{"id":67558,"date":"2024-05-01T09:42:19","date_gmt":"2024-05-01T07:42:19","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=67558"},"modified":"2024-05-01T09:42:19","modified_gmt":"2024-05-01T07:42:19","slug":"1e-gulan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=67558","title":{"rendered":"1\u2019\u00ea Gulan"},"content":{"rendered":"<p><strong>Far\u00fbk Sakik<\/strong><\/p>\n<p>1\u2019\u00ea Gulan\u00ea d\u00eerokek xwe heye. Em j\u00ee ji sala 1889\u2019an dest p\u00ea bikin. Di sala 1889\u2019an de, li Par\u00ees\u00ea civ\u00eena Enternasyonal ya duyem\u00een hat lidarxistin. Di v\u00ea civ\u00een\u00ea de j\u00ee, roja 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea weke Roja Karker\u00ean C\u00eehan\u00ea hat \u00eelankirin. Ji w\u00ea roj\u00ea vir ve, karek\u00ean c\u00eehan\u00ea bi t\u00eako\u015f\u00een \u00fb \u00e7alakiy\u00ean xwe, h\u00ea b\u00eatir di r\u00fbpel\u00ean d\u00eerok\u00ea de cih digrin. Slogana v\u00ea roj\u00ea ku her sal\u00ea careke din t\u00ea dubarekirin ev e, \u201cKarker\u00ean c\u00eehan\u00ea bibin yek.\u201d<\/p>\n<p>1\u2019\u00ea Gulan\u00ea li Tirkiy\u00ea yekem car di navbera sal\u00ean 1908&#8217;an \u00fb 1912\u2019an de hat p\u00eerozkirin.<\/p>\n<p>Di sala 1925\u2019an de, li Tirkiy\u00ea qan\u00fbnek hat derxistin ku p\u00eerozbahiyan qedexe kir \u00fb 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea weke \u201cCejna Bihar \u00fb \u00c7\u00ee\u00e7ekan\u201d \u00eelan kir. 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea pi\u015ft\u00ee b\u00eadengiyeke 43 salan dest p\u00ea kir ji sala 1968\u2019an \u00a0vir ve li Tirkiy\u00ea bi reng\u00ean cuda cuda hat p\u00eerozkirin. L\u00ea desthilatdar li dij\u00ee v\u00ea yek\u00ea b\u00fbn.<\/p>\n<p>M\u00eenak: Li bajar\u00ea M\u00fb\u015f\u00ea (bajar\u00ea ez hatime dine.) di 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea de cejnek Tirkan a taybet heb\u00fb. Ew roj dihat p\u00eerozkirin. Ji bo ku rast\u00ee roja karkeran dihat, ev d\u00eeroka cejna taybet an\u00een 30\u2019y\u00ea N\u00eesan\u00ea.<\/p>\n<p>Li Tirkiy\u00ea di 31\u2019\u00ea Adara 1975\u2019an de dibin serokwez\u00eertiya Suleyman Dem\u00eerel de \u201cHik\u00fbmeta Eniya Nijadperest\u201d hatib\u00fb avakirin. Ev hik\u00fbmet li dij\u00ee mixalifan, kurdan \u00fb \u00e7epgiran roj bi roj bi derxistina hin qan\u00fbnan \u00fb li kolanan j\u00ee bi \u00eari\u015f \u00fb k\u00fb\u015ftina, terorek dijwar dida me\u015fandin.<\/p>\n<p>Li hember\u00ee v\u00ea yek\u00ea mixalif \u00fb \u015foreger j\u00ee bi r\u00eaxistin dib\u00fbn. Ev r\u00eaxistinb\u00fbn \u00fb t\u00eako\u015f\u00eena wan di p\u00eerozbahiy\u00ean 1\u2019\u00ea Gulana 1976\u2019an de derket asta her\u00ee bilind. Di sala 1976\u2019an de li Stenbol\u00ea bi tevl\u00eeb\u00fbna 400 hezar kes\u00ee 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea hat p\u00eerozkirin. Bi taybet 1\u2019\u00ea Gulana 1977\u2019an ku bi komkujiyeke mezin bi daw\u00ee b\u00fbb\u00fb, bi p\u00eerozbahiya bi heybet \u00fb bi komkujiya xwe mohra xwe li d\u00eerok\u00ea dab\u00fb. Di sala 1977\u2019an de, 500 hezar kes\u00ean ku tevl\u00ee meras\u00eemeke li meydana Taksim\u00ea b\u00fbb\u00fbn. Bi n\u00eazikb\u00fbna v\u00ea roj\u00ea h\u00eaz\u00ean desthilatdar ketib\u00fbn nav hewldanan. Ji bo komk\u00fbjiyek ji bo roja re\u015f amadekar\u00ee dikirin. Ew roj bi ber qada Taks\u00eem me\u015fa wan destp\u00eakirib\u00fb. Dema ku gih\u00ee\u015ftin qad\u00ea, komkujiy\u00ea wan p\u00ea\u015fwaz\u00ee kir. Encama gulebarankirin \u00fb \u00eari\u015fan, n\u00eazik\u00ee 10 deq\u00eeqe dewam kir. 28 kes di encama pel\u00e7iqandin\u00ea \u00fb fetisandin\u00ea,5 kes bi darbeya gulan, kesek di bin Panzer\u00ea de bi gi\u015ft\u00ee 34 kes\u00ee jiyana xwe ji dest dan \u00fb bi gi\u015ft\u00ee 126 kes bir\u00eendarb\u00fbn.<\/p>\n<p>Di wan salan de koma Apociyan j\u00ee di nav \u00e7epgiran de bir\u00eaxistin dib\u00fbn. Dema ku di 27\u2019\u00ea Mijdara 1978\u2019an de part\u00ee avakirin, me di nav partiy\u00ea de peyva \u2018karker\u2019 d\u00eet. Nav\u00ea partiya wan wek \u2018Partiya Karker\u00ean Kurdistan\u00ea\u2019 hat \u00eelankirin. Ev kom j\u00ee her sal di 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea de bi \u00e7alaky\u00ean c\u00fbr be c\u00fbr li qadan b\u00fbn. Ev roj wek rojek t\u00eako\u015f\u00eena li dij\u00ee zilimkara dihat p\u00eeroz kirin. Tevgera Azadiy\u00ea, \u00e7awa Newroz guhertib\u00fb roja serhildan \u00fb t\u00eako\u015f\u00een\u00ea, ev roj j\u00ee \u00ead\u00ee bi wateya roja t\u00eako\u015f\u00een\u00ea dihat p\u00eerozkirin.<\/p>\n<p>Di sal\u00ean 90\u2019\u00ee ve \u00ead\u00ee Kurd\u00ean pol\u00eet\u00eek b\u00fbb\u00fbn \u00fb siyaseta demokrat\u00eek, gel ber bi qad\u00ean p\u00eerozbahiyan ve bi r\u00ea dixistin.<\/p>\n<p>Bi taybet li Ewr\u00fbpay\u00ea di p\u00eerozbahiy\u00ean 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea de de d\u00eesa prof\u00eela li dij\u00ee modern\u00eeteya kap\u00eetal\u00eest t\u00eako\u015f\u00eena modern\u00eeteya demokrat\u00eekderdiket p\u00ea\u015f. Di sal\u00ean destp\u00eak\u00ea de herkes ji aliy\u00ea xwe de bi ser\u00ea xwe 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea dadiketin qadan, l\u00ea di van sal\u00ean daw\u00ee de rihek efs\u00fbn, ew an\u00een cem hev. \u00a0Bi taybet pi\u015ft\u00ee berxwedana Koban\u00ea. \u00cad\u00ee 1\u2019\u00ea Gulan gih\u00ee\u015ft wateya xwe ya d\u00eerok\u00ee ya digotin \u2018hem\u00fb karker\u00ean c\u00eehan\u00ea bibin yek.\u2019<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Far\u00fbk Sakik 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea d\u00eerokek xwe heye. Em j\u00ee ji sala 1889\u2019an dest p\u00ea bikin. Di sala 1889\u2019an de, li Par\u00ees\u00ea civ\u00eena Enternasyonal ya duyem\u00een hat lidarxistin. Di v\u00ea civ\u00een\u00ea de j\u00ee, roja 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea weke Roja Karker\u00ean C\u00eehan\u00ea hat \u00eelankirin. Ji w\u00ea roj\u00ea vir ve, karek\u00ean c\u00eehan\u00ea bi t\u00eako\u015f\u00een \u00fb \u00e7alakiy\u00ean xwe, h\u00ea b\u00eatir [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":59428,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-67558","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67558","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=67558"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67558\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67559,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/67558\/revisions\/67559"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/59428"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=67558"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=67558"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=67558"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}