{"id":53460,"date":"2023-01-02T10:52:03","date_gmt":"2023-01-02T08:52:03","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=53460"},"modified":"2023-01-02T10:52:03","modified_gmt":"2023-01-02T08:52:03","slug":"li-paris-legerina-edalete","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=53460","title":{"rendered":"Li Par\u00ees l\u00eagerina edalet\u00ea"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Far\u00fbk Sakik<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Dewleta Tirk a dagirker, di van sal\u00ean daw\u00ee de, di siyaseta xwe ya dijminatiya Kurdan de derbas\u00ee merhaleyek n\u00fb b\u00fb. Dema ku di \u00eari\u015f\u00ean xwe y\u00ean dagirker\u00ee an j\u00ee tunekirin\u00ea de encam negirt ser\u00ee li c\u00fbreyek dijminatiy\u00ea ya din da; \u00ca\u015fandina Kurdan.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Dema c\u00eehan amedekariya saleke n\u00fb dikir \u00fb Kurdan j\u00ee amadekariya b\u00eeran\u00eena komkujiya Par\u00ees\u00ea ya 2013&#8217;an dikir, li Par\u00ees\u00ea xebera komkujiyeke din hat. Bi komkujiya ku 3 kurd hatin \u015feh\u00eedxistin, dil\u00ea kurdan carek din \u00ea\u015fiya.<\/p>\n<p>Dijmin\u00ea kurdan ser\u00ee\u00a0 li hin komkujiy\u00ean wisa dide dixwaze bi ten\u00ea kurdan bi\u00ea\u015f\u00eene. Li Par\u00ees\u00ea Kurd \u00ea\u015fiyan. Me\u015f li Par\u00ees hatin lidarxistin \u00fb Kurdan doza edalet\u00ea kirin. Dema ku me\u015f\u00ea de hin b\u00fbyer qewim\u00een, hin kes b\u00ea wijdan \u00fb b\u00eaexlak, 3 \u015feh\u00eed\u00ean me ji b\u00eer kirin \u00fb behsa texr\u00eepkirina 10 cm asfalt kirin. Di w\u00ea me\u015f\u00ea de kurdan \u00e7i dixwest pirs nekirin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Em bi b\u00eer bixin doz \u00fb xwestek\u00ean Kurdan \u00e7i ne: Komkujiya Par\u00ees\u00ea ya yekem bi her away\u00ea derket hol\u00ea ku dewleta Tirk ev komkuj\u00ee p\u00eak aniye. Div\u00ea dewleta Tirk were mehk\u00fbmkirin.<\/p>\n<p>Div\u00ea, PKK ji l\u00eesteya re\u015f were derxistin. \u00car\u00ee\u015f \u00fb zext\u00ean li ser siyasetmedar \u00fb saziy\u00ean kurdan werin rawestandin.<\/p>\n<p>Div\u00ea, statuya Rojava ya xweseriya demokrat\u00eek ku bi bedel\u00ean mezin bidestket\u00ee\u00a0 were nasandin \u00fb parastin.<\/p>\n<p>Bi gelek belge \u00fb del\u00eelan hat \u00eespatkirin ku dewleta Tirk li hember\u00ee kurdan \u00e7ek\u00ean k\u00eemyev\u00ee bi kar t\u00eene. Div\u00ea ku dewlet\u00ean Ewropa midaxle bikin da ku \u00e7ek\u00ean k\u00eemyew\u00ee li Kurdistan\u00ea ney\u00ean bikaran\u00een. \u00db d\u00eesa div\u00ea dewleta Tirk ji ber s\u00fbc\u00ean xwe y\u00ean \u015fer\u00a0 li \u2018dadgeha s\u00fbc\u00ean \u015fer\u2019 were darizandin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Di komploya navnetew\u00ee de rol \u00fb r\u00fbre\u015fiya dewlet\u00ean Ewr\u00fbpa heye. Ji bo paqijkirinv\u00ea r\u00fbre\u015fiya xwe div\u00ea demildest tecr\u00eeda li \u00cemrali were rakirin \u00fb Reber Apo azad bibe.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Kurdan mirovah\u00ee ji DAI\u015e&#8217;\u00ea rizgar kir. Kurdan daw\u00ee li teq\u00een\u00ean li Par\u00ees \u00fb dever\u00ean din an\u00ee. H\u00fbn ji wan Kurdan re deyndar in. \u00ceroj dewleta Tirk bi balafir\u00ean \u015fer \u00eari\u015f\u00ee wan Kurd\u00ean ku we parastine dike. Div\u00ea ku qada heway\u00ee ji \u00eari\u015f\u00ean dewleta Tirk re were qedexekirin. H\u00fbn bixwazin dikarin p\u00ea\u015f\u00ee li v\u00ea yek\u00ea bigirin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>\u00db ya her\u00ee gir\u00eeng Komkujiya 23&#8217;y\u00ea kan\u00fbna 2022\u2019yan di war\u00ea edalet\u00ea de, aq\u00fbbeta komkujiy\u00ean din e j\u00ee, ji bo del\u00eel \u00fb belgey\u00ean komkujiy\u00ea ney\u00ean wendakirin div\u00ea tedb\u00eeran bigirin.<\/p>\n<p>Heger h\u00fbn van yekan p\u00eakneyn\u00een, bizanibin ku ev car Kurd w\u00ea \u00ea\u015fa xwe veguher\u00eenin tolhildan\u00ea.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee komkujiya daw\u00ee, ger\u00eela li rext\u00ea xwe jarjorek z\u00eade kir. Ji dagirkeran tol\u00ea bigire.<\/p>\n<p>Kurd\u00ean li Ewr\u00fbpa j\u00ee, li her qad\u00ean jiyan\u00ea dozaja t\u00eako\u015f\u00eena xwe z\u00eade kirin. Ji bo ku v\u00ea b\u00eadeng\u00ee \u00fb xemsariya Ewropa berteraf bikin, \u00ead\u00ee weke ber\u00ea li benda edalet \u00fb hiq\u00fbqa Ewr\u00fbpa nem\u00eenin, xwebipar\u00eazin \u00fb di t\u00eako\u015f\u00eena xwe de israr bikin.<\/p>\n<p>Dewlet\u00ean Ewropa bi Peymana Lozan\u00ea axa me parve kirin. Pi\u015ft\u00ee peyman\u00ea hatin li welat\u00ea me bi c\u00eeh b\u00fbn \u00fb bi salan dewlemendiy\u00ea me girtin birin Ewropa. Dema ku \u00e7\u00fbn j\u00ee, me di nav lep\u00ea 4 dagirkeran de hi\u015ftin. Dagirkera zilm kir \u00fb Kurd j\u00ee ko\u00e7\u00ee welat\u00ea we kirin.<\/p>\n<p>Ji bo v\u00ea yek\u00ea maf\u00ea kurdan heye wan mijar\u00ean min li jor r\u00eazkirin ji dewlet\u00ean Ewropa bixwazin.<\/p>\n<p>H\u00fbn \u00e7ima kurd\u00ean xwe spartine welat\u00ea we napar\u00eazin? Pi\u015ft\u00ee ku hatin qetilkirin j\u00ee, h\u00fbn \u00e7ima edalet\u00ea p\u00eak naynin? Ji bo v\u00ea yek\u00ea kurd bih\u00ears in \u00fb bi israr doza edalet\u00ea dikin.<\/p>\n<p>Evcar em \u00ea dest\u00fbr nedin ku h\u00fbn Kurdan bikin qurbana, berjewendiy\u00ean xwe y\u00ean siyasi, abor\u00ee \u00fb d\u00eerok\u00ee y\u00ean bi dewleta Tirk re. Kurd pi\u015ft\u00ee her komkujiy\u00ea diha z\u00eade bi hirs dibin \u00fb v\u00ea h\u00earsa xwe j\u00ee vediguh\u00ear\u00eenin t\u00eako\u015f\u00een\u00ea.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Far\u00fbk Sakik &nbsp; Dewleta Tirk a dagirker, di van sal\u00ean daw\u00ee de, di siyaseta xwe ya dijminatiya Kurdan de derbas\u00ee merhaleyek n\u00fb b\u00fb. Dema ku di \u00eari\u015f\u00ean xwe y\u00ean dagirker\u00ee an j\u00ee tunekirin\u00ea de encam negirt ser\u00ee li c\u00fbreyek dijminatiy\u00ea ya din da; \u00ca\u015fandina Kurdan. &nbsp; Dema c\u00eehan amedekariya saleke n\u00fb dikir \u00fb Kurdan [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":48715,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-53460","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53460","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=53460"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53460\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53461,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53460\/revisions\/53461"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/48715"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=53460"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=53460"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=53460"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}