{"id":238423,"date":"2026-07-08T08:06:36","date_gmt":"2026-07-08T06:06:36","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=238423"},"modified":"2026-07-08T08:06:36","modified_gmt":"2026-07-08T06:06:36","slug":"sikefta-ku-diroka-we-vedgere-beri-400-hezar-sal","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=238423","title":{"rendered":"\u015eikefta ku d\u00eeroka w\u00ea vedgere ber\u00ee 400 hezar sal"},"content":{"rendered":"<p><strong>Navenda N\u00fb\u00e7eyan<\/strong><\/p>\n<p><strong>Li bakur\u00ea \u00cesra\u00eel\u00ea \u015fikefteke ku d\u00eeroka w\u00ea vedgere 400 hezar sal ber\u00ea hat ved\u00eetin. Ev \u015fikeft bi hezar\u00ean salan parastina am\u00fbr\u00ean mirovan \u00fb bermahiy\u00ean lawiran kiriye, ew bi hezar\u00ea salan ji guhertin\u00ean xwezay\u00ee \u00fb mirov\u00ee parast\u00ee maye.<\/strong><\/p>\n<p>Arkeoloj\u00ee k\u00eam caran rast\u00ee cihek\u00ee ku bi sed hezaran salan ji guhertin\u00ean xwezay\u00ee \u00fb mirov\u00ee hema b\u00eaje bi tevah\u00ee veqetand\u00ee mabe, t\u00ea.<\/p>\n<p>Ev yek di \u015fikeftek\u00ea de li n\u00eaz\u00ee Pardes, n\u00eaz\u00eek\u00ee xa\u00e7er\u00eaya Zichron Ya&#8217;akov \u00e7\u00eab\u00fb, ku l\u00eakol\u00eener\u00ean ji Desteya Ant\u00eek\u00ean \u00cesra\u00eel\u00ea \u00fb Zan\u00eengeha Hayfa cihek\u00ee ku d\u00eeroka w\u00ea di navbera 400 hezar \u00fb 250 hezar sal ber\u00ea de ye, dikolin<\/p>\n<p>Proje ji aliy\u00ea arkeolog Kobi Vardi \u00fb Amit Gabai, ligel Profesor Ron Shemelmets ve t\u00ea bir\u00eavebirin. T\u00eema projey\u00ea v\u00ea dever\u00ea wek\u00ee yek ji ke\u015ff\u00ean her\u00ee gir\u00eeng \u00ean deh sal\u00ean daw\u00ee de, ji bo t\u00eagih\u00ee\u015ftina qonaxek p\u00ea\u015fve\u00e7\u00fbna mirovan ku del\u00eel\u00ean k\u00eam ji bo w\u00ea hatine parastin, bi nav dike.<\/p>\n<p>Ev \u015fikeft ji \u00e7anda bi nav\u00ea Acheulean-Yabrudian t\u00ea hesibandin, ku kevne\u015fopiyeke teknoloj\u00eek a cih\u00eareng a rojhilat di serdema Paleol\u00eet\u00eeka J\u00ear\u00een a Dereng de ye. Li gor\u00ee l\u00eakol\u00eeneran, rew\u015fa w\u00ea ya parastin\u00ea ya b\u00eahempa w\u00ea dike &#8220;kapsuleke dem\u00ea&#8221; ya rast\u00een, dikare agahiy\u00ean li dever\u00ean din \u00ean her\u00eam\u00ea ku bi zehmet\u00ee t\u00eane bidestxistin, peyda bike.<\/p>\n<p><strong>Demek gir\u00eeng di d\u00eeroka curey\u00ean mirovahiya me de<\/strong><\/p>\n<p>Serdema ku ev cih p\u00ea ve gir\u00eaday\u00ee ye, beriya belavb\u00fbna Neanderthal \u00fb mirov\u00ean anatom\u00eek\u00ee y\u00ean n\u00fbjen e. Pispor dib\u00eenin ku ew serdem veguher\u00een\u00ean k\u00fbr di \u015f\u00eawaz\u00ea jiyan\u00ea, ragihandin\u00ea \u00fb \u00e7awaniya jiyan bi j\u00eengeh\u00ea re b\u00fb.<\/p>\n<p>Li gor\u00ee Schimmelmets, ew sal destp\u00eaka p\u00ea\u015fketina reftaran b\u00fb, ku pa\u015f\u00ea di nav civak\u00ean mirovan de b\u00fbn serdest, di nav de avakirina kom\u00ean mezintir, dagirkirina demdir\u00eaj a hin deveran \u00fb r\u00eaxistina civak\u00ee ya tevlihevtir.<\/p>\n<p>Di nava n\u00ee\u015fan\u00ean ku hatine d\u00eetin ew b\u00fb ku agir bi awayek\u00ee mezin hatiye bikaran\u00een \u00fb may\u00eenb\u00fbna dem\u00ean dir\u00eaj di \u015fikeftan de, ku ev yek bi gelemper\u00ee bi hevkariyeke mezintir di navbera kesan de \u00fb veguhestineke s\u00eestemat\u00eek a zan\u00een\u00ea di nav koman de ve gir\u00eaday\u00ee ye.<\/p>\n<p>L\u00eakol\u00eeneran destn\u00ee\u015fan kirin ku ev veguher\u00een hin bingeh\u00ean \u00e7and\u00ee \u00fb teknoloj\u00eek dan\u00eene ku pa\u015f\u00ea d\u00ea Neanderthal \u00fb Homo sapiens ji hev cuda bikin.<\/p>\n<p><strong>Am\u00fbr, hestiy\u00ean lawiran \u00fb haw\u00eerdorek dewlemend bi \u00e7avkaniyan<\/strong><\/p>\n<p>Di nav ved\u00eetin\u00ean ku heta niha hatine belgekirin de hejmareke mezin ji am\u00fbr\u00ean kevir\u00ee hene ku bi tekn\u00eek\u00ean p\u00ea\u015fket\u00ee y\u00ean w\u00ea serdem\u00ea hatine \u00e7\u00eakirin; arkeologan k\u00ear\u00ean destan \u00ean pi\u00e7\u00fbk, x\u00eazik \u00fb k\u00ear\u00ean bir\u00een\u00ea y\u00ean ku bi rastb\u00fbnek bilind hatine \u00e7\u00eakirin d\u00eetine.<\/p>\n<p>Herwiha di xebat\u00ean kolandin\u00ea de bermahiy\u00ean lawir\u00ean wek\u00ee hespan, ga \u00fb ker\u00ean kov\u00ee, ligel del\u00eel\u00ean heb\u00fbna av\u00ea li haw\u00eerdor\u00ea, ew \u00e7avkaniyek b\u00fb ku d\u00ea her\u00eam\u00ea ji bo kom\u00ean n\u00ea\u00e7\u00eervan bikira cihek\u00ee balk\u00ea\u015f.<\/p>\n<p>Desteya Ant\u00eek\u00ean \u00cesra\u00eel\u00ea \u00fb Zan\u00eengeha Hayfa dixwazin bernameyeke l\u00eakol\u00een\u00ea ya berfireh p\u00ea\u015f bixin, da ku r\u00ea bide ji n\u00fb ve avakirina \u015f\u00eawaz\u00ea jiyana van kom\u00ean mirovan, ka wan \u00e7awa \u00e7avkaniy\u00ean berdest bikar an\u00eene \u00fb \u00e7awa teknolojiy\u00ean wan p\u00ea\u015f ketine, nas bikin.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee temamkirina l\u00eakol\u00eenan, saziy\u00ean peywend\u00eedar h\u00eav\u00ee dikin ku cih ji bo serdan\u00ean gi\u015ft\u00ee amade bikin, bi armanca ku van ved\u00eetinan ji bo ni\u015ftecih\u00ean her\u00eam\u00ea, herwiha xwendekar \u00fb m\u00eavan\u00ean ku bi p\u00ea\u015fve\u00e7\u00fbna mirovan re eleqedar dibin, peyda bikin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Navenda N\u00fb\u00e7eyan Li bakur\u00ea \u00cesra\u00eel\u00ea \u015fikefteke ku d\u00eeroka w\u00ea vedgere 400 hezar sal ber\u00ea hat ved\u00eetin. Ev \u015fikeft bi hezar\u00ean salan parastina am\u00fbr\u00ean mirovan \u00fb bermahiy\u00ean lawiran kiriye, ew bi hezar\u00ea salan ji guhertin\u00ean xwezay\u00ee \u00fb mirov\u00ee parast\u00ee maye. Arkeoloj\u00ee k\u00eam caran rast\u00ee cihek\u00ee ku bi sed hezaran salan ji guhertin\u00ean xwezay\u00ee \u00fb mirov\u00ee hema [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":238424,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[233],"tags":[],"class_list":["post-238423","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-cihan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/238423","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=238423"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/238423\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":238425,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/238423\/revisions\/238425"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/238424"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=238423"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=238423"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=238423"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}