{"id":237842,"date":"2026-06-17T07:48:55","date_gmt":"2026-06-17T05:48:55","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=237842"},"modified":"2026-06-17T07:48:55","modified_gmt":"2026-06-17T05:48:55","slug":"deryaya-spi-xala-startejik-a-giredayina-parzeminen-asya-efrika-u-ewropaye","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=237842","title":{"rendered":"Deryaya Sp\u00ee; Xala startej\u00eek a gir\u00eaday\u00eena parzem\u00een\u00ean Asya, Efr\u00eeka \u00fb Ewropay\u00ea"},"content":{"rendered":"<p><strong>L\u00eeloz His\u00ean\/Qami\u015flo<\/strong><\/p>\n<p><strong>Deryaya Sp\u00ee, \u015fahida her\u00ee mezin a \u015faristaniy\u00ean kevnar e, bi r\u00fbbar\u00ea xwe ku n\u00eaz\u00ee 2,5 milyon km<sup>2 <\/sup>e, b\u00fbye xala her\u00ee gir\u00eeng a stratej\u00eek ku parzem\u00een\u00ean Asya Efr\u00eeka \u00fb Ewropay\u00ea digh\u00eene hev. <\/strong><strong>Herwiha b\u00fbye pira di navbera \u00e7and\u00ean gelan de.<\/strong><\/p>\n<p>Deryaya Sp\u00ee yek ji dever\u00ean her\u00ee cih\u00eareng \u00fb gir\u00eeng y\u00ean c\u00eehan\u00ea ye. Ew xalek hevgir\u00eadan\u00ea di navbera parzem\u00een\u00ean Afr\u00eeka, Ewropa \u00fb Asyay\u00ea de tems\u00eel dike, ev yek w\u00ea dike qadeke erdn\u00eegar\u00ee ya b\u00eahempa ku bandorek mezin li ser \u015faristaniy\u00ean mirovan di seranser\u00ee serdeman de kiriye.<\/p>\n<p>Ji ber firehiya xwe, ev nav ji bo w\u00ea hat dan\u00een, ji ber ku ava w\u00ea bi rengek\u00ee vekiriye, di\u015fbihe av\u00ean okyan\u00fbs\u00ean mezin. Ji ber ku di navbera parzem\u00eena Ewropay\u00ea li bakur \u00fb parzem\u00een\u00ean Afr\u00eeka \u00fb Asyay\u00ea li ba\u015f\u00fbr \u00fb rojhilat de ye, wek\u00ee Deryaya Sp\u00ee hatiye binavkirin.<\/p>\n<p><strong>R\u00fbbera w\u00ea: <\/strong>R\u00fbbera Deryaya Sp\u00ee digh\u00eaje bi qas\u00ee 2,5 milyon km<sup>2<\/sup>, ji du hewz\u00ean sereke p\u00eak t\u00ea r\u00eazeke kevir\u00ee ku dir\u00eajahiya w\u00ea 140 km wan ji hev cuda dike.<\/p>\n<p>Hewza rojava ya Deryaya Sp\u00ee bi r\u00eaya Tengava Cebel Tariq ve bi Okyan\u00fbsa Atlant\u00eek ve gir\u00eaday\u00ee ye, ku Afr\u00eeka \u00fb Ewropay\u00ea ji hev vediqet\u00eene, di heman dem\u00ea de hewza rojhilat ber bi aliy\u00ea rojhilat ve heta perav\u00ean \u015eam\u00ea ve dir\u00eaj dibe.<\/p>\n<p><strong>Kurahiya w\u00ea: <\/strong>Kurahiya Deryaya Sp\u00ee ji her\u00eamek\u00ea bo her\u00eameke din cuda ye, li ber s\u00eenor\u00ea T\u00fbnis kurahiya w\u00ea digh\u00eaje n\u00eaz\u00ee 400 metre herwiha z\u00eadetir\u00ee 5000 metre li ber s\u00eenor\u00ea w\u00ea bi Y\u00fbnan\u00eestan\u00ea re ye.<\/p>\n<p><strong>Welat\u00ean hewza Deryaya Sp\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Hewza Deryaya Sp\u00ee devereke dewlemend a erdn\u00eegar\u00ee \u00fb \u00e7and\u00ee ye, gelek welat\u00ean perav\u00ea y\u00ean li ser Deryaya Sp\u00ee dihew\u00eene. <strong>Di nav van welatan de y\u00ean her\u00ee berbi\u00e7av ev in<\/strong><strong>:<\/strong><\/p>\n<p><strong>Tirkiy\u00ea: <\/strong>Tirkiy\u00ea bi r\u00eaya N\u00eevgirava Anatoliy\u00ea li ser Deryaya Sp\u00ee ye \u00fb bajar\u00ean wek\u00ee Antalya \u00fb Mers\u00een\u00ea dihew\u00eene.<\/p>\n<p><strong>Spanya:<\/strong> Xeta perav\u00ean Spanyay\u00ea li seranser\u00ea Deryaya Sp\u00ee li her\u00eamek bi nav\u00ea Costa del Sol (Perava Roj\u00ea) dir\u00eaj dibe \u00fb bajar\u00ean wek\u00ee Barcelona \u00fb Valencia dihew\u00eene.<\/p>\n<p><strong>Fransa: <\/strong>Perava ba\u015f\u00fbr\u00ea Fransay\u00ea li ser Deryaya Sp\u00ee dever\u00ean perav\u00ea y\u00ean mezin \u00ean wek\u00ee Nice \u00fb Mars\u00eelya dihew\u00eene.<\/p>\n<p><strong>\u00cetalya: <\/strong>Xeta perav\u00ea ya navdar a \u00cetalyay\u00ea ji ba\u015f\u00fbr\u00ea welat ber bi Deryaya Sp\u00ee ve dir\u00eaj dibe, di nav bajar\u00ean perav\u00ea y\u00ean wek\u00ee Romay\u00ea, Napol\u00ee \u00fb S\u00eec\u00eelyay\u00ea re derbas dibe.<\/p>\n<p><strong>Yewnanistan: <\/strong>Yewnanistan be\u015fek mezin ji perav\u00ean rojhilat\u00ea Deryaya Sp\u00ee p\u00eak t\u00eene \u00fb gelek girav\u00ean xwe\u015fik \u00ean wek\u00ee Kret \u00fb Rodos dihew\u00eene.<\/p>\n<p><strong>Misir: <\/strong>Deryaya Sp\u00ee li perava bakur\u00ea Misr\u00ea dir\u00eaj dibe,\u00fb bendera \u00ceskenderiyey\u00ea yek ji bender\u00ean sereke y\u00ean li ser v\u00ea perav\u00ea ye.<\/p>\n<p><strong>T\u00fbnis \u00fb L\u00eebiya: <\/strong>Perav\u00ean T\u00fbnis \u00fb L\u00eebyay\u00ea li perava bakur\u00ea Deryaya Sp\u00ee dir\u00eaj dibin \u00fb gelek bajar\u00ean perav\u00ea dihew\u00eenin.<\/p>\n<p><strong>Mexrib:<\/strong> Xeta perav\u00ea ya Mexrib li ser Deryaya Sp\u00ee ji bajar\u00ea Tance heta bajar\u00ea El Hosema dir\u00eaj dibe.<\/p>\n<p><strong>Girava Qibris\u00ea: <\/strong>Girava Qibris\u00ea li rojhilat\u00ea Deryaya Sp\u00ee wek\u00ee be\u015fek ji hewza Deryaya Sp\u00ee t\u00ea hesibandin.<\/p>\n<p><strong>Lubnan \u00fb S\u00fbriy\u00ea: <\/strong>Lubnan \u00fb S\u00fbriy\u00ea perav\u00ean rojhilat\u00ea Deryaya Sp\u00ee parve dikin \u00fb xet\u00ean perav\u00ea y\u00ean wan bajar\u00ean wek\u00ee Beyr\u00fbt \u00fb Tartus\u00ea ne.<\/p>\n<p><strong>D\u00eeroka Deryaya Sp\u00ee:<\/strong><\/p>\n<p>Di d\u00eerok\u00ea de, gelek \u015faristaniy\u00ean mezin li derdora Deryaya Sp\u00ee hatin avakirin, ji ber nirx \u00fb cih\u00ea w\u00ea y\u00ea stat\u00eej\u00eek \u00ea mezin, bi sed\u00ea salan \u00fb heya niha yek ji gir\u00eengtir\u00een dergeh\u00ean av\u00ea \u00fb bazirganiya navdewlet\u00ee ye.<\/p>\n<p>Di dem\u00ean kevn de ereban wek\u00ee Deryaya Roman\u00ee bi nav dikirin, di ziman\u00ea \u00cengl\u00eez\u00ee de \u00fb ziman\u00ean ku bi esl\u00ea xwe lat\u00een\u00ee ne bi \u201cDeryaya ku di naveresa erdan de\u201d dihat nas\u00een. Gelek nav l\u00ea hatin kirin wek\u00ee: Deryaya me bo Romanan, Deryaya Sp\u00ee bo tirkan, Deryaya Mezin bo cihyan herwiha Deryaya Nav\u00een bo Almanan, \u00eeht\u00eemaleke bi guman heye ku Misriy\u00ean kevn j\u00ea re digotin Keska Mezin.<\/p>\n<p>Deryaya Sp\u00ee 9 hezar sal ber\u00ee zay\u00een\u00ea derg\u00fb\u015fa \u015faristaniy\u00ean mezin \u00ean c\u00eehan\u00ee ku ji destp\u00eaka avab\u00fbna kom\u00ean mirovahiy\u00ean li Er\u00eeha, b\u00fb. Gir\u00eadaneke w\u00eay\u00ee n\u00eaz\u00eek bi p\u00ea\u015fketina mirovahiy\u00ea di seranser\u00ee d\u00eerok\u00ea heb\u00fb, ji ber ku ew cih\u00ea daketina peyam\u00ean ezman\u00ee b\u00fb ku li her\u00eam\u00ean rojhilat\u00ea w\u00ea de dihatin d\u00eetin. Di heman dem\u00ea de ew \u00e7avkaniya \u015faristaniy\u00ean mirovah\u00ee wek\u00ee \u015faristaniya Bab\u00eel\u00ee, A\u015f\u00fbr\u00ee, Misr\u00ee, \u00cegr\u00eek, Faris\u00ee, Roman\u00ee, F\u00een\u00eeq\u00ee \u00fb \u00cesalm\u00ee b\u00fb, wek\u00ee din \u015faristaniya Rojavay\u00ee ku \u00eero c\u00eehan\u00ea bir\u00eave dibe.<\/p>\n<p>Deryaya Sp\u00ee rol\u00ean sereke di dan\u00fbstendin\u00ean di navbera gelan herwiha dans\u00fbstendin\u00ea di ast\u00ean rew\u015fenb\u00eer\u00ea \u00fb afr\u00eener de, l\u00eest. Derya haw\u00eerdorek berdar a p\u00ea\u015fketina huneran di hem\u00fb war\u00ean w\u00ea de wek\u00ee edebiyat, felsefe, m\u00fbz\u00eek, stronom\u00ee \u00fb niha j\u00ee teknoloj\u00ee, b\u00fb.<\/p>\n<p>\u015earistaniy\u00ean mezin li seranser \u00fb li ser qirax\u00ean w\u00ea ji rojhilat ber bi rojava herwiha ji bakur ber bi ba\u015f\u00fbr ve, ji Mezopotamiya(welat\u00ea di navbera her du \u00e7eman de) heya Misir\u00ea, ji Anatoliya \u00fb Tirwada heya Makedonyay\u00ea, ji bajar-dewlet\u00ean Yewnan\u00ee heta \u015faristaniya Fen\u00eek\u00ee, ji Kartacay\u00ea heta Romay\u00ea, ji Bexday\u00ea heta Endelus\u00ea, ji B\u00eezans\u00ea heta \u00cemperatoriya Osman\u00ee \u00fb ji \u00ceskenderiyey\u00ea heta Bolognay\u00ea, belav b\u00fbn<\/p>\n<p>Wek\u00ee din li ser qirax\u00ean w\u00ea yek ji mezintir\u00een pirt\u00fbkxaney\u00ean c\u00eehana kevn (Pirt\u00fbkxaneya \u00ceskenderiya li Misr\u00ea 300 ber\u00ee zay\u00een\u00ea) hat avakirin. Herwiha li ser perav\u00ean w\u00ea yekem\u00een p\u00ea\u015fketin\u00ean fikr\u00ee li rojhilat\u00ea Deryaya Sp\u00ee hat avakirin, ji serdema Helen\u00eest\u00eek heta derketina f\u00eeloz\u00fbf\u00ean wek\u00ee Thales\u00ea M\u00eeletos\u00ee, Anaks\u00eemandros, Anaks\u00eemenes, Pythagoras, Ksenophon, Diogenes\u00ea Apollon, H\u00eepokrat, Sokrates, Platon, \u00fb Ar\u00eestoteles (sedsal\u00ean 6, 5 \u00fb 4\u2019an ber\u00ee zay\u00een\u00ea).<\/p>\n<p><strong>Deryaya Sp\u00ee her\u00eameke dewlemend bi \u00e7and \u00fb d\u00eerok\u00ea ye<\/strong><\/p>\n<p>Di her\u00eama Deryaya Sp\u00ee de gelek cih\u00ean d\u00eerok\u00ee y\u00ean navdar li ser qirax\u00ean w\u00ea hene, wek\u00ee At\u00eena, Romay\u00ea, Par\u00ees, Stenbol, Qah\u00eere, Barselona, \u200b\u200bMars\u00eelya \u00fb gund\u00ean xwe\u015fik \u00ean perav\u00ea y\u00ean wek\u00ee Santorini li Yewnanistan\u00ea \u00fb Centro li \u00cetalyay\u00ea.<\/p>\n<p>Gelek cih\u00ean \u00e7and\u00ee \u00fb m\u00eerat\u00ee hene wek\u00ee Akropolis li At\u00eenay\u00ea \u00fb bajar\u00ea kevnar \u00ea Pompei li \u00cetalyay\u00ea.<\/p>\n<p>Di her\u00eam\u00ea de geleke \u00e7and, ziman \u00fb ol\u00ean cuda \u00fb cih\u00eareng hene, ku pirrengiya w\u00ea ya \u00e7and\u00ea z\u00eade dike \u00fb w\u00ea dike ciheke b\u00eahempa ji bo l\u00eakol\u00een, ke\u015ffkirin \u00fb t\u00eakiliyan \u00e7and\u00ee.<\/p>\n<p><strong>Gir\u00eengiya Deryaya Sp\u00ee ya bazirgan\u00ee \u00fb strat\u00eej\u00eek<\/strong><\/p>\n<p>Deryaya Sp\u00ee ji h\u00eala erdn\u00eegar\u00ee ve di naveresta c\u00eehan\u00ea de ye, \u00eero ji ber bazirgan\u00ee \u00fb \u00e7alakiy\u00ean ke\u015ft\u00eevaniy\u00ea, ew wek\u00ee yek ji deryay\u00ean her\u00ee qerebalix \u00ean di c\u00eehan\u00ea de t\u00ea hesibandin. Ew di navbera s\u00ea parzem\u00een\u00ean gir\u00eeng de cih digire wek\u00ee Ewropa, Afr\u00eeka \u00fb Asya.<\/p>\n<p>22 welat hene ku s\u00eenor\u00ean wan \u00ean deryay\u00ee be\u015fek ji Deryaya Sp\u00ee ne, 13 welat ji parzem\u00eena Ewropay\u00ea li aliy\u00ea bakur\u00ea deryay\u00ea, p\u00eanc welat ji parzem\u00eena Afr\u00eekay\u00ea li aliy\u00ea ba\u015f\u00fbr \u00fb \u00e7ar welat ji parzem\u00eena Asyay\u00ea li aliy\u00ea rojhilat in.<\/p>\n<p>Deryaya Sp\u00ee navenda her\u00ee mezin a barkirin, valakirin \u00fb veguhestina berhem\u00ean petrol\u00ea ye, ku bi r\u00eajeya ji sed\u00ee 18 veguhestina c\u00eehan\u00ee p\u00eak t\u00eene. Li perav\u00ean Deryaya Sp\u00ee n\u00eaz\u00eek\u00ee 600 bender hene, hin ji wan di nav bender\u00ean her\u00ee gir\u00eeng \u00ean c\u00eehan\u00ea de ne.<\/p>\n<p>Ji dem\u00ean kevnar ve, Deryaya Sp\u00ee gir\u00eengiyeke stratej\u00eek a mezin bi dest xistiye, ji ber ku tengav\u00ean w\u00ea, wek Cebel Tariq \u00fb Dardanel ku wek\u00ee r\u00eay\u00ean gir\u00eeng t\u00ean nas\u00een, rast\u00ee gelek pev\u00e7\u00fbn\u00ean navnetewey\u00ee ji bo kontrolkirin\u00ea, hatin. Di encam\u00ea de, her\u00eam bi cih\u00earengiya etn\u00eek\u00ee, ziman\u00ee, ol\u00ee, \u00e7and\u00ee \u00fb \u015faristan\u00ee ya mezin hatiye taybetmend kirin.<\/p>\n<p>Bi ke\u015ffkirina c\u00eehana b\u00fb di dawiya sedsala 15\u2019an de di nav de her du Emerka ba\u015f\u00fbr \u00fb bakur, gir\u00eengiya Deryaya Sp\u00ee pir z\u00eadetir b\u00fb. Deryaya Sp\u00ee bi saya ge\u015fb\u00fbna mezin a bazirganiya navnetewey\u00ee, nemaze pi\u015ft\u00ee vekirina Kanala Suwey\u015f\u00ea di sala 1869\u2019an de, ku r\u00ea li ber dan\u00fbstandina deryay\u00ee di navbera Deryaya Sp\u00ee \u00fb Deryaya Sor de vekir, b\u00fb &#8220;navenda c\u00eehan\u00ea.<\/p>\n<p>Gir\u00eengiya stratej\u00eek a her\u00eama Deryaya Sp\u00ee tev\u00ee p\u00ea\u015fketina veguhastin\u00ea \u00fb ge\u015fb\u00fbna her\u00eam\u00ean d\u00fbr \u00ean wek\u00ee Amer\u00eeka, Asya \u00fb Awistralyay\u00ea j\u00ee e\u015fkere ye. Z\u00eadetir\u00ee ji sed\u00ee 30 ji hem\u00fb ke\u015ft\u00eey\u00ean ku li okyan\u00fbsan dixebitin ji Deryaya Sp\u00ee derbas dibin, herwiha z\u00eadetir\u00ee ji sed\u00ee 40 ji tanker\u00ean petrol\u00ea v\u00ea her\u00eam\u00ea wek\u00ee r\u00eayek trans\u00eet bikar t\u00eenin, ev yek bi saya n\u00eaz\u00eekb\u00fbna w\u00ea ya bi Rojhilata Nav\u00een re, ku ji sed\u00ee 70 z\u00eadetir hinardekirina petrol \u00fb gaz\u00ea ya c\u00eehan\u00ea p\u00eak t\u00eene.<\/p>\n<p>Welat\u00ean her\u00eama Deryaya Sp\u00ee salane z\u00eadetir\u00ee 200 milyon ge\u015ftiyaran diki\u015f\u00eenin \u00fb ji h\u00eala stratej\u00eek ve, h\u00eaz\u00ean mezin dixwazin li v\u00ea her\u00eama gir\u00eeng heb\u00fbna xwe ava bikin, \u00e7i bi r\u00eaya avakirina baregeh\u00ean le\u015fker\u00ee, navend\u00ean \u00e7avd\u00eariya fezay\u00ea, an navend\u00ean s\u00eexuriy\u00ea.<\/p>\n<p><strong>Qir\u00eajiya J\u00eengeh\u00ee li Deryaya Sp\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Hewza Derayay Sp\u00ee yek ji her\u00eam\u00ean her\u00ee cih\u00eareng \u00ean j\u00eengeh\u00ee di c\u00eehan\u00ea de ye, avhewaya Deryaya Sp\u00ee bi germahiy\u00ean nav\u00een, demsal\u00ean hevseng \u00fb m\u00eeqdara baran\u00ea ya nerm t\u00ea xuya kirin, ku ew ji bo \u00e7alakiy\u00ean bazirgan\u00ee \u00fb hilber\u00eener guncav dike.<\/p>\n<p>L\u00eabel\u00ea, Deryaya Sp\u00ee bi xetereya qir\u00eajb\u00fbn\u00ea re r\u00fb bi r\u00fb ye. Li gor\u00ee l\u00eakol\u00eenek ku di sala 2015\u2019an de hatiye kirin, n\u00ee\u015fan da ku z\u00eadetir\u00ee 250 milyar per\u00e7ey\u00ean plast\u00eek ji ber p\u00eal \u00fb herik\u00een\u00ean deryay\u00ea di nava av\u00ean w\u00ea de belav dibin, hin ji van plast\u00eekan di k\u00fbrahiya deryay\u00ea de kom dibin. Ev qir\u00eaj\u00ee ji ber bandora zirardar a plast\u00eek\u00ea li ser j\u00eengeha xwezay\u00ee gefek mezin li ser j\u00eengeha deryay\u00ea \u00e7\u00eadike \u00fb ji bo demek dir\u00eaj, plast\u00eek heta 1000 salan di nav av\u00ea de dim\u00eene.<\/p>\n<p>Di heman dm\u00ea de Deryaya Sp\u00ee ji ber \u00e7alakiy\u00ean tanker\u00ean petrol\u00ea j\u00ee rast\u00ee qir\u00eajiy\u00ea t\u00ea, ji ber ku ev ke\u015ft\u00eey\u00ean mezin salane z\u00eadetir\u00ee 200 hezar ton sotemen\u00ee li perav\u00ean Deryaya Sp\u00ee t\u00ea valakirin.<\/p>\n<p><strong>Rola Deryaya Sp\u00ee di kontrolkirina hewa \u00fb avhewaya her\u00eam\u00ea<\/strong><\/p>\n<p>Heb\u00fbna Deryaya Sp\u00ee wek\u00ee \u00e7avkaniyeke av\u00ee li n\u00eaz\u00ee her\u00eama \u015eam\u00ea, avhewaya w\u00ea ji \u00e7\u00fblb\u00fbn\u00ea veguherand avhewaya nav\u00een, ev t\u00ea v\u00ea watey\u00ea ku neb\u00fbna Deryaya Sp\u00ee d bibaya sedema xwed\u00ee avhewayeke \u00e7olb\u00fbn\u00ea ya hi\u015fk ba. Herwiha Deryaya Sp\u00ee \u00e7avkaniyeke \u015filb\u00fbn\u00ea ye, ji ber zext\u00ean avheway\u00ea y\u00ean ku ji Ewropay\u00ea t\u00ean \u00fb ber\u00ee ku bigh\u00eeje her\u00eama \u015eam\u00ea enerjiyeke z\u00eade bidest dixe.<\/p>\n<p>Deryaya Sp\u00ee dibe al\u00eekar ku di roj\u00ean hav\u00een\u00ea de li her\u00eama \u015eam\u00ea hewaya germ hinek\u00ee cemid\u00ee bike, ji ber ku ew herik\u00een\u00ean hewaya \u015fil peyda dike ku heway\u00ea nerm dike \u00fb dibe sedema xuyab\u00fbna ewr\u00ean nizm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>L\u00eeloz His\u00ean\/Qami\u015flo Deryaya Sp\u00ee, \u015fahida her\u00ee mezin a \u015faristaniy\u00ean kevnar e, bi r\u00fbbar\u00ea xwe ku n\u00eaz\u00ee 2,5 milyon km2 e, b\u00fbye xala her\u00ee gir\u00eeng a stratej\u00eek ku parzem\u00een\u00ean Asya Efr\u00eeka \u00fb Ewropay\u00ea digh\u00eene hev. Herwiha b\u00fbye pira di navbera \u00e7and\u00ean gelan de. Deryaya Sp\u00ee yek ji dever\u00ean her\u00ee cih\u00eareng \u00fb gir\u00eeng y\u00ean c\u00eehan\u00ea ye. Ew [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":237843,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[233],"tags":[],"class_list":["post-237842","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-cihan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/237842","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=237842"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/237842\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":237844,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/237842\/revisions\/237844"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/237843"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=237842"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=237842"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=237842"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}