{"id":62345,"date":"2024-01-10T09:04:34","date_gmt":"2024-01-10T07:04:34","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=62345"},"modified":"2024-01-10T09:04:34","modified_gmt":"2024-01-10T07:04:34","slug":"canda-xwediderketine","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=62345","title":{"rendered":"\u00c7anda \u201cxwed\u00eederketin\u00ea\u201d"},"content":{"rendered":"<p><strong>Far\u00fbk Sakik<\/strong><\/p>\n<p><strong>\u00a0<\/strong>PKK ji dema 27\u2019\u00ea Mijadara 1978\u2019an ku hat damezrandin, hetan\u00ee sala 1984\u2019an di merheleya bir\u00eaxistinb\u00fbn\u00ea de b\u00fb. Di van 8 salan de r\u00ea \u00fb r\u00eabaz\u00ean t\u00eako\u015f\u00eena azadiya Kurdistan\u00ea, bi prat\u00eeka xwe p\u00ea\u015fk\u00ea\u015f\u00ee civaka Kurd kir.<\/p>\n<p>Di sala 1984\u2019an de dema ku \u015fer\u00ea \u00e7ekdar\u00ee da destp\u00eakirin \u00ead\u00ee derbas\u00ee merheleyeke n\u00fb b\u00fb. Di v\u00ea merheley\u00ea de, bi Kurdan ti\u015ftek cuda da destp\u00eakirin. \u00c7anda xwed\u00eederketin\u00ea.<\/p>\n<p>Beriya PKK\u2019\u00ea Kurd li hev xwed\u00ee dernediketin. Di serhildanan de j\u00ee ev xwed\u00eederketin pir qels b\u00fb. Di hin dem\u00ean d\u00eerok\u00ee de j\u00ee em rast\u00ee v\u00ea xwed\u00eederketin\u00ea nedihatin.<\/p>\n<p>Dema ku di sala 1923\u2019yan de Peymana Lozan\u00ea hat \u00eemzekirin \u00fb soz\u00ean Kemal\u00eestan dab\u00fb Kurdan p\u00eak nehatin, me ned\u00eet bi sedhezaran Kurd li dij\u00ee v\u00ea peyman\u00ea, li Amed\u00ea-Mahabad-Sileymaniye-Kerk\u00fbk-Qami\u015flo mit\u00eengek girsey\u00ee ya neraz\u00eeb\u00fbn\u00ea li dar bixin.<\/p>\n<p>Di 14\u2019\u00ea N\u00eesana 1925\u2019an de dema Xalid Beg\u00ea Cibir\u00ee \u00fb \u00dbsiv Ziya li Bidl\u00ees\u00ea hatin dardekirin, li ber deriye girt\u00eegeha Bedl\u00ees\u00ea yek Kurd tuneb\u00fb.<\/p>\n<p>Dema ku \u015e\u00eax Sa\u00eed di 19\u2019\u00ea Hez\u00eerana 1925\u2019an de li Amed\u00ea hat \u00eedamkirin li qada Deriy\u00ea \u00c7iy\u00ea tu kesek tuneb\u00fb.<\/p>\n<p>Dema ku Sey\u00eet Riza 15\u2019\u00ea Mijdara 1937\u2019an de li Elez\u00eez\u00ea hat dervekirin li qada \u2018B\u00fbxday Meydani\u2019 yek Kurd \u00fb yek Elew\u00ee tuneb\u00fb.<\/p>\n<p>L\u00ea di van 40 sal\u00ean daw\u00ee de herti\u015ft hat guhertin.<\/p>\n<p>Di sala 1991\u2019an de li her\u00eama Ba\u015fur\u00ea Kurdistan Enfal dest p\u00ea kir \u00fb bi sedhezaran Kurd ber\u00ea xwe dane Bakur. Ev Kurd\u00ean li ser axa xwe b\u00fbn ko\u00e7ber, li Bakur ji aliye Kurd\u00ean ku ji aliye PKK\u2019\u00ea ve hatib\u00fbn r\u00eaxistinkirin ve hatin p\u00ea\u015fwaz\u00eekirin. Xwed\u00eederketineke mezin heb\u00fb. Kurd\u00ean Bakur li Kurd\u00ean mexd\u00fbr xwed\u00ee derketin \u00fb nehi\u015ftin ew bi qedera xwe re r\u00fbbir\u00fb bim\u00eenin.<\/p>\n<p>Dema ku R\u00eaber Apo d\u00eel hat girtin \u00fb di 29\u2019\u00ea Hez\u00eerana 1999\u2019an de li \u00cemrali biryara \u00eedam\u00ea hat girtin, li her dever\u00ea c\u00eehan\u00ea Kurd di \u00e7alakiyan xwed\u00eederketin\u00ea de b\u00fbn. Ji agir xelekek li dora w\u00ee \u00e7\u00eakirib\u00fbn. Dest\u00fbr nedan ku ew were \u00eedam kirin.<\/p>\n<p>Dema ku di sala 2015\u2019an de DAI\u015e ket Koban\u00ea \u00fb berxwedan\u00ea dest p\u00ea kir, me d\u00eet li her dever\u00ee Kurd daketin qadan. Me d\u00eet, ji gelek deveran Kurd li hawara wan \u00e7\u00fbn \u00fb tevl\u00ee v\u00ea berxwedana d\u00eerok\u00ee b\u00fbn. Dest\u00fbr nedan ku Koban\u00ea were dagirkirin.<\/p>\n<p>Dema ku di sala 2013-2022\u2019an de li Par\u00ees\u00ea 2 komkuj\u00ee p\u00eakhatin texm\u00een dikirin, w\u00ea Kurd cenazey\u00ean \u015feh\u00eed\u00ean xwe rakin \u00fb vegerin mal\u00ea xwe. L\u00ea wisa neb\u00fb. Cenazey\u00ean wan ji aliye bi sedhezaran kes\u00ee ve hatin p\u00ea\u015fwaz\u00eekirin \u00fb oxirkirin. Pi\u015ft\u00ee ku cenaze hatin ve\u015fartin, Kurd vegeriyan Par\u00ees\u00ea \u00fb l\u00eager\u00eena edalet\u00ea dane destp\u00eakirin.<\/p>\n<p>Hersal di salvegeran de, ji dewleta Fransa banga-daxwaza ron\u00eekirina komkujiyan kirin.<\/p>\n<p>Bi v\u00ea t\u00eako\u015f\u00eena salan re hejmara \u2018l\u00eager\u00ean edalet\u00ea\u201d z\u00eade b\u00fbn. \u00cad\u00ee ne bi ten\u00ea Kurd hin dost\u00ean Kurdan j\u00ee derbas\u00ee Par\u00ees\u00ea b\u00fbn \u00fb ji dewleta Frensa daxwaza ron\u00eekirina van komkujiyan dikirin.<\/p>\n<p>PKK\u2019\u00ea tov\u00ea xwed\u00eederketin\u00ea li c\u00eehan\u00ea belav kirib\u00fb. Kes\u00ean bi PKK\u2019\u00ea \u00fb R\u00eaber Apo re Kurd naskirib\u00fbn li Kurdan \u00fb li doza Kurdan xwed\u00eederdiketin.<\/p>\n<p>Dive ku were gotin an j\u00ee were pirs\u00een evqas xwed\u00ee derketin heb\u00fb \u00e7ima ev komkuj\u00ee zelal neb\u00fbn? Anj\u00ee were pirs\u00een \u00e7ima komkujiya duyem p\u00eak hat?<\/p>\n<p>Komkuj\u00ee bi heraway\u00ee xwe zelal b\u00fbye. L\u00ea daxwaza Kurdan a edalet\u00ea ew e ku; dewleta Fransa k\u00fbjer \u00fb qatil dewleta Tirkiy\u00ea mehk\u00fbm bike. Berjewendiy\u00ean her du dewletan \u00ean d\u00eerok\u00ee, siyas\u00ee, abor\u00ee \u00fb esker\u00ee li p\u00ea\u015fiya v\u00ea daxwaza Kurda asteng e.<\/p>\n<p>Bersiva ya duduyan, pirsa \u00e7ima komkujiya Par\u00ees\u00ea ya duyem p\u00eak hat j\u00ee; k\u00ee \u00e7i dizane ku dibe bi v\u00ea xwed\u00eederketina Kurdan p\u00ea\u015f\u00ee li \u00e7endik \u00fb \u00e7end hewldan\u00ean komkujiy\u00ean li Paris\u00ea girtiye.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Far\u00fbk Sakik \u00a0PKK ji dema 27\u2019\u00ea Mijadara 1978\u2019an ku hat damezrandin, hetan\u00ee sala 1984\u2019an di merheleya bir\u00eaxistinb\u00fbn\u00ea de b\u00fb. Di van 8 salan de r\u00ea \u00fb r\u00eabaz\u00ean t\u00eako\u015f\u00eena azadiya Kurdistan\u00ea, bi prat\u00eeka xwe p\u00ea\u015fk\u00ea\u015f\u00ee civaka Kurd kir. Di sala 1984\u2019an de dema ku \u015fer\u00ea \u00e7ekdar\u00ee da destp\u00eakirin \u00ead\u00ee derbas\u00ee merheleyeke n\u00fb b\u00fb. Di v\u00ea merheley\u00ea [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":59428,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-62345","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/62345","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=62345"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/62345\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":62346,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/62345\/revisions\/62346"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/59428"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=62345"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=62345"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=62345"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}