{"id":64025,"date":"2024-02-24T12:48:03","date_gmt":"2024-02-24T10:48:03","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=64025"},"modified":"2024-02-24T12:48:03","modified_gmt":"2024-02-24T10:48:03","slug":"pergala-imraliye-pergala-qirkirina-gele-kurd-e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=64025","title":{"rendered":"Pergala \u00cemraliy\u00ea pergala qirkirina gel\u00ea kurd e"},"content":{"rendered":"<p><strong>\u00a0<\/strong><strong>Navenda N\u00fb\u00e7eyan<\/strong><\/p>\n<p><strong>Komploya Navnetewey\u00ee ku di 9\u2019\u00ea Cotmeha 1998\u2019an de li dij\u00ee R\u00eaber Abdullah Ocalan hat destp\u00eakirin bi dijwar\u00ee didome. Ev 35 mehin bi ti away\u00ee\u00a0 ji R\u00eaber\u00ea Gel\u00ea Kurd Abdullah Ocalan ku dibin tecr\u00eedek girankir\u00ee de li Girt\u00eegeha \u00cemraliy\u00ea t\u00ea girtin, tu agah\u00ee nay\u00ean girtin.<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong>Ev 35 mehin bi ti away\u00ee agah\u00ee ji R\u00eaber\u00ea Gel\u00ea Kurd Abdullah Ocalan nay\u00ea girtin ku dibin tecr\u00eedek girankir\u00ee de li Girt\u00eegeha \u00cemraliy\u00ea t\u00ea girtin. Tev\u00ee bi 10\u2019\u00ea caran ji serdan\u00ean malbat \u00fb par\u00eazeran j\u00ee hevd\u00eetin t\u00eane astengkirin.<\/p>\n<p>Serokatiya R\u00eaveberiya Rew\u015fa Lezg\u00een \u00fb Afet\u00ea (AFAD) ragihand ku di 23 Sibata 2024\u2019an de, di saet 15.14\u2019an de li nav\u00e7eya Geml\u00eek\u00ea ya B\u00fbrsay\u00ea bi pileya 4.1 erdhej \u00e7\u00eab\u00fb. Hate diyarkirin ku erdhej di 10.86 k\u00eelometreyan di bin\u00ea erd\u00ea de \u00e7\u00eab\u00fbye. Ev dever n\u00eaz\u00ee Girt\u00eegeha \u00cemraliy\u00ea ye ku R\u00eaber\u00ea Gel\u00ea Kurd Abdullah Ocalan l\u00ea hatiye ragirtin. Derbar\u00ea mijar\u00ea \u00censiyat\u00eefa S\u00fbriyey\u00ea ya ji bo azadiya R\u00eaber Abdullah Ocalan daxuyan\u00ee da. Di daxuyaniy\u00ea de hate diyarkirin ku rew\u015fa ne aram a ji ber erdhejan \u00fb bandor\u00ean w\u00ea fikar\u00ean gel\u00ea Kurdistan\u00ea \u00fb gel\u00ean a\u015ft\u00eexwaz \u00fb demokras\u00eexwaz li ser rew\u015fa R\u00eaber\u00ea Gel\u00ea Kurd Abdullah Ocalan z\u00eade dikin. Herwiha di daxuyaniy\u00ea de hate gotin: \u201cJi ber fikar\u00ea me y\u00ean der bar\u00ea rew\u015fa R\u00eabert\u00ee de, her wiha ji ber baweriya me bi gir\u00eengiya r\u00eaxistin\u00ean tendurist\u00ee \u00fb hiq\u00fbq\u00ee y\u00ean c\u00eehan\u00ee \u00fb Ewrop\u00ee, em careke din bang li wan dikin ku rola xwe p\u00eak b\u00eenin, dewleta Tirk ne\u00e7ar bikin bila di z\u00fbtirin dem de R\u00eabert\u00ee bibe cihek\u00ee ewle \u00fb tendurist \u00fb bila dest\u00fbr bide malbat \u00fb par\u00eazer\u00ean w\u00ee ji bo di z\u00fbtir\u00een dem de w\u00ee bib\u00eenin.<\/p>\n<p><strong>CPT hevkara S\u00fbc\u00ean \u00cemraliy\u00ea ye<\/strong><\/p>\n<p>Li aliyek\u00ee di hat ragehandin ku heyeteke CPT\u2019\u00ea di navbera 13-22\u2019\u00ea Sibata 2024\u2019an de ji bo vekolana p\u00eakan\u00een\u00ean li ser kes\u00ean di girt\u00eegeh\u00ean ewlekariya bilind de t\u00ean kirin, serdana Tirkiyey\u00ea kir. L\u00ea b\u00ea ku serdana \u00cemraliy\u00ea bike vegeriyaye.<\/p>\n<p>Li gor\u00ee daxuyaniya li ser malpera ferm\u00ee ya Kom\u00eeteya P\u00ea\u015f\u00eegirtina \u00ca\u015fkencey\u00ea ya Konseya Ewropa (CPT) ji bo l\u00eakol\u00eena p\u00eakan\u00een\u00ean li dij\u00ee kes\u00ean di girt\u00eegeh\u00ean ewlekariya bilind de t\u00ean girtin, hat ziyaretkirin. Li gor\u00ee daxuyaniy\u00ea, t\u00eakildar\u00ee rew\u015fa girtiy\u00ean ku niha li Saziya Cezay\u00ea Giran a T\u00eepa F a \u00cemraliy\u00ea t\u00ean girtin, t\u00eakildar\u00ee t\u00eakiliy\u00ean wan \u00ean bi rayedar\u00ean peywend\u00eedar, bi taybet bi derve re, hin mijar j\u00ee hatin rojev\u00ea. Her \u00e7end mijar\u00ean derbar\u00ea \u00cemraliy\u00ea de bi rayedar\u00ean Tirk re hatibe n\u00eeqa\u015fkirin j\u00ee, t\u00ea f\u00eamkirin ku tu serdan li Girt\u00eegeha \u00cemraliy\u00ea nehatiye kirin \u00fb dema ku saziy\u00ean cezay\u00ea y\u00ean ku heyet ziyaret kirine hatine niv\u00eesandin, \u00cemraliy\u00ea di l\u00eestey\u00ea de cih negirtiye.<\/p>\n<p>Girt\u00eegeh\u00ean ku \u015fandey\u00ea ziyaret kir ev in: Girt\u00eegeha T\u00eepa S a Antalyay\u00ea, Girt\u00eegeha T\u00eepa S a \u00cedir\u00ea, Girt\u00eegeha T\u00eepa F a Wan\u00ea, Girt\u00eegeha Ewlehiya Bilind a Wan\u00ea, Girt\u00eegeha T\u00eepa L a Antalyay\u00ea, Girt\u00eegeha T\u00eepa L a Hejmar 3 a Maltepe ya ji bo welatiy\u00ean biyan\u00ee.<\/p>\n<p>Di daxuyaniy\u00ea de hat ragihandin ku \u015fandey\u00ea bi Wez\u00eer\u00ea Edalet\u00ea Yilmaz Tun\u00e7, Al\u00eekar\u00ea Wez\u00eer\u00ea Edalet\u00ea Ramazan Can \u00fb Mid\u00fbr\u00ea Gi\u015ft\u00ee y\u00ea Girt\u00eegehan En\u00ees Yavuz Yildirim re \u00fb rayedar\u00ean payebilind \u00ean wezaret\u00ean dad\u00ea \u00fb derve re hevd\u00eetin p\u00eak an\u00een.<\/p>\n<p>Hat ragihandin ku bi Serok\u00ea Saziya Maf\u00ean Mirovan \u00fb Wekheviy\u00ea ya Tirkiyey\u00ea Muharrem Kili\u00e7 re, bi nav\u00ea Serok\u00ea Mekan\u00eezmaya P\u00ea\u015f\u00eel\u00eagirtina Netewey\u00ee (NPM), endam\u00ean Lijney\u00ean \u015eopandina Girt\u00eegeh\u00ean Enqerey\u00ea \u00fb n\u00fbner\u00ean saziy\u00ean siv\u00eel \u00ean li Tirkiyey\u00ea re hevd\u00eetin hatine kirin.<\/p>\n<p>Her wiha hate gotin ku di dawiya serdan\u00ea de \u015fandey\u00ea \u00e7avd\u00eariy\u00ean xwe p\u00ea\u015fk\u00ea\u015f\u00ee rayedar\u00ean Tirkiy\u00ea kirine.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00a0Navenda N\u00fb\u00e7eyan Komploya Navnetewey\u00ee ku di 9\u2019\u00ea Cotmeha 1998\u2019an de li dij\u00ee R\u00eaber Abdullah Ocalan hat destp\u00eakirin bi dijwar\u00ee didome. Ev 35 mehin bi ti away\u00ee\u00a0 ji R\u00eaber\u00ea Gel\u00ea Kurd Abdullah Ocalan ku dibin tecr\u00eedek girankir\u00ee de li Girt\u00eegeha \u00cemraliy\u00ea t\u00ea girtin, tu agah\u00ee nay\u00ean girtin. \u00a0Ev 35 mehin bi ti away\u00ee agah\u00ee ji R\u00eaber\u00ea [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":64026,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-64025","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nuce"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64025","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=64025"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64025\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":64027,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/64025\/revisions\/64027"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/64026"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=64025"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=64025"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=64025"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}