{"id":237212,"date":"2026-05-27T12:08:23","date_gmt":"2026-05-27T10:08:23","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=237212"},"modified":"2026-05-27T12:08:23","modified_gmt":"2026-05-27T10:08:23","slug":"tirkiye-tene-ji-bo-xelaskirina-xwe-bangi-astiye-kir","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=237212","title":{"rendered":"Tirkiy\u00ea ten\u00ea ji bo xelaskirina xwe bang\u00ee a\u015ftiy\u00ea kir"},"content":{"rendered":"<p><strong>Ronah\u00ee Sad\u00fbn<\/strong><\/p>\n<p><strong>Dewleta Tirk di gelek qonax\u00ean d\u00eerok\u00ea de, dema ku bi qeyran \u00fb tengasiyan re r\u00fb bi r\u00fb maye, \u00e7areserkirina pirsgir\u00eaka Kurd ji bo xwe xelaskirin\u00ea bikar aniye. L\u00ea bi berdewamkirina siyaseta \u00eenkar \u00fb as\u00eem\u00eelasyon\u00ea, a\u015ftiya rast\u00een p\u00eak nay\u00ea. \u00c7areseriya pirsgir\u00eaka Kurd bi demokrat\u00eekb\u00fbna Tirkiy\u00ea \u00fb qeb\u00fblkirina maf\u00ean Kurdan ve gir\u00eaday\u00ee ye.<\/strong><\/p>\n<p>D\u00eeroka dewleta Tirk her tim re\u015f \u00fb b\u00eaaram e. Dewleta Tirk di xwe xelaskirin\u00ea de gelek\u00ee z\u00eerek e, her dema ku tengasiyek li ser w\u00ea hatiye, xwe av\u00eatiye deriyek\u00ee \u00fb bi w\u00ea r\u00eay\u00ea xwe xelas kiriye. L\u00ea aliy\u00ea ku her\u00ee z\u00eade xwe p\u00ea xelas kiriye, Kurd in. Di d\u00eeroka d\u00fbr \u00fb dir\u00eaj de gelek serhildan\u00ean Kurd li Tirkiy\u00ea \u00fb Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea hatine lidarxistin, l\u00ea bi xapandin an j\u00ee bi xiyaneta dewlet\u00ea, ew serhildan n\u00eevco mane an j\u00ee t\u00eak \u00e7\u00fbne.<\/p>\n<p><strong>Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea <\/strong><\/p>\n<p>Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea yek ji \u00e7ar be\u015f\u00ean erdn\u00eegar\u00ee y\u00ean Kurdistan\u00ea ye \u00fb be\u015fa her\u00ee mezin a Kurdistan\u00ea ye. Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea di roja \u00eero de di nava s\u00eenor\u00ean pol\u00eet\u00eek \u00ean Tirkiy\u00ea de maye ku pi\u015ft\u00ee \u015eer\u00ea C\u00eehan\u00ea y\u00ea Yekem, bi par\u00e7ekirina Kurdistan\u00ea re, ji aliy\u00ea Tirkiy\u00ea ve hatiye kolon\u00eezekirin. Bi damezrandina Komara Tirk re, ji aliy\u00ea dewlet\u00ea ve li hember\u00ee ziman \u00fb \u00e7anda Kurd\u00ee pol\u00eet\u00eekay\u00ean astengkirin\u00ea, zext\u00ea \u00fb \u00eenkarkirin\u00ea hatine destp\u00eakirin, heya roja \u00eero j\u00ee berdewam kirine. Bi damezrandina Tirkiy\u00ea re, nakokiy\u00ean pirsgir\u00eaka Kurd \u00fb pirsgir\u00eak\u00ean li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea berdewam dikin. Partiy\u00ean siyas\u00ee y\u00ean Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea y\u00ean ku hewla \u00e7areseriyeke may\u00eende dikin, hewl didin ku pol\u00eet\u00eekay\u00ean as\u00eem\u00eelasyon\u00ea, astengkirina li hember\u00ee ziman \u00fb \u00e7anda Kurdan, herwiha binp\u00eakirin\u00ean maf\u00ean mirovan ku ji aliy\u00ea Tirkiy\u00ea ve t\u00ean p\u00eakan\u00een, k\u00eam bikin an j\u00ee biguher\u00eenin. Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea be\u015fa her\u00ee z\u00eade ya Kurdistan\u00ea ye ku bi awayek\u00ee tund di bin zexta as\u00eem\u00eelasyon\u00ea de maye \u00fb guhertin\u00ean demograf\u00eek \u00fb pol\u00eet\u00eekay\u00ean valakirin\u00ea l\u00ea hatine p\u00eakan\u00een. Li gor\u00ee texm\u00eenan, li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea n\u00eaz\u00eek\u00ee 25 heta 30 milyon Kurd dij\u00een. Ji xeyn\u00ee nif\u00fbsa hey\u00ee ya li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea, di d\u00eerok\u00ean cih\u00eareng de ji ber valakirin \u00fb \u015fewitandina gund\u00ean Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea ku di navbera sal\u00ean 1990 \u00fb 2009\u2019an de ji aliy\u00ea Tirkiy\u00ea ve hatine \u015fewitandin \u00fb valakirin, bi sed hezaran Kurd ji Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea ko\u00e7ber b\u00fbne.<\/p>\n<p><strong>Serhildan\u00ean Kurdan li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea y\u00ean diyarker <\/strong><\/p>\n<p>Serhildan\u00ean Kurdan li Tirkiy\u00ea \u00fb Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea, wek\u00ee berxwedaneke li dij\u00ee pol\u00eet\u00eekay\u00ean \u00eenkar, as\u00eem\u00eelasyon \u00fb ji bo bidestxistina maf\u00ean netewey\u00ee, ji damezrandina Komara Tirkiy\u00ea \u00fb p\u00ea ve, p\u00eak hatine. Di nav wan de y\u00ean her\u00ee diyarker ev in:<\/p>\n<p>Serhildana \u015e\u00eax Se\u00eed (1925): Li P\u00eeran\u00ea dest p\u00ea kir \u00fb b\u00fb yek ji mezintir\u00een tevger\u00ean netewey\u00ee \u00fb ol\u00ee y\u00ean Kurdan. Her \u00e7end dewleta Tirk serhildan tepeser kiribe j\u00ee, l\u00ea v\u00ea serhildan\u00ea bandoreke mezin li ser d\u00eeroka her\u00eam\u00ea hi\u015ft.<\/p>\n<p>Serhildan\u00ea Agiriy\u00ea (1926-1930): Di bin serk\u00ea\u015fiya r\u00eaxistina Xoyb\u00fbn\u00ea \u00fb \u00cehsan N\u00fbr\u00ee Pa\u015fa de li dora \u00c7iyay\u00ea Agir\u00ee hatin lidarxistin.<\/p>\n<p><strong>Serhildana D\u00earsim\u00ea (1937-1938):<\/strong> Bi p\u00ea\u015fengiya Sey\u00eed Riza li dij\u00ee pol\u00eet\u00eekay\u00ean as\u00eem\u00eelasyon\u00ea p\u00eak hat. Ev serhildan di bin nav\u00ea \u201cTerteleya D\u00earsim\u00ea\u201d de bi komkujiyeke mezin a li ser xelk\u00ea siv\u00eel bi daw\u00ee b\u00fb. Ji bil\u00ee van serhildanan gelek serhildan\u00ean din j\u00ee p\u00eak hatin, di sal\u00ean dawiy\u00ea de li hember\u00ee qey\u00fbm\u00ean \u015earedariyan \u00fb hwd\u2026 din j\u00ee gel\u00ea Kurd li ber xwe dan.<\/p>\n<p><strong>Berdewamkirina di siyaseta asm\u00eelekirin\u00ea de, r\u00eagirtina dergeh\u00ea ronahiy\u00ea ye<\/strong><\/p>\n<p>Di nava rapora xwe de her\u00ee z\u00eade em \u00ea bal\u00ea bik\u015f\u00eenin li ser Tevgera Aazadiy\u00ea ya ku bi p\u00ea\u015fengiya R\u00eaber Apo ve hate damezrandin, herwiha p\u00eavajoy\u00ean a\u015ftiy\u00ea y\u00ean ku ji bo \u00e7areserkirina pirsgir\u00eaka Kurd \u00fb hem\u00fb pirsgir\u00eak\u00ean din \u00ean li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea hatine destp\u00eakirin, bi taybet p\u00eavajoya her\u00ee daw\u00ee ya \u201cA\u015ft\u00ee \u00fb Civaka Demokrat\u00eek\u201d ku b\u00fb deregehek n\u00fb ji bo dewleta Tirk, l\u00ea dewlet ronahiya v\u00ea dergeh\u00ea li ber \u00e7avan nagire \u00fb di berdewamkirin siyaseta xwe ya asm\u00eelekirin\u00ea \u00fb hwd\u2026 de bi israre.<\/p>\n<p><strong>P\u00eavajoy\u00ean destp\u00eak\u00ea y\u00ean ji bo \u00e7areseriy\u00ea <\/strong><\/p>\n<p>P\u00eavajoy\u00ean a\u015ftiy\u00ea y\u00ean li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea bi giran\u00ee di navbera dewleta Tirkiy\u00ea \u00fb Tevgera Azadiya Kurd de p\u00eak hatin. D\u00eeroka van hewldanan ji agirbest\u00ean sal\u00ean 90&#8217;\u00ee dest p\u00ea dike \u00fb digih\u00eeje heta p\u00eangav\u00ean berfireh \u00ean \u00e7areseriya demokrat\u00eek.<\/p>\n<p>Li vir kronoloj\u00ee \u00fb qonax\u00ean sereke y\u00ean van p\u00eavajoyan hene:<\/p>\n<p><strong>P\u00eangav\u00ean destp\u00eak\u00ea \u00fb agirbest\u00ean yekem (1993 &#8211; 1999)<\/strong><\/p>\n<p>Agirbesta 1993\u2019an: Bi p\u00ea\u015fengiya Serokkomar\u00ea w\u00ea dem\u00ea Turgut Ozal \u00fb banga R\u00eaber Apo ve, cara yekem agirbestek hat ragihandin. L\u00ea bi mirina Ozal re p\u00eavajo t\u00eak \u00e7\u00fb.<\/p>\n<p>Agirbest\u00ean 1995 \u00fb 1998\u2019an: Tevgera Kurd \u00e7end caran agirbest\u00ean yekal\u00ee \u00eelan kir, l\u00ea dewlet\u00ea bersivek er\u00ean\u00ee neda.<\/p>\n<p>D\u00eelgirtina R\u00eaber Apo 1999\u2019an: Pi\u015ft\u00ee ku R\u00eaber Apo di 1999\u2019an de an\u00een girava \u00cemraliy\u00ea, PKK\u2019\u00ea biryara veki\u015f\u00eena ger\u00eelayan da \u00fb \u015ferek\u00ee demk\u00ee y\u00ea b\u00ea\u00e7alak\u00ee dest p\u00ea kir.<\/p>\n<p><strong>\u00a0Dan\u00fbstandin\u00ean 2005 \u00fb 2006\u2019an<\/strong><\/p>\n<p>Di v\u00ea serdem\u00ea de bi r\u00eaya navb\u00eankaran hin hevd\u00eetin\u00ean nepen\u00ee hatin kirin. Di sala 2006\u2019an de d\u00eesa banga agirbest\u00ea hate kirin, l\u00ea ji ber zext\u00ean siyas\u00ee y\u00ean li Tirkiy\u00ea ev hewldan j\u00ee b\u00eaencam man.<\/p>\n<p><strong>\u00a0P\u00eavajoya Osloy\u00ea \u00fb a\u015fkerekirina hevd\u00eetinan 2009 \u00fb 2011\u2019an<\/strong><\/p>\n<p>Li paytexta Norw\u00eac\u00ea (Oslo) bi ferm\u00ee \u015fandey\u00ean dewleta Tirk \u00fb PKK&#8217;\u00ea li ser masey\u00ea r\u00fbni\u015ftin. Ev hevd\u00eetin wek\u00ee qonaxeke d\u00eerok\u00ee dihat d\u00eetin, l\u00ea pi\u015ft\u00ee hin qeyran\u00ean siyas\u00ee \u00fb \u015fer\u00ea li qadan di 2011\u2019an de bi daw\u00ee b\u00fb.<\/p>\n<p><strong>P\u00eavajoya \u00e7areseriya demokrat\u00eek 2013 \u00fb 2015\u2019an<\/strong><\/p>\n<p>Daxuyaniya Newroza 2013\u2019an: Li Amed\u00ea di p\u00eerozbahiy\u00ean Newroz\u00ea de peyama R\u00eaber Apo ya agirbest \u00fb veki\u015f\u00een\u00ea hate xwendin. Di v\u00ea p\u00eavajoy\u00ea de \u201c\u015eanedeya \u00cemraliy\u00ea\u201d ya ku ji siyasetmedar\u00ean Kurd p\u00eak dihat \u00fb rayedar\u00ean dewlet\u00ea, bi hev re hevd\u00eetin kirin.<\/p>\n<p>Protokola Dolmabah\u00e7ey\u00ea 2015\u2019an: Di navbera hikumeta AKP\u2019\u00ea \u00fb HDP\u2019\u00ea de li Qesra Dolmabah\u00e7ey\u00ea ya Stenbol\u00ea nex\u015fer\u00eaya \u00e7areseriy\u00ea hate e\u015fkerekirin. L\u00ea bel\u00ea, dewleta Tirk ev p\u00eavajo di n\u00eev\u00ea 2015\u2019an de betal kir.<\/p>\n<p><strong>P\u00eavajoya A\u015ftiy\u00ea z\u00eadey\u00ee salek\u00ea hatiye destp\u00ea kirin<\/strong><\/p>\n<p>Di 27\u2019\u00ea Sibata 2025\u2019an de di bin serenav\u00ea \u201cA\u015ft\u00ee \u00fb Civaka Demokrat\u00eek\u201d de p\u00eavajoyeke n\u00fb ya a\u015ftiy\u00ea li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea hate destp\u00eakirin. Ev p\u00eavajo ji aliy\u00ea R\u00eaber Apo ve li ser bangkirina Devlet Bex\u00e7el\u00ee, p\u00eak hat. Ji v\u00ea banga d\u00eerok\u00ee re, gelek peyam\u00ean pi\u015ftgiriy\u00ea hatin \u00fb bi awayek\u00ee bi lez li ser asta c\u00eehan\u00ea ev p\u00eavajo b\u00fb rojev. Di heman dem\u00ea de di \u00e7ar\u00e7oveya v\u00ea bang\u00ea de, Tevgera Azadiy\u00ea bi biryarday\u00eeneke mezin t\u00eako\u015f\u00eena \u00e7ekdar\u00ee ya z\u00eadey\u00ee 50\u2019\u00ee sal\u00ee veguheran aliy\u00ea diyalog\u00ea \u00fb ser masey\u00ea. P\u00eare j\u00ee gav\u00ean d\u00eetir av\u00eatin \u00fb her gavek ji gava din binirxtir \u00fb h\u00eajatir b\u00fb. L\u00ea mixabin beramber\u00ee van gavan dewlet\u00ea tevger nekir \u00fb wek\u00ee xwe ma. Dewleta Tirk weke her car dixwaze her ti\u015ft li gor\u00ee w\u00ea were kirin, ten\u00ea gotinan b\u00eaje bey\u00ee ku gavan biav\u00eaje. L\u00ea bi v\u00ee reng\u00ee ne ji aliy\u00ea civaka Kurd \u00fb ne j\u00ee ji aliy\u00ea Tevger\u00ea ve t\u00ea qeb\u00fblkirin. Her\u00ee k\u00eam di nava salek\u00ea de divyab\u00fb guhertineke bi\u00e7\u00fbk j\u00ee ba, p\u00eak an\u00ee ba, l\u00ea; Tecr\u00eed li ser R\u00eaber Apo raneb\u00fb, maf\u00ea h\u00eaviy\u00ea y\u00ea R\u00eaber Apo \u00fb hem\u00fb girtiy\u00ean siyas\u00ee nehate bidestxistin, guhertin di zagon\u00ean Tirkiy\u00ea de nehate kirin \u00fb Komara Tirkiy\u00ea wek\u00ee xwe maye. Ev hem\u00fb j\u00ee neyta dewlet\u00ea dide diyarkirin ku ne neyta a\u015ftiy\u00ea ye.<\/p>\n<p><strong>Pi\u015ft\u00ee salek\u00ea ji p\u00eavajoy\u00ea \u00e7i r\u00fb dide? \u00a0<\/strong><\/p>\n<p>Dewleta Tirk ne ku heyran\u00ea a\u015ftiy\u00ea ye \u00fb dixwaze pirsigir\u00eak\u00ean li Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea, bi taybet bi Kurdan re \u00e7areser bike. L\u00ea dema w\u00ea d\u00eet sira \u015fer n\u00eaz\u00ee w\u00ea dibe, herwiha qeyran\u00ean di hundir\u00ea w\u00ea de kurtir dibin, xwe da ber d\u00eewar\u00ea a\u015ftiy\u00ea, da ku tava v\u00ea a\u015ftiy\u00ea w\u00ea binix\u00fbm\u00eene \u00fb xelas bike. Weke t\u00ea zan\u00een sed sal e nex\u015fereyeke n\u00fb ji bo Rojhilata Nav\u00eena n\u00fb hatiye day\u00een \u00fb ji w\u00ea dem\u00ea heya niha ve, \u015fer, pev\u00e7\u00fbn, aloz\u00ee \u00fb qeyran di nava Rojhilata Nav\u00een de t\u00ean jiy\u00een. Bi taybet pi\u015ft\u00ee \u015fer\u00ea \u00cesra\u00eel \u00fb Hemas\u00ea qonaxeke n\u00fb li her\u00eam\u00ea hate destp\u00eakirin, pi\u015ftre \u015fer \u00fb \u00eari\u015f\u00ean d\u00eedtir hatin derxistin. Herwiha guhertina s\u00eestem\u00ean sed sal\u00ea p\u00eak t\u00ean ku di nav de j\u00ee rej\u00eema S\u00fbriy\u00ea hilwe\u015fiya \u00fb li \u015f\u00fbna w\u00ea hikumeteke n\u00fb hat. Her\u00ee daw\u00ee j\u00ee niha ku \u015fer\u00ea \u00cesra\u00eel-Amer\u00eeka li hember\u00ee \u00ceran\u00ea hate destp\u00eakirin, da ku s\u00eestema \u00ceran\u00ea j\u00ee were guhertin. Di vir de dema ku \u015fer giha\u015ft \u00ceran\u00ea dewleta Tirk bi tirs b\u00fb \u00fb guman kir ku pi\u015ft\u00ee \u00ceran\u00ea dor li ser w\u00ea ye. L\u00ea dema ku w\u00ea d\u00eet ev rej\u00eem z\u00fb bi z\u00fb ney\u00ea hilwe\u015fandin an j\u00ee w\u00ea hevseng\u00ee werin kirin, di P\u00eavajoya A\u015ftiy\u00ea de xetmandin\u00ea dide jiyankirin. Li vir ne ku Tevger Azadiy\u00ea yan j\u00ee R\u00eaber Apo b\u00ea alternat\u00eev in, l\u00ea di daxuyan\u00ee \u00fb nirxandin\u00ean n\u00fbner\u00ean Tevger\u00ea, herwiya y\u00ea R\u00eaber Apo de j\u00ee her ti\u015ft bi zelal\u00ee derdikeve, R\u00eaber Apo \u00fb tevger bi hem\u00fb awayan naxwazin r\u00eaya \u015fer d\u00eesa derkeve \u00fb ne\u00e7ar\u00ee \u00e7\u00ea bibe. Lewma div\u00ea dewlet li hember\u00ee v\u00ea yek\u00ea xwe d\u00fbr nexe, p\u00eavajo ne ten\u00ea \u00e7areserkirina pirsgir\u00eaka Kurd li Tikriy\u00ea ye, l\u00ea dema Komar were guhertin w\u00ea \u00e7areseriya hem\u00fb pirsgir\u00eak\u00ean Tirkiy\u00ea be. Ya her\u00ee gir\u00eeng maf\u00ea h\u00eaviy\u00ea p\u00eak were.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ronah\u00ee Sad\u00fbn Dewleta Tirk di gelek qonax\u00ean d\u00eerok\u00ea de, dema ku bi qeyran \u00fb tengasiyan re r\u00fb bi r\u00fb maye, \u00e7areserkirina pirsgir\u00eaka Kurd ji bo xwe xelaskirin\u00ea bikar aniye. L\u00ea bi berdewamkirina siyaseta \u00eenkar \u00fb as\u00eem\u00eelasyon\u00ea, a\u015ftiya rast\u00een p\u00eak nay\u00ea. \u00c7areseriya pirsgir\u00eaka Kurd bi demokrat\u00eekb\u00fbna Tirkiy\u00ea \u00fb qeb\u00fblkirina maf\u00ean Kurdan ve gir\u00eaday\u00ee ye. D\u00eeroka dewleta [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":237213,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-237212","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-rojev"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/237212","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=237212"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/237212\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":237214,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/237212\/revisions\/237214"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/237213"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=237212"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=237212"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=237212"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}