{"id":47993,"date":"2022-03-20T13:41:02","date_gmt":"2022-03-20T11:41:02","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=47993"},"modified":"2022-03-20T13:41:02","modified_gmt":"2022-03-20T11:41:02","slug":"newroza-50yi-ya-tevgera-apoy","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=47993","title":{"rendered":"Newroza 50&#8217;y\u00ee ya Tevgera Apoy"},"content":{"rendered":"<p><strong>Far\u00fbk Sakik<\/strong><\/p>\n<p>Li bak\u00fbr\u00e9 Kurdistan\u00ea pi\u015ft\u00ee sal\u00ean tefandina serhildanan, cejna Newroz\u00ea di nava gel de bi awayek\u00ee girsey\u00ee nedihat p\u00eerozkirin. Ji ber qedexe \u00fb zilma dewlet\u00ea, gel\u00ea Kurd li Bakur bi awayek\u00ee ve\u015fart\u00ee ev cejna xwe p\u00eeroz dikir.<\/p>\n<p>1973yan, ber\u00ee niha bi 49 salan. R\u00eaber Apo \u00e7alakiya xwe ya yek\u00ea p\u00eak an\u00ee. Li bendava \u00c7ubuk\u00ea, li paytexta dewleta dagirker, Enqer\u00ea, tov\u00ea PKK&#8217;a ku w\u00ea pi\u015ft\u00ee \u00e7end sal\u00ean din b\u00ea damezirandin, \u00e7and. Li vir tez \u00fb n\u00ear\u00eena xwe ya &#8220;Kurdistan m\u00eatingeh e, div\u00ea rizgar bibe&#8221; h\u00een vekir\u00ee \u00fb e\u015fkere got.<\/p>\n<p>R\u00eaber Apo li v\u00ea der\u00ea roja Newroz\u00ea sembol\u00eek be j\u00ee esas girtib\u00fb.<\/p>\n<p>Her wiha di sal\u00ean b\u00eadengiy\u00ea de ji ber zext\u00ean rejim\u00ea j\u00ee, cejna Newroz\u00ea li gelek deveran hatib\u00fb jib\u00eerkirin. Heta sal\u00ean daw\u00een j\u00ee li gor\u00ee atmosfera pol\u00eet\u00eek ten\u00ea kom\u00ean siyas\u00ee v\u00ea cejn\u00ea p\u00eeroz dikirin.<\/p>\n<p>Cejna Newroz\u00ea di sal\u00ean jib\u00eerb\u00fby\u00ee de li zindan\u00e9n Kurdistan\u00ea roja berxwedan \u00fb hildana ala h\u00eaviy\u00ea b\u00fb. Ji bo serhildan\u00ea roja Newroz\u00ea hatib\u00fb destn\u00ee\u015fankirin..<\/p>\n<p>D\u00eel\u00ean Kurd, di bin esareta hovane de j\u00ee, ev n\u00ee\u015fana netew\u00ee bi b\u00eer dian\u00een. Tade \u00fb zilma zindana Amed\u00ea di wijdan\u00ea mirovahiy\u00ea de wek lekeyeke re\u015f a zilm\u00ea Dehaq\u00ean n\u00fbjen hatib\u00fb kolan.<\/p>\n<p>Yek ji girtiy\u00ean Amed\u00ea \u00fb ji serwer\u00ean netewa Kurd, Mazlum Dogan di Newroza sala 1982\u2019yan de agiyan\u00ea xwe diyar\u00ee bih\u00fb\u015fta \u015feh\u00eed\u00ean netewa xwe kir.<\/p>\n<p>Mazlum Dogan, endam \u00fb p\u00ea\u015feway\u00ea Partiya Karker\u00ean Kurdistan\u00ea, ji bo r\u00fbre\u015fkirina zilm\u00ea, ji bo banga berxwedan\u00ea, ji bo r\u00fbre\u015fkirina xiyanet \u00fb mizg\u00eena berxwedan\u00ea di \u015feva 21\u2019\u00ea adara 1982\u2019yan de li qawi\u015fa 35\u2019an de di hicreya xwe de \u00e7alakiya canbex\u015fane li dar xist.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee Mazlum Dogan di 1990\u2019\u00ee de Newroz li kolanan hat p\u00eerozkirin. \u00db \u00ead\u00ee ev cejna jib\u00eerb\u00fby\u00ee, wek \u00e7\u00eeroka xwe, cardin b\u00fb n\u00ee\u015fana vej\u00eena netewa Kurd.<\/p>\n<p>\u00cad\u00ee Newroz ne ten\u00ea cejneke netew\u00ee yan j\u00ee nirxek\u00ee d\u00eerok\u00ee, her wiha ew roja dema serhildan \u00fb banga t\u00e9ko\u015f\u00een\u00ea j\u00ee b\u00fb.<\/p>\n<p>Newroz \u00ead\u00ee li hem\u00fb bajar\u00ean Kurdistan\u00ea, li hem\u00fb kolan\u00ean bajaran, li hem\u00fb kolanan \u00fb di dil\u00ean hem\u00fb \u00eensanan de b\u00fbb\u00fb dema p\u00eaxistina agir\u00ea azadiy\u00ea.<\/p>\n<p>Her roj\u00ean Kurdan Newroz, her Newroz j\u00ee roja Kurdan b\u00fb. Ew \u00ead\u00ee parolaya serhildan\u00ea, \u00ee\u015fareta hildana seriyan b\u00fb.<\/p>\n<p>Berxwedan \u00fb \u00e7alakiya Mazlum Dogan b\u00fbb\u00fb sedem ku Newroz li kolanan weke serhildanan were p\u00eerozkirin.\u00a0 \u00db hetan\u00ee roja me wisa hat p\u00eerozkirin.<\/p>\n<p>\u00cesal, Kom\u00eeteya Navend\u00ee ya PKK&#8217;\u00ea di 15&#8217;\u00ea Adar\u00ea de \u201cDanezana Sala 50&#8217;y\u00ee\u201d we\u015fand: \u201cLi \u00e7ar par\u00e7ey\u00ean Kurdistan \u00fb li \u00e7ar aliy\u00ean dinyay\u00ea p\u00eerozbahiy\u00ean bi co\u015f \u00ean Newroz\u00ea \u00e7\u00eadibin. Em bawer dikin ku w\u00ea ev rew\u015f seranser\u00ea sal\u00ea bidome \u00fb hem\u00fb roj bibin Newroz. \u201d<\/p>\n<p>Di Newroza 1982&#8217;an de, Mazlum Dogan \u2018Man\u00eefestoya Bendava \u00c7ubuk\u00ea\u2019 esas girt \u00e7alak\u00ee li dar xist. Gel\u00ea kurd j\u00ee peyama Mazlum Dogan esas girt \u00fb qad\u00ean Newroz\u00ea veguherandin serhildanan.\u00a0 Di sala 50&#8217;y\u00ee ya Newroz\u00ea de j\u00ee PKK&#8217;\u00ea biryar da peyam\u00ean li qad\u00ean Newroz\u00ea t\u00ean dayin div\u00ea prat\u00eeze bibin \u00fb \u00eesal encam bigire.<\/p>\n<p>Kurd xwe amade dikin li ser v\u00ea esas\u00ee, t\u00eako\u015f\u00eena azad\u00ee \u00fb demokrasiy\u00ea p\u00ea\u015f bixin. Div\u00ea ku sala 50&#8217;y\u00ee ya Newroz\u00ea bi p\u00eerozkirina rojek\u00ea s\u00eenorkir\u00ee nem\u00eene. Her roj li gor\u00ee rih\u00ea biryar\u00ean 49 sal ber\u00ea li Bendava \u00c7ubuk\u00ea hatin girtin t\u00eako\u015f\u00eenek hebe.<\/p>\n<p>Di sala 50&#8217;y\u00ee ya Newroz\u00ea de hetan\u00ee encam negirin w\u00ea ranewestin. Div\u00ea ji bo azadiya R\u00eaber Apo, ji bo r\u00fbxandina desthilata AKP\u2019\u00ea, ji bo azadiya Kurdistan \u00fb demokrasiy\u00ea, her roj bi rih\u00ea Newroz\u00ea t\u00eabiko\u015fin.<\/p>\n<p>Di sala 50&#8217;y\u00ee ya Newroz\u00ea de, div\u00ea pi\u015ftgiriyeke mezin ji bo ger\u00eelay\u00ean Kurdistan\u00ea werin dayin \u00fb xwed\u00ee derketina li tevgera azadiy\u00ea j\u00ee esas were girtin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Far\u00fbk Sakik Li bak\u00fbr\u00e9 Kurdistan\u00ea pi\u015ft\u00ee sal\u00ean tefandina serhildanan, cejna Newroz\u00ea di nava gel de bi awayek\u00ee girsey\u00ee nedihat p\u00eerozkirin. Ji ber qedexe \u00fb zilma dewlet\u00ea, gel\u00ea Kurd li Bakur bi awayek\u00ee ve\u015fart\u00ee ev cejna xwe p\u00eeroz dikir. 1973yan, ber\u00ee niha bi 49 salan. R\u00eaber Apo \u00e7alakiya xwe ya yek\u00ea p\u00eak an\u00ee. Li bendava \u00c7ubuk\u00ea, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":47994,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-47993","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/47993","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=47993"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/47993\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":47995,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/47993\/revisions\/47995"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/47994"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=47993"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=47993"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=47993"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}