee \u00fb p\u00eawendiy\u00ean di navbera me \u00fb Zan\u00eengeha Dir\u00easin de t\u00ea kirin. Li aliyek\u00ee din j\u00ee xebateke bi nirx li ser asta Kurdistan\u00ea hat kirin, ew j\u00ee Xelata M\u00eer Celadet Bedirxan a ziman\u00ea kurd\u00ee b\u00fb. Ev xelat di sala 2023\u2019an de hat \u00e7\u00eakirin \u00fb Zerde\u015ft Haco wergirt. Xelata Celadet Bedirxan di Elmaniyay\u00ea \u00fb Ewrpay\u00ea de dengvedanek \u00e7\u00eakir \u00fb n\u00ear\u00eena civaka wir li ser kurdan \u00fb \u00e7anda kurd\u00ee hat guhertin. Me xwest ku ji civaka ewrip\u00ee re bi riya v\u00ea xelat\u00ea bidin xuyakirin ku xelat\u00ean kurd\u00ee j\u00ee weke xelat\u00ean c\u00eehan\u00ea y\u00ean nobel \u00fb hwd\u2026 hene, nirx \u00fb qelen\u00ea w\u00ea nek\u00eam\u00ee van xelat\u00ean c\u00eehan\u00ee ye.<\/p>\n<p><strong>W\u00ea \u00e7iqas\u00ee gel\u00ea kurd y\u00ean li Elmaniyay\u00ea s\u00fbd ji v\u00ea xebat\u00ea bikin \u00fb di dema p\u00ea\u015f de w\u00ea \u00e7i were kirin?<\/strong><\/p>\n<p>Gir\u00eeng\u00ee \u00fb ramana avakirina zan\u00eengeh ango fakulteya Kordoloj\u00ee di encama dan\u00fbstandin\u00ean kurd\u00ee-elman\u00ee hat encamdan. Herwiha me d\u00eet ku di dema hey\u00ee de bi sedan xwendekar \u00fb mamostey\u00ean kurd li elmaniya hene ku hene waneyan bi bawernamey\u00ean ereb\u00ee, tirk\u00ee \u00fb hwd didin, l\u00ea bawernameya wan ya kurd\u00ee tune ye. L\u00ea fakulteya Kordolojiy\u00ea derfet\u00ea ji bo wan vedike ku bawernamey\u00ean kurd\u00ee pi\u015ft\u00ee \u00e7\u00eakirina ezm\u00fbnan bigirin. Ev bawername j\u00ee ne k\u00eam\u00ee bawernamey\u00ean zan\u00eengeh\u00ean elman\u00ee be. Di heman dem\u00ea fakulteya Kordoloj\u00ee derfet\u00ea dide xwendekar\u00ean zan\u00eengeh\u00ean Kurdistan\u00ea ku cih\u00ea xwe t\u00ea de li gor\u00ee \u015fert \u00fb merc\u00ean cuda bigirin. Herwiha ezm\u00fbn\u00ean xwe p\u00ea\u015fk\u00ea\u015f bikin \u00fb ger di wan ezm\u00fbnan de bi ser ketin w\u00ea bawernamey\u00ean xwe werbigirin. Lewma \u00ead\u00ee p\u00eaw\u00eest nake ku xwendekar\u00ean me herin li zan\u00eengeh\u00ean din bixw\u00eenin. Ti\u015fta balk\u00ea\u015f ew e ku gelek kes\u00ean navdar hene ku di meclisa r\u00eaveberina fakulteya Kurdoloj\u00ee de cih digirin. Weke serok wez\u00eer\u00ea Zaksin y\u00ea ber\u00ea, balyoz\u00ea Ewripay\u00ea y\u00ea Netew\u00ean Yekb\u00fby\u00ee, serok\u00ea Zan\u00eengeha Dir\u00eastin, serok\u00ea \u015earedariya Henover, seroka parlemanter ya w\u00eelayeta N\u00eedazaksin\u00ea, n\u00eaz\u00ee 5 pirof\u00eesor\u00ean elman\u00ee \u00fb 3 pirof\u00eesor\u00ean kurd \u00fb hwd\u2026<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hemza S\u00eavo\/Qami\u015flo Serok\u00ea Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee Y\u00fbnis Bhram da zan\u00een ku korbend li ser bingeh\u00ea xurtkirina t\u00eakiliyan \u00fb dan\u00fbstandin\u00ean civak\u00ee, \u00e7and\u00ee \u00fb hwd y\u00ean elman\u00ee-kurd\u00ee xebat\u00ea dide me\u015fandin. Her wiha Bhram diyar kir ku armanca sereke avakirina fakulteya Kurdoljiy\u00ea ye ku xwendekar \u00fb mamostey\u00ean kurd li dervey\u00ee welat s\u00fbd werbigirin. Korbenda Elman\u00ee-Kurd\u00ee saziyeke civak\u00ee, \u00e7and\u00ee, siyes\u00ee [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":67580,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-67579","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67579","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=67579"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67579\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67584,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67579\/revisions\/67584"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/67580"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=67579"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=67579"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=67579"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}