{"id":31259,"date":"2020-07-27T10:09:39","date_gmt":"2020-07-27T08:09:39","guid":{"rendered":"http:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=31259"},"modified":"2020-07-27T10:09:39","modified_gmt":"2020-07-27T08:09:39","slug":"tundiya-li-ser-jine-hilwesandina-civaka-exaqi-u-politik-e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=31259","title":{"rendered":"Tundiya li ser jin\u00ea, hilwe\u015fandina civaka exaq\u00ee \u00fb pol\u00eet\u00eek e"},"content":{"rendered":"<p><em><strong>Binef\u015f SARYA<\/strong> <\/em><\/p>\n<p>Jin-day\u00eek destp\u00eaka \u015faristaniy\u00ea jiyan bi dest\u00ea w\u00ea dihat xurtkirin \u00fb civak\u00eeb\u00fbn li dora w\u00ea kom dib\u00fb. Pi\u015ft\u00ee p\u00ea\u015fketina hi\u015fmendiya m\u00ear\u00ea serdest, pergala qiral-rahib \u00fb dewlet-neteweyan, heb\u00fbna jin\u00ea j\u00ee di nava civak\u00ea de hat tinekirin. Jina civak ava kir\u00ee \u00fb h\u00eaza \u00e7areseriy\u00ea b\u00fb kirin p\u00eerhevaok \u00fb di nava agir\u00ea dojeh\u00ea de \u015fewitandin. Her ku hi\u015fmendiya m\u00ear-dewlet\u00ea p\u00ea\u015f ket nirx\u00ea jin-dayik\u00ea j\u00ee k\u00eam b\u00fb. Heta mirov dikare b\u00eaje di nava pergala feodal-kap\u00eetal\u00eest de bi ti away\u00ee nirx\u00ea jin\u00ea nema. Bi p\u00ea\u015fketina pergala kap\u00eetal\u00eest re heb\u00fbna jin\u00ea j\u00ee hat tinekirin \u00fb b\u00fb meta. Kesa ku civak diafirand, day\u00eeka jiyan\u00ea bi dem\u00ea re bi dest\u00ea kur\u00ean xwe b\u00fb am\u00fbra dilxwe\u015fkirina m\u00earan \u00fb li kolanan hatin firotin. Ya rast ne li kolanan tene, di bin\u00ea nav\u00ea zewac\u00ea de di hundir\u00ea mal\u00ea de j\u00ee b\u00ea agahiya w\u00ea \u00fb dil\u00ea w\u00ea bi dest\u00fbra bav, bira, mam, xal \u00fb r\u00fbsipiy\u00ean e\u015f\u00eer\u00ea li gor\u00ee dil\u00ea m\u00earan bi b\u00fb\u00e7ey\u00ean cuda di hundir\u00ea s\u00fbka mal\u00ea de hat firotin \u00fb nav\u00ea w\u00ea firotin\u00ea j\u00ee kirin qelen-next yan j\u00ee xerca nava mal\u00ea \u00fb li hin deveran j\u00ee kirin perey\u00ean heq\u00ea \u015f\u00eer\u00ea day\u00eek\u00ea. Di bin\u00ea nav\u00ea z\u00eadeb\u00fbn\u00ea de bi jinan j\u00ee dan bawerkirin ku ne\u00e7ar in bizewicin \u00fb bibin xwed\u00eemal, dayika zarokan yan j\u00ee hevj\u00eena m\u00earek\u00ee ku qet nas nake. L\u00ea ti kes\u00ee j\u00ea nepirs\u00ee ka pergala hey\u00ee dipejir\u00eene yan na. Yan j\u00ee ti kes\u00ee nirx neda deng\u00ea w\u00ea. Ji bo m\u00ear\u00ea feodal-dewlet\u00ea nirx\u00ea jin\u00ea nema. Di \u00e7av \u00fb hi\u015fmendiya wan de sirf mak\u00eeneya zarok\u00e7\u00eakirin\u00ea, metaya t\u00earkirina ajoy\u00ea m\u00earan \u00fb xizmetkara b\u00eaheqdest b\u00fb. Ev rew\u015fa jinan di roja me ya \u00eero de, ango di sedsala 21. de h\u00ea j\u00ee b\u00eanavber didome.<br \/>\nNe firotin \u00fb mak\u00eeneya zarok\u00e7\u00eakirin\u00ea tene, di heman dem\u00ea de di bin\u00ea nav\u00ea heskirin\u00ea de t\u00ean ku\u015ftin \u00fb li her der\u00ea maf\u00ea wan y\u00ea jiyan\u00ea ji dest\u00ea wan t\u00ea girtin. Di pergala dewlet\u00ean hey\u00een de jina hes bike t\u00ea ku\u015ftin \u00fb bi m\u00earkirin\u00ea re her roj rast\u00ee tundiya m\u00ear \u00fb malbata m\u00ear t\u00ea. B\u00eaguman dema em dib\u00eajin tund\u00ee meqseda me ne tundiya f\u00eez\u00eek\u00ee tene ye. Li gel tundiya f\u00eez\u00eek\u00ee her roj heta mirov dikare b\u00eaje her 5 xulekan carek\u00ea jinek yan rast\u00ee l\u00eadan \u00fb ku\u015ftin\u00ea yan j\u00ee rast\u00ee gotin\u00ean xerab t\u00ea. Tundiya devik\u00ee bi qas\u00ee tundiya beden\u00ee bibandore \u00fb der\u00fbniya mirovan xereb dike. Li her der\u00ea jin di bin\u00ea nav\u00ea \u015feref \u00fb nam\u00fbs\u00ea de t\u00ean ku\u015ftin. L\u00ea mirov her car\u00ea v\u00ea pirs\u00ea ji xwe dike; gelo ew peyva j\u00ea re t\u00ea gotin \u015ferf yan j\u00ee nam\u00fbs ma para jinan ten\u00ea ye. L\u00ea m\u00ear li k\u00fb dera van peyvan in, yan j\u00ee ma jin bi ser\u00ea xwe li gor\u00ee hi\u015fmendiya wan ya pa\u015fket\u00ee xerab\u00ee kirine? Gelo ma ew m\u00ear\u00ea ku p\u00ea re ketiye xetayan \u00e7ima nay\u00ea cezakirin. Dema mirov li ser van mijaran dihizire mirov digih\u00eeje w\u00ea baweriy\u00ea ku ku\u015ftina jinan ne ji xetay\u00ea jinan e. Lewre m\u00ear-dewlet dijmin\u00ea jinan e; jin t\u00ean ku\u015ftin \u00fb rast\u00ee her cure tundiy\u00ea t\u00ean.<br \/>\nJi bo ku em ney\u00ean ku\u015ftin \u00fb rast\u00ee tundiy\u00ea ney\u00ean, ber\u00ee her ti\u015ft\u00ee p\u00eaw\u00eestiya me bi xweparastineke xurt heye. Eger em bi bi sere xwe nikaribin xwe bipar\u00eazin w\u00ea dem\u00ea p\u00eaw\u00eest e em jin r\u00eaxstin\u00ean xwe xurt bikin \u00fb li dora r\u00eaxstina jin\u00ea ya sereke bibin yek. Dema jin baweriya xwe bi h\u00eaza r\u00eaxstina xwe ya jin\u00ea b\u00eene \u00fb parastina jiyana xwe di bin\u00ea s\u00eewana h\u00eaza jin\u00ea de bib\u00eene w\u00ea ti m\u00ear-dewlet nikaribin \u00eari\u015f\u00ee w\u00ea bike. W\u00ea ti jin di bin\u00ea nav\u00ea qa\u015fo nam\u00fbs \u00fb \u015ferfa m\u00earan de ney\u00ean ku\u015ftin. M\u00earek\u00ee ku bixwaze jinan ceza bike, bila ber\u00ee her ti\u015ft\u00ee xwe sererast bike \u00fb li gor\u00ee exlaq\u00ea civaka demokrat\u00eek tev bigere. W\u00ea dem\u00ea w\u00ea bizane y\u00ean ku ceza heq dikin ne jin in, hemcins\u00ean wan bixwe ne. Ji bo ku ku\u015ftin \u00fb tundiya li ser jin\u00ea rabe p\u00eaw\u00eestiya me hem\u00fbyan bi hi\u015fmendiya civaka demokrat\u00eek \u00fb hevjiyana azad heye. Ji bo jiyaneke azad wekheviya zayendan ev xaleke biv\u00eanev\u00ea ye.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Binef\u015f SARYA Jin-day\u00eek destp\u00eaka \u015faristaniy\u00ea jiyan bi dest\u00ea w\u00ea dihat xurtkirin \u00fb civak\u00eeb\u00fbn li dora w\u00ea kom dib\u00fb. Pi\u015ft\u00ee p\u00ea\u015fketina hi\u015fmendiya m\u00ear\u00ea serdest, pergala qiral-rahib \u00fb dewlet-neteweyan, heb\u00fbna jin\u00ea j\u00ee di nava civak\u00ea de hat tinekirin. Jina civak ava kir\u00ee \u00fb h\u00eaza \u00e7areseriy\u00ea b\u00fb kirin p\u00eerhevaok \u00fb di nava agir\u00ea dojeh\u00ea de \u015fewitandin. Her ku [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":14746,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-31259","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31259","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=31259"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31259\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":31260,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/31259\/revisions\/31260"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/14746"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=31259"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=31259"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=31259"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}