{"id":53342,"date":"2022-12-25T08:59:08","date_gmt":"2022-12-25T06:59:08","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=53342"},"modified":"2022-12-25T08:59:08","modified_gmt":"2022-12-25T06:59:08","slug":"tecrid-teyisandina-qirkirine-ye","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=53342","title":{"rendered":"Tecr\u00eed Teyisandina Qirkirin\u00ea Ye"},"content":{"rendered":"<p><strong>Fener\u2026<\/strong><\/p>\n<p><strong>Idr\u00ees Henan<\/strong><\/p>\n<p>Tecr\u00eed aliy\u00ea zim\u00ean de pol\u00eet\u00eekayeke bi mebesta r\u00eagirtina li ber \u00e7areseriy\u00ea ye. Aliyek din ve j\u00ee; destwerdana hi\u015fmend\u00ee \u00fb avakirina feraseta serdestiy\u00ea ya rewakirina \u00eari\u015f\u00ean qirkirin \u00fb siyaset\u00ean as\u00eem\u00eelekirin\u00ea ye.<\/p>\n<p>Tecr\u00eed bi hem\u00fb reng\u00ean xwe d\u00fbrxistina mirov ji jiyana xwezay\u00ee ya bi r\u00fbmet e. Her wiha binp\u00eakirina maf\u00ean veguher\u00een \u00fb awantaj\u00ean prat\u00eezekirin\u00ean demokrasiy\u00ea ye. Di binyada zihniyeta ku tecr\u00eed\u00ea weke \u00e7ek bikar t\u00eene de; sepandina tesl\u00eemiyet\u00ea heye.<\/p>\n<p>Heya ku \u00eensan d\u00fbr\u00ee baweriy\u00ean xwe keve \u00fb ji xebat \u00fb t\u00eako\u015f\u00een\u00ean netewey\u00ee \u00fb mirov\u00ee b\u00eapar \u00fb b\u00eabandor bim\u00eene \u00fb di \u00e7ar\u00e7oveya berjewendiy\u00ean qata desthilat de bizivire, \u00eezolekirin xwed\u00ee bandorek sihirwar e. Lew re ji bo ku rej\u00eem\u00ean fa\u015f\u00eest y\u00ean desthilatdariya wan t\u00eak \u00e7\u00fbye ji n\u00fb ve bibin otor\u00eeter, ber\u00ea xwe didin dijber\u00ean ideoloj\u00eek \u00fb bi r\u00eaya \u015f\u00eedet\u00ea wan d\u00fbr\u00ee saheya \u00e7areseriy\u00ea dikin \u00fb b\u00ea \u00eerade dikin. Tecr\u00eed\u00ea l\u00ea di\u015fid\u00eenin \u00fb ji ol\u00ea heya netewperstiy\u00ea, bi awayek\u00ee gelek \u00e7ors bikar t\u00eenin. V\u00ea yek\u00ea j\u00ee li ser bingeha daneheva zordariy\u00ea p\u00eak t\u00eenin ku hem\u00fb cok\u00ean herik\u00eena feraseta zelal bixetim\u00eenin \u00fb r\u00ea li ber avakirina aqil\u00ea gi\u015ft\u00ee y\u00ea civakeke azad \u00fb demokrat bigirin.<\/p>\n<p>N\u00eaz\u00eekat\u00ee \u00fb siyaset\u00ean bi v\u00ee reng\u00ee veguher\u00eene p\u00eakenokeke d\u00eerok\u00ee \u00fb cih\u00ean qe\u015fafiy\u00ea ne ku maf\u00ean mirovan di jiy\u00eena bi r\u00fbmet \u00fb veguher\u00een\u00ea de dadiqurt\u00eenin. Ti\u015fta ku \u00eero li ber \u00e7avan e ew e; \u015f\u00eawaz\u00ean z\u00eade y\u00ean tevliheviy\u00ea ne, di heman dem\u00ea de t\u00eakbirin\u00ean abor\u00ee, ewlekar\u00ee \u00fb istiqrar\u00ea ne.<\/p>\n<p>Siyaset\u00ean bi v\u00ee away\u00ee di derheq\u00ea gelan \u00fb l\u00eeder\u00ean wan de, bi wateya qirkirin\u00ea p\u00eak t\u00ean. Lewre; ancax bi hiq\u00fbqa ku pala xwe dide perns\u00eeb\u00ean exlaq\u00ee \u00fb darzandinek dadmend, kiryar\u00ean wisan \u00ean dermirov\u00ee werin mehk\u00fbmkirin. Di esas\u00ea xwe de s\u00fbc\u00ean li dij\u00ee \u00eeradeya heb\u00fbna mirov in. ji ber v\u00ea j\u00ee bi tecr\u00eed\u00ea re asta \u00eari\u015fan bilind dibe.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee ku fa\u015f\u00eezma tirk \u00eezoleya li ser R\u00eaber Ocalan \u015fidand, \u00eari\u015f\u00ean li ser gel\u00ea Kurd \u00fb destkeftiy\u00ean z\u00eade kirin. Li Rojava dagiker\u00ee \u00fb \u00eair\u015f\u00ean hovane bi awayek rojane p\u00eak t\u00ea. Li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea p\u00ea\u015feng\u00ean gel bin\u00e7av dike \u00fb hem\u00fb girt\u00eegeh xistine bin \u00eezolekirina s\u00eestemat\u00eek ku veguher\u00eene cih\u00ean mirin\u00ea. Her wiha li Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea b\u00ea navber \u00eari\u015f\u00ean bi \u00e7ek\u00ean qedexekir\u00ee \u00fb y\u00ean k\u00eemyaw\u00ee p\u00eak t\u00ean. Heman wext\u00ea de bi rej\u00eem\u00ean m\u00eatinger\u00ean Kurdistan\u00ea re li hev dike ku v\u00eena Kurdan \u00eezole \u00fb qir bike.<\/p>\n<p>Ji ber ku serdest\u00ee navend\u00ean aloziy\u00ea ne y\u00ean \u00e7areseriy\u00ea ne, pi\u015ft\u00ee Tebaxa 2019an dema R\u00eaber Ocalan got ku; h\u00eaza min ya \u00e7areserkirina aloziy\u00ea \u00fb b\u00eadengkirina \u00e7ekana nava hefteyek\u00ea de heye, fa\u015f\u00eezma tirk tecr\u00eed z\u00eade kir \u00fb xwest v\u00ea rola berbi\u00e7av a R\u00eaber Ocalan, di v\u00ea qonax\u00ea de, vala derx\u00eene. Ji ber ku fa\u015f\u00eezm li dij\u00ee r\u00eabaz \u00fb sentez\u00ean a\u015f\u00eetiyane ye \u00fb naxwaze gola aloziyan vala bibe. Ew ba\u015f dizanin ku raman\u00ean R\u00eaber Ocalan li ser bingeha a\u015f\u00eet\u00ee, demokras\u00ee, wekhev\u00ee, p\u00eakve jiyan \u00fb edalet\u00ea hatine h\u00fbnandin. Ba\u015f j\u00ee dizanin \u00e7iqas bandora v\u00ea yek\u00ea li ser Kurdistan\u00ea \u00fb tevay\u00ee c\u00eehan\u00ea heye. T\u00eadigih\u00eajin ku \u00e7areserkirina doza Kurd t\u00ea wateya \u00e7areserkirina hem\u00fb doz\u00ean Rojhilata Nav\u00een \u00fb t\u00eak\u00e7\u00fbna zihniyeta netew dewlet ku bi sedan sal in hegemoniya xwe li ser her\u00eam\u00ea ferz kiriye.<\/p>\n<p>Bi r\u00eabaza tecr\u00eeda \u015fidand\u00ee hewl didin \u00eeradeya gel\u00ean azad derb \u00fb b\u00eadeng bikin. Lew re li dij\u00ee projeya demokrat\u00eekirina Kurdistan\u00ea \u00fb her\u00eam\u00ea \u015fer dikin \u00fb tecr\u00eed\u00ea li ser R\u00eaber Ocalan disep\u00eenin ku t\u00eak\u00eeliya w\u00ee ji gel qut bikin, ner\u00een \u00fb p\u00ea\u015fniyar\u00ean w\u00ee y\u00ean \u00e7areseriy\u00ea b\u00ea wate bikin. \u00cezole di cewher\u00ea xwe de, teyisandina qirkirin\u00ea ye.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fener\u2026 Idr\u00ees Henan Tecr\u00eed aliy\u00ea zim\u00ean de pol\u00eet\u00eekayeke bi mebesta r\u00eagirtina li ber \u00e7areseriy\u00ea ye. Aliyek din ve j\u00ee; destwerdana hi\u015fmend\u00ee \u00fb avakirina feraseta serdestiy\u00ea ya rewakirina \u00eari\u015f\u00ean qirkirin \u00fb siyaset\u00ean as\u00eem\u00eelekirin\u00ea ye. Tecr\u00eed bi hem\u00fb reng\u00ean xwe d\u00fbrxistina mirov ji jiyana xwezay\u00ee ya bi r\u00fbmet e. Her wiha binp\u00eakirina maf\u00ean veguher\u00een \u00fb awantaj\u00ean prat\u00eezekirin\u00ean [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":48932,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-53342","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53342","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=53342"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53342\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":53343,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/53342\/revisions\/53343"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/48932"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=53342"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=53342"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=53342"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}