{"id":56271,"date":"2023-06-10T16:05:14","date_gmt":"2023-06-10T14:05:14","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=56271"},"modified":"2023-06-10T16:05:14","modified_gmt":"2023-06-10T14:05:14","slug":"li-basure-kurdistane-baregihen-nu-yen-dagirkeren-tirk","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=56271","title":{"rendered":"Li ba\u015fur\u00ea kurdistan\u00ea baregih\u00ean n\u00fb y\u00ean dagirker\u00ean tirk"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Dewleta Tirk a dagirker di avakirina baregeh\u00ean xwe y\u00ean le\u015fker\u00ee y\u00ean di nava xaka Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea de berdewam e. Hat ragihandin ku ten\u00ea li derdora bajaroka \u015e\u00ealadiz\u00ea ya ser bi Am\u00eadiy\u00ea art\u00ea\u015fa Tirk 10 baregeh\u00ean le\u015fker\u00ee avakiriye. Her wiha ji ber zext \u00fb \u00eari\u015f\u00ean art\u00ea\u015fa Tirk a li dever\u00ea, bi hezaran malbat ji gundan ko\u00e7\u00ee Dihok \u00fb bajarok\u00ean gir\u00eaday\u00ee w\u00ea b\u00fbne.<\/strong><\/p>\n<p>Rojnameya Hawlat\u00ee di raportek xwe de \u00ee\u015faret bi heb\u00fbna baregeh\u00ean le\u015fker\u00ee y\u00ean dewleta Tirk \u00ean li her\u00eama Behd\u00eenan\u00ea kir. \u00a0Di raport\u00ea de hatiye diyarkirin ku art\u00ea\u015fa Tirk li nava xaka Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea bi sedan gund \u00fb her\u00eaman dagirkiriye. Her wiha li hinek bajarok \u00fb gund\u00ean sinor\u00ea Dihok\u00ea hat\u00fb\u00e7on qedexe kirine.<\/p>\n<p>Di raporta rojnamey\u00ea de hatiye gotin ku bajaroka \u015e\u00ealadiz\u00ea ya ku 30 k\u00eelometran ji nav\u00e7eya Am\u00eadiy\u00ea ya ser bi Dihok\u00ea d\u00fbre, ji ber \u00eari\u015f\u00ean dewleta Tirk, piraniya gund\u00ean w\u00ea vala b\u00fbne.<\/p>\n<p>Li gor\u00ee agahiy\u00ean ku R\u00eaveber\u00ea \u015e\u00ealadiz\u00ea Rizgar Ub\u00ead dane rojnamey\u00ea, ji ber \u00eari\u015f\u00ean berdewam \u00ean dewleta Tirk a dagirker, 85 gund\u00ean dikevin nava sinor\u00ea bajaroka \u015e\u00ealadiz\u00ea vale b\u00fbne. Rizgar Ub\u00ead diyarkiriye ku di wan gundan de jiyan bi temam\u00ee nemaye, her wiha qedexeya hat\u00fb\u00e7\u00fbna wan gundan hatiye ragihandin \u00fb ji xelk\u00ea dever\u00ea re hatiye gotin ku nabe kes serdana wan gundan bike.<\/p>\n<p>Welatiy\u00ea bi nav\u00ea Nayif S\u00eetey\u00ee y\u00ea ji komelgeha S\u00eer\u00ea ya ser bi \u015e\u00ealadiz\u00ea ye, gotiye ku gund\u00ean hatine valekirin, wek kampan l\u00eahatine, derdora wan hem\u00fb hatine girtin \u00fb welat\u00ee nikarin bi rehet\u00ee hat\u00fb\u00e7on\u00ea bikin.<\/p>\n<p>Mamostay\u00ea Zan\u00eengeh\u00ea \u00fb xelk\u00ea komelgeha S\u00eer\u00ea Dil\u015fad Nesrullah j\u00ee li ser mijar\u00ea agah\u00ee dane rojnamey\u00ea \u00fb gotiye; \u201cNiha art\u00ea\u015fa Tirk n\u00eaz\u00ee 10 baregeh\u00ean le\u015fker\u00ee li ser \u00e7iya \u00fb gir\u00ean derdora \u015e\u00ealadiz\u00ea avakiriye. Ev baregeh dikevin devera Mam Re\u015fa, K\u00earya D\u00ear\u00ea, Ser\u00ea Dar\u00ea \u00fb Kelha B\u00eade. Her wiha art\u00ea\u015fa Tirkiy\u00ea h\u00eazek z\u00eade li her\u00eam\u00ea bi cih kiriye.\u201d<\/p>\n<p>Dil\u015fad Nesrullah diyarkiriye ku gund\u00ean vala b\u00fbne, her yek ji wan her\u00ee k\u00eam 50 ta 75 malbat t\u00eade heb\u00fbn. Ji ber metirsiya \u00eari\u015fan ko\u00e7\u00ee navenda \u015e\u00ealadiz\u00ea, D\u00earelok, Sersing, Qedi\u015f, Am\u00ead\u00ee \u00fb Dihok\u00ea b\u00fbne.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Dewleta Tirk a dagirker di avakirina baregeh\u00ean xwe y\u00ean le\u015fker\u00ee y\u00ean di nava xaka Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea de berdewam e. Hat ragihandin ku ten\u00ea li derdora bajaroka \u015e\u00ealadiz\u00ea ya ser bi Am\u00eadiy\u00ea art\u00ea\u015fa Tirk 10 baregeh\u00ean le\u015fker\u00ee avakiriye. Her wiha ji ber zext \u00fb \u00eari\u015f\u00ean art\u00ea\u015fa Tirk a li dever\u00ea, bi hezaran malbat ji gundan [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":56272,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[],"class_list":["post-56271","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nuce"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/56271","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=56271"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/56271\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":56273,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/56271\/revisions\/56273"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/56272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=56271"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=56271"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=56271"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}