{"id":50361,"date":"2022-07-24T08:38:55","date_gmt":"2022-07-24T06:38:55","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=50361"},"modified":"2022-07-24T08:38:55","modified_gmt":"2022-07-24T06:38:55","slug":"peymana-lozane","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=50361","title":{"rendered":"Peymana Lozan\u00ea"},"content":{"rendered":"<p><strong>Faruk Sakik<\/strong><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Di encama \u015eer\u00ea C\u00eehan\u00ea y\u00ea Yek\u00ea de ku \u00e7ar salan ajot de, Br\u00eetan\u00ee \u00fb hevalbend\u00ean wan bi ser ketin \u00fb \u00eemparatoriy\u00ean mez\u00een y\u00ean weke Osman\u00ee, Alman-Awistirya \u00fb R\u00fbsya t\u00eak \u00e7\u00fbn. Li ser xaka van imparatoriy\u00ean t\u00eak\u00e7\u00fby\u00ee dewlet\u00ean n\u00fb peyda b\u00fbn.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Xaka Osman\u00ee j\u00ee ji hev belav b\u00fbb\u00fb \u00fb ji bil\u00ee Kurdan hem\u00fb netewey\u00ean din ji \u00eemparatoriy\u00ea veqetiyab\u00fbn. Li ser m\u00eerata may\u00ee j\u00ee di bin serokatiya Mustefa Kemal de komarek hatib\u00fb sazkirin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>L\u00ea gelek pirs \u00fb pirsgir\u00eak h\u00een j\u00ee didomiyan. Kurdistan di navbera Tirk, Br\u00eetan\u00ee, Frans\u00ee \u00fb Farisan de mab\u00fb.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Mustefa Kemal li Erzirom\u00ea\u00a0 23&#8217;y\u00ea T\u00eermeha 1919\u2019an kongreyek\u00ea p\u00eak t\u00eene. Du armanc\u00ean Mustefa Kemal heb\u00fbn: Hewl dida li derve pi\u015ftgir\u00eeya Sovyetan \u00fb li hundir j\u00ee pi\u015ftgiriya Kurdan bi dest bixe.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Ber\u00ee ku herin Lozan\u00ea ji Kurdan pi\u015ftgiriyeke mezin girtib\u00fbn. Peymana Lozan\u00ea daw\u00ee b\u00fb. Tirkiy\u00ea s\u00eenor\u00ean xwe y\u00ean \u00eero bi dest xistib\u00fbn. L\u00ea di siyaseta xwe de guhertinek \u00e7\u00eanekir. Soz\u00ean ku dab\u00fbn Kurdan di demeke kurt de ji b\u00eer kirin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Li Meclis\u00ea di navbera Kurdan \u00fb parlementer\u00ean din de n\u00eeqa\u015fan dest p\u00ea kir. Ismet \u00cenonu y\u00ea ku li Lozan\u00ea gotib\u00fb; \u2018\u2019Li Lozan\u00ea Kurdan ser\u00ee li me neda. Heta me di axaftin\u00ean xwe y\u00ean Lozan\u00ea de doza xwe ya netewey\u00ee wek \u2018em Kurd \u00fb Tirk\u2019 ango wek yek milet me parast \u00fb da qeb\u00fblkirin.\u2019\u2019<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Di civ\u00eena girt\u00ee ya meclis\u00ea de gava Ismet pa\u015fa biryara Peymana Lozan\u00ea ya ku M\u00fbsil ji Ingil\u00eezan re dihi\u015ft xwend, meb\u00fbs\u00ean Kurd li dij biryar\u00ea derketin \u00fb gotin, div\u00ea Kurd ji \u00eero p\u00eave qedera xwe bi dest\u00ea xwe diyar bikin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Lozan ji bo Kurdan destp\u00eaka hewldana tinekirin\u00ea b\u00fb. \u00db di v\u00ea p\u00eavajoy\u00ea de her\u00ee z\u00eade bi emr\u00ea Stal\u00een bi her away\u00ee \u015fandeya R\u00fbs bi awayek\u00ee vekir\u00ee pi\u015ftgiriya Tirkan dikir. Maf\u00ean Kurdan \u00fb gel\u00ean din y\u00ean weke Ermen \u00fb Asur\u00ee-Suryan\u00ee-Keldan\u00ee bi awayek\u00ee e\u015fkere dihatin binp\u00eakirin. Er\u00eakirina v\u00ea peyman\u00ea, di heman dem\u00ea de er\u00eakirina fermana qirkirin\u00ea ya gel\u00ean weke Ermen \u00fb Asur\u00ee-Suryan\u00ee-Keldaniyan b\u00fb.<\/p>\n<p>Bel\u00ea li Meclisa Tirkan di ser\u00ee de Yusuf Beg \u00fb gelek meb\u00fbs\u00ean Kurd li dij\u00ee v\u00ea derketin \u00fb \u015e\u00eax Mehm\u00fbd Berzenc\u00ee j\u00ee li Sil\u00eamaniy\u00ea nerazib\u00fbn n\u00ee\u015fan da.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Dema Peymana Lozan\u00ea dihat morkirin, li bakur\u00ea Kurdistan\u00ea j\u00ee serek\u00ean Kurdan li hev di\u00e7\u00fbn \u00fb dihatin. Di roj\u00ean Peymana bajar\u00ea Lozan\u00ea de, li bajar\u00ea Erzirom\u00ea j\u00ee serek \u00fb rew\u015fenb\u00eer\u00ean Kurdan di nava xwe de peymanek \u00e7\u00eakirin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Bi w\u00ee away\u00ee sala 1923&#8217;an Rexistina Azad\u00ee hatib\u00fb damezirandin \u00fb amadekariya serhildaneke mezin dihat kirin. D\u00eeplomat\u00ean kubar y\u00ean bisimok\u00een li Lozan\u00ea b\u00fbb\u00fbn sedem ku li Kurdistan\u00ea p\u00eavajoya serhildan \u00fb komkujiyan dest p\u00ea bike.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee van serhildan \u00fb komkujiyan sala 1978&#8217;an bi nav\u00ea Abdullah Ocalan r\u00eaberek\u00ee Kurdan derket qada d\u00eerok\u00ea. Kurdan p\u00ea bawer\u00ee an\u00ee \u00fb bi r\u00eabert\u00ee pejirandin. Kurdan bawer kir ku w\u00ea xeyal\u00ean r\u00eaxistina azadiy\u00ea, Yusuf Ziya \u00fb Xalid Beg ev kes p\u00eak b\u00eene.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>\u015eer\u00ea \u00e7ekdar\u00ee da destp\u00eakirin \u00fb ew qedera Kurdan ya li Lozan\u00ea sala 1923&#8217;yan hatib\u00fb morkirin nepejirand. Ew peymana li ser xaka Kurdistan\u00ea 4 dewlet avakir\u00ee \u00e7irand.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Di p\u00eavajoya t\u00eako\u015f\u00een\u00ea de gelek destketiy\u00ean Kurdan \u00e7\u00eab\u00fbn. Li her\u00eama rojavay\u00ea Kurdistan\u00ea \u015fore\u015f \u00fb Kurdistaneke azad \u00e7\u00eab\u00fbn. Xweseriya demokrat\u00eek hat ragihandin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>99 sal di ser Peymana Lozan\u00ea re derbas dibin. Tirkiye ji \u00eero ve behsa 100 saliy\u00ea \u00fb vegera s\u00eenor\u00ea xwe y\u00ea m\u00eesak\u00ee m\u00eell\u00ee dike. Ango M\u00fbsil \u00fb Heleb\u00ea dixwaze. Bila dewleta Tirkan ya dag\u00eerker ba\u015f bizane ev pirsgir\u00eaka w\u00ea \u00fb dag\u00eerkerin din e. Em Kurd j\u00ee di salvegera sedsaliya Lozan\u00ea de, M\u00fbsil, Heleb \u00fb tevayiya her\u00eam\u00ean Kurdan y\u00ean di bin\u00ea dag\u00eerkeriya 4 dewletan de dixwazin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Faruk Sakik &nbsp; Di encama \u015eer\u00ea C\u00eehan\u00ea y\u00ea Yek\u00ea de ku \u00e7ar salan ajot de, Br\u00eetan\u00ee \u00fb hevalbend\u00ean wan bi ser ketin \u00fb \u00eemparatoriy\u00ean mez\u00een y\u00ean weke Osman\u00ee, Alman-Awistirya \u00fb R\u00fbsya t\u00eak \u00e7\u00fbn. Li ser xaka van imparatoriy\u00ean t\u00eak\u00e7\u00fby\u00ee dewlet\u00ean n\u00fb peyda b\u00fbn. &nbsp; Xaka Osman\u00ee j\u00ee ji hev belav b\u00fbb\u00fb \u00fb ji bil\u00ee Kurdan [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":48715,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-50361","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/50361","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=50361"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/50361\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":50362,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/50361\/revisions\/50362"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/48715"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=50361"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=50361"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=50361"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}