{"id":54949,"date":"2023-03-26T08:10:15","date_gmt":"2023-03-26T06:10:15","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=54949"},"modified":"2023-03-26T08:10:15","modified_gmt":"2023-03-26T06:10:15","slug":"hefteya-lehengiye","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=54949","title":{"rendered":"HEFTEYA LEHENGIY\u00ca"},"content":{"rendered":"<p><strong>Ahmet Akta\u015f<\/strong><\/p>\n<p>Di d\u00eerok\u00ea de \u015fervan, qehreman \u00fb leheng\u00ean pir gernas \u00fb navdar hene. Hilbet li gorey\u00ee \u015ferd \u00fb merc\u00ean t\u00eade jiyan e, xwed\u00ee r\u00fbmetin j\u00ee.<\/p>\n<p>L\u00ea hinek j\u00ee hene, t\u00eako\u015fer\u00ee, leheng\u00ee \u00fb qehremaniya xwe, ji hi\u015fmend\u00ee \u00fb zanistiya xwe dist\u00eenin. Van kes \u00fb kesayetiyan, bi \u00e7alakiy\u00ean xwe y\u00ean qehremane, him neyar\u00ean xwe gelek ditirs\u00eene him j\u00ee di dil \u00fb mejiy\u00ea gel\u00ea xwe de cihek\u00ee watedar digrin \u00fb bi t\u00eep\u00ean z\u00ear\u00een dikevin r\u00fbpel\u00ea d\u00eerok\u00ea.<\/p>\n<p>Li Kurdistan\u00ea du m\u00eenak\u00ean her\u00ee berbi\u00e7av \u00fb zind\u00ee, <strong>Mazlum Dogan \u00fb Mahsum Korkmaz<\/strong> e.<\/p>\n<p><strong>Mazlum<\/strong>, di sala <strong>1982<\/strong>an de li <strong>z\u00eendana Amed\u00ea<\/strong>, bi can\u00ea xwe agir\u00ea Newroz\u00ea p\u00eaxist.<\/p>\n<p>Di \u015fert \u00fb merc\u00ean gelek giran de ev \u00e7alakiya leheng\u00ee lidar xist. Du sal derbas b\u00fbb\u00fb ku fa\u015fizma le\u015fkeriya Kenan Evren a 12\u00ea \u00celon\u00ea, li Kurdistan\u00ea agir dibarand, mirov \u00fb erdnigar\u00ee dab\u00fb ber l\u00eadan\u00ea \u00fb w\u00earan\u00ea.<\/p>\n<p>Di demek wisa de ku kes nikare ji tirsa ser\u00ea xwe bilind bike, Mezl\u00fbm, di nava w\u00ea wah\u015feta fa\u015f\u00eezm\u00ea de, ev \u00e7alakiya canbex\u015fane ya qehremane p\u00eakan\u00ee.<\/p>\n<p>V\u00ea \u00e7alakiya Mezl\u00fbm, \u00ea\u015fkencekar\u00ean fa\u015f\u00eezma le\u015fker\u00ee tirsand. Ji ber ku ne li bende curet \u00fb \u00eeradeyek wisa xurt a \u015fore\u015fger\u00ee b\u00fbn.<\/p>\n<p>Her wiha li gel tirsa zaliman, new\u00earekiya nava z\u00eendan\u00ea j\u00ee bi giran\u00ee hat \u015fikandin \u00fb berevaj\u00ee, p\u00eala w\u00earek\u00ee \u00fb cesaret\u00ea bilind b\u00fb di nava z\u00eendaniy\u00ean Kurdistan\u00ee de, bi taybet\u00ee j\u00ee di nava endam\u00ean Tevg\u00eara Azadiya Kurdistan\u00ea PKK\u00ea de.<\/p>\n<p>Ev ruh\u00ea berxwed\u00ear \u00ea bi \u00e7alakiya Mezl\u00fbm ra hat afirandin, li z\u00eendan\u00ea, r\u00ea li r\u00eaze \u00e7alakiy\u00ean mezin vekir; \u00e7alakiya<strong> Ferhatan \u00fb Xeyriyan \u00fb Kemalan<\/strong> \u00fb hwd.<\/p>\n<p>B\u00eag\u00fbman ev p\u00eal \u00fb bay\u00ea berxedan\u00ea, her gir \u00fb g\u00fbr \u00fb bilind b\u00fb, d\u00eewar\u00ean z\u00eendan\u00ea qeli\u015fand derbas\u00ee \u00e7iyay\u00ean Kurdistan\u00ea b\u00fb. Li vira j\u00ee gihi\u015ft xwediy\u00ean xwe; hevalbend \u00fb p\u00ea\u015feng \u00fb fermandar\u00ea xwe.<\/p>\n<p>Di \u00e7ar\u00e7ova feraset \u00fb felsefeya <strong>R\u00eaber Apo<\/strong> de li derve, fermandar\u00ea <strong>HRK(<\/strong>H\u00eaz\u00ean Rizgariya Kurdistan) <strong>Eg\u00eet<\/strong>(Mahsum Korkmaz) peyama\/fermana Hevr\u00eay\u00ea xwe <strong>Mazlum<\/strong> hilgirt ser mil\u00ea xwe \u00fb pengava <strong>15\u00ea Tebax\u00ea<\/strong> da desp\u00eakirin(15 Tebax 1984). (Di 28\u00ea Adara 1986an de li Gebar\u00ea \u015feh\u00eed ket)<\/p>\n<p>Bi v\u00ea pengav\u00ea re, pira navb\u00eana berxwedana Z\u00eendanan \u00fb Gerila hat ava kirin. Her wiha r\u00ea li p\u00ea\u015fiya \u015fore\u015f\u00ea hat rohn\u00eekirin \u00fb vekirin, zem\u00een\u00ea t\u00eako\u015f\u00een\u00ea hat xwe\u015fkirin.<\/p>\n<p>Li ser van p\u00ea\u015fketinan PKK\u00ea, di kongereya sisiyan de biryara, hefteya navb\u00eana \u00e7alak\u00ee \u00fb \u015fehadet\u00ean van p\u00ea\u015fengan 21-28 Adar\u00ea weke <strong>Hefteya Qerhremantiya Netew\u00ee <\/strong>stand \u00fb ragihandin.<\/p>\n<p>Di encam\u00ea de, ew gava desp\u00eak\u00ea ku R\u00eaber Apo di <strong>Newroza sala 1973<\/strong>\u2019an da \u00a0li qiraxa <strong>bendava<\/strong> <strong>\u00c7ubuka Enqerey\u00ea<\/strong> av\u00eat, bi berxwedana Mazlum Dogan a li z\u00eendan\u00ea b\u00fb ruh\u00ea ser\u00eehildan\u00ea, li ser v\u00ea \u015fop\u00ea bi fermandariya <strong>Mahsum Korkmaz<\/strong> b\u00fb cesareta <strong>P\u00eangava 15\u00ea Tebax\u00ea<\/strong>, bi \u00e7alakiy\u00ean <strong>Zekiyan, Rah\u015fanan, Ber\u00eevanan, Ronahiyan <\/strong>\u00fb <strong>Semayan,<\/strong> <strong><u>b\u00fb \u00eerade \u00fb \u00e7anda<\/u><\/strong> t\u00eako\u015f\u00eena azadiya gel\u00ea Kurdistan\u00ea.<\/p>\n<p>Bi v\u00ee away\u00ea giyan \u00fb cewher\u00ea <strong>berxwedana d\u00eerok\u00ee ya<\/strong> <strong>Kaway\u00ea Hesinkar<\/strong> \u00fb <strong>viyana<\/strong> <strong>Kaway\u00ea Hemdem\u00ee Mazlum Dogan<\/strong> gihi\u015ftin hev, deng \u00fb reng \u00fb nasnameya netew\u00ee \u00fb mirovperwer\u00ee, bi raya gi\u015ftiya navnetewey\u00ee hat nasandin, \u00e7cspandin \u00fb pesendin.<\/p>\n<p>Di heman dem\u00ea de, ew p\u00eavajoya qirkirina \u00e7and\u00ee \u00fb nijad\u00ee ya bi sedsalane li ser gel\u00ea Kurdistan\u00ea b\u00fb hat rawestandin, berevaj\u00ee, p\u00eavajoya xweb\u00fbn \u00fb azadb\u00fbn\u00ea hat desp\u00eakirin.<\/p>\n<p>Ev p\u00eavajo, nuha di asta \u015fore\u015f\u00ea de dime\u015fe.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ahmet Akta\u015f Di d\u00eerok\u00ea de \u015fervan, qehreman \u00fb leheng\u00ean pir gernas \u00fb navdar hene. Hilbet li gorey\u00ee \u015ferd \u00fb merc\u00ean t\u00eade jiyan e, xwed\u00ee r\u00fbmetin j\u00ee. L\u00ea hinek j\u00ee hene, t\u00eako\u015fer\u00ee, leheng\u00ee \u00fb qehremaniya xwe, ji hi\u015fmend\u00ee \u00fb zanistiya xwe dist\u00eenin. Van kes \u00fb kesayetiyan, bi \u00e7alakiy\u00ean xwe y\u00ean qehremane, him neyar\u00ean xwe gelek ditirs\u00eene [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":40664,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-54949","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54949","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=54949"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54949\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":54950,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/54949\/revisions\/54950"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/40664"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=54949"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=54949"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=54949"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}