{"id":64765,"date":"2024-03-10T09:09:33","date_gmt":"2024-03-10T07:09:33","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=64765"},"modified":"2024-03-10T10:24:17","modified_gmt":"2024-03-10T08:24:17","slug":"cpt-hevkara-dewleta-tirk-a-fasist-e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=64765","title":{"rendered":"CPT hevkara dewleta Tirk a fa\u015f\u00eest e"},"content":{"rendered":"<p><strong>Hemza S\u00eavo\/ Qami\u015flo<\/strong><\/p>\n<p><strong>Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina li \u00ca\u015fkencey\u00ea ya Konseya Ewropay\u00ea\u00a0 (CPT) careke din dir\u00fbtiya h\u00eaz \u00fb r\u00eaxistin\u00ean navnetewey\u00ee y\u00ean derbar\u00ea rew\u015fa R\u00eaber Abdullah Ocalan \u00fb Imraliy\u00ea de, derdixe hol\u00ea. CPT ku qa\u015fo ji bo p\u00ea\u015f\u00eegirtina li i\u015fkenceya mirovan hatiye damezrandin, li hember\u00ee tecr\u00eeda girangir\u00ee ya li \u00cemraliy\u00ea xwe b\u00eadeng dike, herwiha bi erk \u00fb berpirsyartiy\u00ean xwe y\u00ean exlaq\u00ee ranabe.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Danas<\/strong><strong>\u00een, armanc \u00fb d\u00eeroka Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina I\u015fkencey\u00ea \u00a0<\/strong><\/p>\n<p>Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina \u00ce\u015fkenceya Meclisa Ewrop\u00ee li gor\u00ee biryara 1\u2019\u00ea ji Hevpeymana EwrOp\u00ee ya dij\u00ee \u00ee\u015fkenceya ku li ser mirovan t\u00ea kirin, \u00a0di Mijdara sala 1989\u2019an de hate damezrandin. Armanc ji avab\u00fbna v\u00ea kom\u00eetey\u00ea j\u00ee \u015fopandina rew\u015fa kes\u00ean ku di zindanan de b\u00eamaf mane \u00fb t\u00ean \u00ee\u015fkencekirin, di heman dem\u00ea de parastina kes\u00ean d\u00eelgirt\u00ee ji tundiyan b\u00fb. Herwiha Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina \u00ce\u015fkencey\u00ea ango bi nav\u00ea CPT t\u00ea naskirin, be\u015feke bingeh\u00een ji s\u00eestema Ewropay\u00ea ya ji bo parastina maf\u00ea mirovan. Di heman dem\u00ea de xebata w\u00ea di \u00e7ar\u00e7oveya hem\u00fb dewlet\u00ean ku li ser avab\u00fbna destey\u00ea er\u00ea kirinet\u00ea me\u015fandin.<\/p>\n<p><strong>Erk \u00fb \u00e7ar\u00e7oveya xebata kom\u00eetey\u00ea<img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-64837 alignright\" src=\"https:\/\/ronahi.net\/ku\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/201132_190338_cpt-1-300x168.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"168\" srcset=\"https:\/\/ronahi.net\/ku\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/201132_190338_cpt-1-300x168.jpg 300w, https:\/\/ronahi.net\/ku\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/201132_190338_cpt-1-768x431.jpg 768w, https:\/\/ronahi.net\/ku\/wp-content\/uploads\/2024\/03\/201132_190338_cpt-1.jpg 990w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/strong><\/p>\n<p>Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina I\u015fkencey\u00ea xwed\u00ee \u00eemkan \u00fb derfeteke berfirehe. Herwiha li gor\u00ee madeya 8\u2019an ji hevpeymana P\u00ea\u015f\u00eegirtina I\u015fkencey\u00ea a Meclisa Ewropay\u00ea \u00a0xebat\u00ea dide me\u015fandin. Yek ji erk\u00ean w\u00ea xwegihandina dewlet\u00ean li derdor\u00ea \u00fb ji maf\u00ea kom\u00eetey\u00ea ye ku b\u00eas\u00eenor li her\u00eam\u00ea tevbigere. Div\u00ea hem\u00fb agahiy\u00ean gir\u00eaday\u00ee cih\u00ea kes\u00ea d\u00eelgirt\u00ee y\u00ea ku b\u00eamafmane bizanibe. Herwiha ew mafdar e ku bigih\u00eaje cih\u00ea zindana ku mirov t\u00ea de hatiye d\u00eelgirtin. Di heman dem\u00ea de derfet\u00ea dide kes\u00ea d\u00eelgirt\u00ee ku hevd\u00eetnan \u00e7\u00eabike. Li aliyek\u00ee din Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegitrina \u00ce\u015fkencey\u00ea bi r\u00eaxistinkar\u00ee her demeke destn\u00ee\u015fankir\u00ee serdana zindan \u00fb dever\u00ean ku mirov l\u00ea hatine girtin, dike. Li gor\u00ee madeya 7\u2019an j\u00ee ger ku were xwestin dikare bi awayek\u00ee taybet an j\u00ee ji ni\u015fka ve serdan\u00ean xwe p\u00eak b\u00eene \u00fb dikare al\u00eekariy\u00ea ji kes\u00ean bispor \u00fb bij\u00ee\u015fkan bixwaze. Herwiha ji dema ku ev kom\u00eete ava b\u00fbye heta sala 2012\u2019an 334 caran serdan \u00e7\u00eakiriye.<\/p>\n<p><strong>Erk\u00ea Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina \u00ce\u015fkencey\u00ea y\u00ea zagon\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Erk\u00ea Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina \u00ca\u015fkencey\u00ea ya Meclisa Ewropa(CPT) karek\u00ee xwed\u00ee gir\u00eengiyeke mezin e \u00fb div\u00ea hem\u00fb aliy\u00ean ev hevpeyman \u00eemze kirine li gor erka v\u00ea destey\u00ea di rew\u015f\u00ea aram\u00ee, \u015fer, rew\u015f\u00ean awarte \u00fb hwd\u2026 de bime\u015fin. Di rew\u015f\u00ean wiha de j\u00ee, pi\u015ft\u00ee Desteya Xa\u00e7a Sor erk\u00ea w\u00ea dikeve asta duym de. Di \u015fer \u00fb pev\u00e7\u00fbnan de xal\u00ean hevpeymana Cin\u00eav\u00ea ya 1949\u2019an, du pirotokol\u00ean sala 1977\u2019an \u00fb madeya 3 heta 17\u2019an ji Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina I\u015fkenceya t\u00ean p\u00eakan\u00een. Ev made \u00fb hevpeyman bi tevah\u00ee tekez dikin ku \u00e7\u00eanabe kom\u00eete derbas\u00ee dever\u00ean ku n\u00fbner\u00ean dewleta ku \u015fer l\u00ea diqewime \u00fb Xa\u00e7a Sor serdana wan kiribin, bibe.<\/p>\n<p><strong>\u00a0B\u00eadengiya CPT li hember daxwaz \u00fb namey\u00ean par\u00eazer\u00ean d\u00eelgirtiy\u00ean \u00cemral\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina \u00ce\u015fkencey\u00ea di sala 2022\u2019an de di derbar\u00ea serdana xwe ya ku ji\u00a0 \u00cemraliy\u00ea raporek amade kir. Herwiha di sala 2023\u2019an ev rapora gir\u00eaday\u00ee rew\u015fa R\u00eaber Apo radest\u00ee hikumeta dewleta Tirk a fa\u015fist kir, l\u00ea heta niha ev rapor ji aliy\u00ea CPT \u00fb fa\u015fista Tirkiy\u00ea nehatiye xwendin \u00fb rew\u015fa R\u00eaber Apo nehatiye zan\u00een. Biroya sedsal\u00ea a Par\u00eazer\u00ee ji bo v\u00ea rapor\u00ea j\u00ee bi dir\u00eajahiya sala 2023\u2019an 4 caran name ji kom\u00eetey\u00ea re\u00a0 \u015fandiye. Herwiha di namey\u00ean ku hatin \u015fiyandin de rew\u015fa R\u00eaber Apo, tecr\u00eeda giran \u00fb binp\u00eakirina dewleta Tirk ji maf\u00ea kes\u00ean d\u00eelgirt\u00ee re hat \u015f\u00eerovekirin. L\u00ea Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina \u00ce\u015fkenceya Meclisa Ewrop\u00ee bersiva namey\u00ean Niv\u00eesgeha Eesr\u00een(Biroya sedsal\u00ee) neda \u00fb hem\u00fb name hatin pi\u015ftguhkirin. Niv\u00eesgeha Esr\u00een ya Par\u00eazvaniy\u00ea \u00fb par\u00eazer\u00ean R\u00eaber Apo ji Mijdara 2023\u2019an heta \u00e7ileya \u00a0\u00a0CPT di navbera 13-22\u2019\u00ea Sibata 2024\u2019an de ji bo vekolana p\u00eakan\u00een\u00ean li ser kes\u00ean di girt\u00eegeh\u00ean ewlekariya bilind de t\u00ean kirin, serdana dewleta Tirk a fa\u015fist kir. L\u00ea di encam\u00ea de CPT b\u00eay\u00ee ku serdana \u00cemraliy\u00ea bike vegeriya. Pi\u015ft\u00ee ku erdheja 6 Sibata 2023\u2019an a mezin \u00fb y\u00ean bi \u015f\u00fbnde, her\u00ee daw\u00ee erdheja ku di 23\u2019\u00ea Sibat\u00ea de li n\u00eaz\u00ee \u00cemraliy\u00ea \u00e7\u00eab\u00fb, divab\u00fb ku par\u00eazer an j\u00ee kesayatek ji malbat\u00ea hevd\u00eetinek\u00ea bi R\u00eaber Apo re \u00e7\u00eabikin. Li gor madeya 5275\u2019an a dewleta Tirk\u00ee ger r\u00fbdaneke xwezay\u00ee li Tirkiy\u00ea \u00e7\u00eabibe ji maf\u00ea kes\u00ea d\u00eelgirt\u00ee hevd\u00eetinan bi malbat\u00ea \u00fb par\u00eazeran re \u00e7\u00eabikin. L\u00ea dewleta Tirk a fa\u015fist ne li gor\u00ee v\u00ea biryar\u00ea tevdigere. Di heman dem\u00ea de CPT j\u00ee destwerdan\u00ea ji bo hewldana diyarkirina rew\u015fa R\u00eaber Apo nake.<\/p>\n<p><strong>Hevd\u00eetin\u00ean R\u00eaber Apo \u00fb girtiy\u00ean li \u00cemraliy\u00ea<\/strong><\/p>\n<p>R\u00eaber Apo ji 20\u2019\u00ea Adara sala 2021\u2019\u00ea ve tu agah\u00ee j\u00ea nay\u00ea girtin, dewleta Tirk a fa\u015fist nah\u00eale ne par\u00eazer \u00fb ne j\u00ee malbata w\u00ee hevd\u00eetenk\u00ea p\u00eare \u00e7\u00eabikin. Par\u00eazer\u00ean Niv\u00eesgeha Esr\u00een diyar kirin ku R\u00eaber Abdullah Ocalan di nava 12 sal \u00fb n\u00eevan de ten\u00ea 5 caran bi par\u00eazeran re hevd\u00eetin kiriye \u00fb ji sala 2014\u2019an \u00fb vir ve ten\u00ea 5 caran bi malbata xwe re hevd\u00eetin p\u00eak aniye. Di sala 2019&#8217;an de j\u00ee ji 3&#8217;\u00ea Adara 2020&#8217;an \u00fb vir ve hevd\u00eetina bi malbat\u00ea re j\u00ee hate qedexekirin. Par\u00eazeran dan diyarkirin ku \u00a0Umer Xeyr\u00ee Kunar, Ham\u00eel\u00ee Yildirim \u00fb Weys\u00ee Akta\u015f \u00ean li \u00cemraliy\u00ea j\u00ee girt\u00ee ne, gotin. &#8220;Ji destp\u00eaka sala 2015&#8217;an \u00fb vir ve muwek\u00eel\u00ean wan nikarin bi par\u00eazer\u00ean xwe re hevd\u00eetin\u00ea p\u00eak b\u00eenin \u00fb di nava 7 salan de Omer Xeyr\u00ee Konar \u00fb Weys\u00ee Akta\u015f 3 caran hevd\u00eetin p\u00eak an\u00eene. Ham\u00eel\u00ee Yildirim ten\u00ea bi malbata xwe re du caran bi malbata xwe re hevd\u00eetin p\u00eak aniye \u00fb ji roja 03.03.2020\u00ea heya niha ti maf\u00ea hevd\u00eetin\u00ea ji malbatan re nehatiye day\u00een. Weke em dizanin ku dewleta Tirk a fa\u015ftist \u00fb h\u00eaz\u00ean komploger girava \u00cemraliy\u00ea ji bo kes\u00ean azad\u00eexwaz kirine zindaneke her\u00ee xerab. Ev b\u00fb z\u00eadetir\u00ee 3 salan ku gel\u00ea kurd \u00fb gel\u00ean azad\u00eexwaz y\u00ean c\u00eehan\u00ea agahiyan t\u00eakildar\u00ee rew\u015fa R\u00eaber Apo nas nakin. Li gor ku CPT xwe di v\u00ee war\u00ee de b\u00eadeng dike \u00fb tu agahiyan li ser tendurstiya R\u00eaber\u00ea Gel\u00ea Kurd e\u015fkere nake, \u00ead\u00ee dibe tevkara tecr\u00eeda li ser R\u00eaber Apo. Di heman dem\u00ea de zagon\u00ean mirovan y\u00ea c\u00eehan\u00ee binp\u00ea dike \u00fb ne li gor armanca ku ji ber w\u00ea hatib\u00fb damezrandin xebat\u00ea dike.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hemza S\u00eavo\/ Qami\u015flo Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina li \u00ca\u015fkencey\u00ea ya Konseya Ewropay\u00ea\u00a0 (CPT) careke din dir\u00fbtiya h\u00eaz \u00fb r\u00eaxistin\u00ean navnetewey\u00ee y\u00ean derbar\u00ea rew\u015fa R\u00eaber Abdullah Ocalan \u00fb Imraliy\u00ea de, derdixe hol\u00ea. CPT ku qa\u015fo ji bo p\u00ea\u015f\u00eegirtina li i\u015fkenceya mirovan hatiye damezrandin, li hember\u00ee tecr\u00eeda girangir\u00ee ya li \u00cemraliy\u00ea xwe b\u00eadeng dike, herwiha bi erk \u00fb berpirsyartiy\u00ean [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":64836,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-64765","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64765","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=64765"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64765\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64838,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64765\/revisions\/64838"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/64836"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=64765"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=64765"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=64765"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}