{"id":51507,"date":"2022-09-18T11:07:23","date_gmt":"2022-09-18T09:07:23","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=51507"},"modified":"2022-09-18T11:07:23","modified_gmt":"2022-09-18T09:07:23","slug":"paradigma-bere-wan-dide-imraliye","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=51507","title":{"rendered":"Parad\u00eegma ber\u00ea wan dide \u00cemraliy\u00ea"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><strong>Heger azadiya R\u00eaber Apo par\u00eazer\u00ean 22 welatan eleqeder bike, t\u00ea w\u00ea watey\u00ea ku \u00ead\u00ee \u2018dem dema azadiya R\u00eaber Abdullah Ocalan e\u2019<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Far\u00fbk Sakik<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>R\u00eaber Apo ji 15&#8217;\u00ea Sibata 1999&#8217;an vir ve li \u00cemraliy\u00ea di \u015fert \u00fb merc\u00ean tecr\u00eedeke giran de t\u00ea girtin.\u00a0 Ji destp\u00eaka roj\u00ean \u00cemrali heta \u00eeroj li ser R\u00eaber Apo her tim tecr\u00eed heye. Her\u00ee daw\u00ee di encama zext\u00ean raya gi\u015ft\u00ee de, di sala 2021&#8217;\u00ea de bi r\u00eaya telefon\u00ea bi biray\u00ea w\u00ee re hevd\u00eetineke gelek\u00ee kurt hat kirin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Armanc; qutkirina p\u00eawendiya R\u00eaber Apo ya bi civak\u00ea re ye. \u00c7ima dixwestin ku v\u00ea p\u00eawendiy\u00ea q\u00fbt bikin? R\u00eaber Apo di hem\u00fb hevd\u00eetin\u00ean xwe de bal ki\u015fandiye ser a\u015ft\u00ee \u00fb \u00e7areseriy\u00ea. Ev helwesta w\u00ee hin aliyan, ango aliy\u00ean \u015ferxwaz aciz dikir. Wan nedixwest ku a\u015fit\u00ee p\u00eak were \u00fb ne\u00e7areseriya li \u00cemraliy\u00ea j\u00ee astengkirina a\u015ftiy\u00ea b\u00fb.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>D\u00eesa di hedefa wan de par\u00eazer heb\u00fbn. R\u00eaber\u00ea gel\u00ea Kurd Abdullah Ocalan di 11 sal\u00ean dawiy\u00ea de ten\u00ea 5 caran hevd\u00eetin bi par\u00eazer\u00ean xwe re kiriye. \u00c7ima par\u00eazer t\u00ean asteng kirin? Ji bo ku di hevd\u00eetinan de par\u00eazname j\u00ee dihatin parvekirin. Ev par\u00eazname wek ansikloped\u00ee ya \u00e7areseriya pirsgir\u00eakan b\u00fb. Di sal\u00ean destp\u00eaka \u00cemraliy\u00ea de, civak bi salan li benda roj\u00ean hevd\u00eetina bi par\u00eazeran re b\u00fb. Peyam\u00ea ji w\u00ea der\u00ea dihat, bi rojan dihatin n\u00eeqa\u015fkirin. Dem hat ev \u2018not\u00ean hevd\u00eetinan\u2019 di qada navnetewey\u00ee de j\u00ee, hatin meraqkirin. Aha ev yek b\u00fb sedem ku komploger \u00fb rej\u00eema Tirkiy\u00ea tecr\u00eeda giran bidin destp\u00eakirin \u00fb hevd\u00eetin\u00ean par\u00eazeran j\u00ee bidin seknandin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Di peyman\u00ean netewey\u00ee \u00fb navnetewey\u00ee de maf\u00ea girtiyan heye ku tim\u00ee bi par\u00eazer\u00ea xwe re hevd\u00eetin\u00ea p\u00eak b\u00eenin. P\u00ea\u015f\u00eel\u00eagirtina hevditina par\u00eazeran b\u00eahiq\u00fbq\u00ee ye. M\u00eenak, hevd\u00eetin ber\u00ea bi hincet\u00ean wek\u00ee &#8220;ke\u015ft\u00ee xerabe ye&#8221; \u00fb &#8220;rew\u015fa heway\u00ea neba\u015f e&#8221; dihatin astengkirin, l\u00ea di sal\u00ean daw\u00ee de serl\u00eadan\u00ean t\u00ean kirin, an b\u00eabersiv t\u00ean hi\u015ftin an j\u00ee bi hinceta cezay\u00ean d\u00ees\u00eepl\u00een\u00ea t\u00ean redkirin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Dema ku li deverek hiq\u00fbq nema, \u00ead\u00ee bersiv j\u00ee nadin serl\u00eadan\u00ean mafxwaziyan. Li \u00cemraliy\u00ea li hember\u00ee R\u00eaber Apo hiq\u00fbqa dijminatiy\u00ea t\u00ea bikaran\u00een. Dewlet xwe mafdar dib\u00eene \u00fb\u00a0 li gor\u00ee xwe bersiv dide hiq\u00fbqa navnetew\u00ee. Di van salan de, \u00ead\u00ee p\u00eadiv\u00ee bi hincet \u00fb belgeyan j\u00ee nab\u00eene. Bi du \u00eespatan j\u00ee nakeve.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Ceseret\u00ea, ji s\u00eestema komploya navdewlet\u00ee digire. Cesaret, ji xemsariya CPT \u00fb DMME digire. Dema em li peyman\u00ean saz\u00ee \u00fb dezgeh\u00ean navdewlet\u00ee din\u00earin, e\u015fkere ye ku ti\u015ft\u00ean t\u00ean kirin li dij\u00ee hiq\u00fbq\u00ea ne, binp\u00eakirina mafan e.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>D\u00ea bifikirin, di 10&#8217;\u00ea hez\u00eeran\u00ea de Komeleya Hiq\u00fbqnas\u00ean Ji Bo Azadiy\u00ea (OHD) j\u00ee di nav de 770 par\u00eazer\u00ean 29 baroyan, ji bo hevd\u00eetin bi R\u00eaber Apo re b\u00ea kirin, kampanyeyeke \u00eemzey\u00ea dan destp\u00eakirin. Hiq\u00fbqnasan \u00eemzey\u00ean ku berhev kirib\u00fbn, di 10-17&#8217;\u00ea Hez\u00eeran\u00ea de radest\u00ee Wezareta Dad\u00ea kirin. L\u00ea wezaret h\u00ea j\u00ee bersiva serl\u00eadana par\u00eazeran neda ye.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Li gel v\u00ea di 14&#8217;\u00ea \u00celon\u00ea de ji 22 welatan, 350 par\u00eazer ji bo hevd\u00eetin bi R\u00eaber Apo \u00fb girtiy\u00ean din re p\u00eak b\u00eenin, ser\u00ee li Wezareta Dad\u00ea dan. D\u00eesa bersiv nay\u00ea dayin. Bi van hewldan \u00fb serl\u00eadanan, carek din hat \u00eespatkirin ku R\u00eaber Apo di v\u00ea serdem\u00ea de ji bo mirovahiy\u00ea, xwed\u00ee rol \u00fb m\u00eesyonek \u00e7awa ye.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Ba\u015f e\u2026 \u00e7ima ev mirov evqas ji bo R\u00eaber Apo seferber dibin? Gelek kesan di navbera sal\u00ean 2013 \u00fb 2015\u2019an de, di dema hevd\u00eetin\u00ean \u00cemraliy\u00ea de, derfet\u00ean naskirina R\u00eaber Apo d\u00eetib\u00fbn. Bawer\u00ee an\u00eeb\u00fbn ku bi paradigma \u00fb raman\u00ean w\u00ee w\u00ea a\u015ft\u00ee \u00fb azadiya c\u00eehan\u00ea p\u00eak b\u00eene. Ji ber v\u00ea yek\u00ea ye roj bi roj li c\u00eehan\u00ea ji bo azadiya R\u00eaber Apo, t\u00eako\u015f\u00eenek t\u00ea me\u015fandin. Heger azadiya R\u00eaber Apo par\u00eazer\u00ean 22 welatan eleqeder bike, t\u00ea w\u00ea watey\u00ea ku \u00ead\u00ee \u2018dem dema azadiya R\u00eaber Abdullah Ocalan e\u2019<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; &nbsp; Heger azadiya R\u00eaber Apo par\u00eazer\u00ean 22 welatan eleqeder bike, t\u00ea w\u00ea watey\u00ea ku \u00ead\u00ee \u2018dem dema azadiya R\u00eaber Abdullah Ocalan e\u2019 &nbsp; Far\u00fbk Sakik &nbsp; R\u00eaber Apo ji 15&#8217;\u00ea Sibata 1999&#8217;an vir ve li \u00cemraliy\u00ea di \u015fert \u00fb merc\u00ean tecr\u00eedeke giran de t\u00ea girtin.\u00a0 Ji destp\u00eaka roj\u00ean \u00cemrali heta \u00eeroj li ser R\u00eaber [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":48384,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-51507","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51507","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=51507"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51507\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":51508,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/51507\/revisions\/51508"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/48384"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=51507"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=51507"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=51507"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}