{"id":236637,"date":"2026-05-10T08:13:26","date_gmt":"2026-05-10T06:13:26","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=236637"},"modified":"2026-05-10T08:13:26","modified_gmt":"2026-05-10T06:13:26","slug":"kolonyalizim-u-gelen-di-bin-metingeriye-de","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=236637","title":{"rendered":"Kolonyal\u00eezim \u00fb gel\u00ean di bin m\u00eat\u00eengeriy\u00ea de"},"content":{"rendered":"<p><strong>Esma Mistefa<\/strong><\/p>\n<p><strong>Tev\u00ee p\u00ea\u015fketin\u00ean gir\u00eeng \u00ean ku c\u00eehan\u00ea di war\u00ea maf\u00ean mirovan \u00fb maf\u00ea \u00e7aren\u00fbs\u00ea y\u00ea gelan de bi dest xistiye j\u00ee, pirsgir\u00eak\u00ean kolonyal\u00eezm \u00fb serdestiy\u00ea bi away\u00ean c\u00fbrbec\u00fbr li gelek dever\u00ean c\u00eehan\u00ea berdewam dikin. Ev pirsgir\u00eak ji ber gir\u00eadana wan bi pev\u00e7\u00fbn, nasname, maf\u00ean d\u00eerok\u00ee \u00fb serweriya netewey\u00ee di nav pirsgir\u00eak\u00ean her\u00ee tevlihev \u00fb hesas \u00ean siyaseta navnetewey\u00ee de dim\u00eenin.<\/strong><\/p>\n<p>Bi hezaran salan e, c\u00eehan t\u00eageha kontrol \u00fb berfirehb\u00fbn\u00ea nas kiriye, ji ber ku \u00eemparator\u00ee \u00fb dewlet\u00ean bih\u00eaz hewl didin ku bandora xwe li ser ax \u00fb gel\u00ean din ferz bikin da ku dewlemend\u00ee, h\u00eaz \u00fb bandora le\u015fker\u00ee bi dest bixin. Her \u00e7end di hi\u015f\u00ea gelek kesan de peyva &#8220;kolonyal\u00eezm, m\u00eat\u00eenger\u00ee&#8221; bi dewlet\u00ean Ewrop\u00ee y\u00ean n\u00fbjen ve gir\u00eaday\u00ee be j\u00ee, kok\u00ean w\u00ea vedigerin dem\u00ean kevnar, dema ku \u00eemparatoriy\u00ean mezin dest bi berfirehb\u00fbna ji s\u00eenor\u00ean xwe kirin \u00fb civak\u00ean c\u00eeran xistin bin kontrola xwe.<\/p>\n<p>M\u00eat\u00eenger\u00ee yek ji diyardey\u00ean her\u00ee bi bandor di d\u00eeroka mirovahiy\u00ea de ye, ji ber ku nex\u015fey\u00ean welatan guherand, bandor li \u00e7and \u00fb aboriy\u00ean gelan kir, \u00fb \u015fop\u00ean ku \u00eero j\u00ee li gelek dever\u00ean c\u00eehan\u00ea hene hi\u015ftin.<\/p>\n<p><strong>Destp\u00eak\u00ean kolonyal\u00eezm\u00ea di \u015faristaniy\u00ean kevnar de<\/strong><\/p>\n<p>L\u00eakol\u00een\u00ean d\u00eerok\u00ee destn\u00ee\u015fan dikin ku form\u00ean p\u00ea\u015f\u00een \u00ean kolonyal\u00eezm\u00ea bi \u00eemparatoriy\u00ean kevnar \u00ean ku ji bo kontrolkirina ax\u00ean c\u00eeran ji h\u00eala le\u015fker\u00ee \u00fb siyas\u00ee ve berfireh b\u00fbn, derketine hol\u00ea. \u00cemperatoriya Misir\u00ea ya kevnar ber bi her\u00eam\u00ean Nubia \u00fb B\u00eelad el \u015eam ve berfireh b\u00fb, bi armanca parastina r\u00eay\u00ean bazirganiy\u00ea \u00fb xurtkirina bandora siyas\u00ee.<\/p>\n<p>\u00cemperatoriya A\u015f\u00fbr\u00ee bi h\u00eaza xwe ya le\u015fker\u00ee \u00fb kontrola xwe ya li ser be\u015f\u00ean mezin \u00ean Rojhilata Nav\u00een j\u00ee dihat nas\u00een, li wir bandora xwe li ser gelek gelan dime\u015fand \u00fb \u00e7avkaniy\u00ean her\u00eam\u00ean ku di bin kontrola xwe de b\u00fbn, \u00eestismar dikir.<\/p>\n<p>Di qonax\u00ean pa\u015f\u00een de, \u00cemperatoriya Romay\u00ea s\u00eenor\u00ean xwe fireh kir \u00fb be\u015f\u00ean mezin ji Ewropa, Bakur\u00ea Afr\u00eeqay\u00ea \u00fb Rojhilata Nav\u00een girt nav xwe, \u00fb b\u00fb yek ji mezintir\u00een \u00eemperatoriy\u00ean d\u00eerok\u00ea.<\/p>\n<p><strong>Armanc\u00ean wan \u00eemparatoriyan ev b\u00fbn:<\/strong><\/p>\n<p>Berfirehkirina bandora siyas\u00ee, kontrolkirina r\u00eay\u00ean bazirganiy\u00ea, bidestxistina dewlemend\u00ee \u00fb \u00e7avkaniyan \u00fb z\u00eadeb\u00fbna h\u00eaz\u00ean le\u015fker\u00ee.<\/p>\n<p><strong>M\u00eat\u00eengeriya modern \u00fb destp\u00eaka berfirehb\u00fbna Ewrop\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Her \u00e7end\u00ee kolonyal\u00eezm ji dem\u00ean kevnar ve heb\u00fbbe j\u00ee, l\u00ea bel\u00ea ti\u015fta ku wek\u00ee &#8220;kolonyal\u00eezma modern&#8221; t\u00ea zan\u00een bi awayek\u00ee zelal di sedsala 15\u2019m\u00een a pi\u015ft\u00ee zay\u00een\u00ea de, bi destp\u00eakirina r\u00eaw\u00eetiy\u00ean ke\u015ff\u00ea y\u00ean Ewrop\u00ee li seranser\u00ea deryayan dest p\u00ea kir.<\/p>\n<p>Sefera ke\u015fifger\u00ea \u00cetal\u00ee Kristof Kolomb di sala 1492\u2019an de xalek gir\u00eeng di d\u00eerok\u00ea de n\u00ee\u015fan da, pi\u015ft\u00ee ku ew bi pi\u015ftgiriya Spanyay\u00ea gih\u00ee\u015ft parzem\u00eena Amer\u00eekay\u00ea ku d\u00fb re p\u00ealek berfireh a berfirehb\u00fbna Ewrop\u00ee li c\u00eehan\u00ea dest p\u00ea kir.<\/p>\n<p><strong>Welat\u00ean din \u00ean Ewrop\u00ee z\u00fb tevl\u00ee p\u00ea\u015fbirka m\u00eat\u00eengeriy\u00ea b\u00fbn, ya her\u00ee berbi\u00e7av j\u00ee:<\/strong><\/p>\n<p>Portogal, Br\u00eetanya, Fransa \u00fb Holanda.<\/p>\n<p>Van welatan ber bi Afr\u00eeqa, Asya \u00fb Amer\u00eekay\u00ea ve berfireh b\u00fbn, bender \u00fb tevahiya welatan kontrol kirin, \u00fb ji serdestiya xwe ya le\u015fker\u00ee \u00fb deryay\u00ee s\u00fbd werdigirtin.<\/p>\n<p><strong>Armanc\u00ean m\u00eat\u00eengeriya n\u00fbjen<\/strong><\/p>\n<p>H\u00eaz\u00ean kolonyal di dema berfirehb\u00fbna xwe de xwe disp\u00earin \u00e7end armanc\u00ean sereke ku y\u00ean her\u00ee gir\u00eeng ev b\u00fbn:<\/p>\n<p>Kontrolkirina \u00e7avkaniy\u00ean xwezay\u00ee y\u00ean wek\u00ee z\u00ear, petrol \u00fb biharatan, vekirina bazar\u00ean n\u00fb ji bo bazirganiy\u00ea, bidestxistina karker\u00ean erzan, berfirehb\u00fbna bandora siyas\u00ee \u00fb le\u015fker\u00ee, her wiha kontrolkirina bi r\u00eay\u00ean bazirgan\u00ee y\u00ean c\u00eehan\u00ee.<\/p>\n<p>Di heman dem\u00ea de hin h\u00eaz\u00ean m\u00eat\u00eenger hewl dan ku ziman \u00fb \u00e7anda xwe li ser gel\u00ean ku wan m\u00eat\u00eenger kirine ferz bikin, \u00fb ev yek j\u00ee b\u00fb sedema guhertin\u00ean k\u00fbr \u00ean civak\u00ee \u00fb \u00e7and\u00ee li gelek welatan.<\/p>\n<p><strong>Bandor\u00ean kolonyal\u00eezm\u00ea li ser gelan<\/strong><\/p>\n<p>Kolonyal\u00eezm\u00ea bandorek k\u00fbr li ser welat \u00fb gel\u00ean kolon\u00eezekir\u00ee hi\u015ft ku hin ji wan heta roja \u00eero j\u00ee berdewam dikin. Ew b\u00fb sedema: Talankirina \u00e7avkaniy\u00ean xwezay\u00ee, belavb\u00fbna xizan\u00ee \u00fb b\u00ea\u00eest\u00eeqrariy\u00ea, parvekirina hin welatan \u00fb s\u00eenoran bi awayek\u00ee ku b\u00fb sedema pev\u00e7\u00fbn\u00ean pa\u015f\u00ea, pa\u015fketina \u00e7and \u00fb ziman\u00ean her\u00eam\u00ee \u00fb derketina kr\u00eez\u00ean siyas\u00ee \u00fb civak\u00ee y\u00ean demdir\u00eaj.<\/p>\n<p><strong>Dawiya kolonyal\u00eezma kevne\u015fop\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Bi destp\u00eaka sedsala 20\u2019an re, li gelek welatan tevger\u00ean rizgariya netewey\u00ee dest p\u00ea kirin ku daxwaza serxweb\u00fbn\u00ea \u00fb bidaw\u00eean\u00eena serdestiya biyan\u00ee dikirin. Ev tevger pi\u015ft\u00ee \u015eer\u00ea C\u00eehan\u00ea y\u00ea Duyem\u00een, dema ku h\u00eaz\u00ean kolonyal \u00ean Ewrop\u00ee ji h\u00eala abor\u00ee \u00fb le\u015fker\u00ee ve lawaz b\u00fbn, z\u00eade b\u00fbn.<\/p>\n<p>Di nav \u00e7end dehsalan de, piraniya welat\u00ean Asya, Afr\u00eeqa \u00fb c\u00eehana Ereb serxweb\u00fbna xwe bi dest xistin, \u00fb qonaxek n\u00fb ya avakirina netewey\u00ea dest p\u00ea kir. L\u00ea bel\u00ea ev neb\u00fb bidaw\u00eean\u00eena m\u00eat\u00eengeriy\u00ea li ser hem\u00fb netew, etn\u00eeka, p\u00eakhate \u00fb welatan ku heyan\u00ee roja \u00eero j\u00ee gelek netew \u00fb welat hena di bin m\u00eat\u00eengeriy\u00ea de ne. M\u00eenaka her\u00ee mezin j\u00ee Gel\u00ea Kurd ku di nava \u00e7ar dewletan de hatiye per\u00e7ekirin, Tirtiye, S\u00fbriye, Iraq \u00fb \u00ceran de.<\/p>\n<p>Her \u00e7end\u00ee kolonyal\u00eezma kevne\u015fop\u00ee li piraniya dever\u00ean c\u00eehan\u00ea bi daw\u00ee hatibe j\u00ee, bandor\u00ean w\u00ea y\u00ean siyas\u00ee, abor\u00ee \u00fb \u00e7and\u00ee \u00eero j\u00ee diyar in. Gelek zanyar her wiha dib\u00eajin ku c\u00eehan \u015fahidiya form\u00ean n\u00fb y\u00ean serdestiy\u00ea dike ku wek\u00ee &#8220;neokolonyal\u00eezm, m\u00eat\u00eengeriya n\u00fbjen&#8221; t\u00eane zan\u00ee ku li \u015f\u00fbna dagirkeriya rasterast a le\u015fker\u00ee, xwe disp\u00earin bandora abor\u00ee \u00fb siyas\u00ee.<\/p>\n<p>Gel\u00ean resen kevintir\u00ean gel\u00ean ku ji welatek\u00ee ne \u00fb ji h\u00eala kom\u00ean hegemon ve hatine bindestkirin. Ber\u00ee serdema kolonyal\u00eezm\u00ea, bi sedan netewe \u00fb e\u015f\u00eer li seranser\u00ea axa ku pa\u015f\u00ea hatin kolon\u00eezekirin bi c\u00fbrbec\u00fbrb\u00fbna ziman, ol \u00fb \u00e7andan, heb\u00fbn. Gel\u00ean ku pa\u015f\u00ea wek\u00ee gel\u00ean resen hatin nas\u00een, bajar\u00ean wan \u00ean mezin, dewlet, e\u015f\u00eer, welat, pad\u00ee\u015fah\u00ee, komar, konfederasyon \u00fb \u00eemparatoriy\u00ean wan heb\u00fbn.<\/p>\n<p>Van civakan di war\u00ean huner, \u00e7andin\u00ee, endezyar\u00ee, m\u00eemar\u00ee, matemat\u00eek, astronom\u00ee, niv\u00eesandin, f\u00eez\u00eek, bij\u00ee\u015fk\u00ee, avdan\u00ee, jeoloj\u00ee, maden, p\u00ea\u015fb\u00eeniya heway\u00ea \u00fb war\u00ean din de xwed\u00ee ast\u00ean cih\u00eareng \u00ean zan\u00een\u00ea b\u00fbn. Ji ber bandor\u00ean kolonyal\u00eezm\u00ea, gel\u00ean resen bi hilwe\u015f\u00eeneke mezin re r\u00fb bi r\u00fb man. Piraniya kom\u00ean resen y\u00ean c\u00eehan\u00ea, \u00eero ji hin an hem\u00ee ax\u00ean bav \u00fb kal\u00ean xwe hatine ko\u00e7berkirin. Gel\u00ean resen her tim heb\u00fbn \u00fb r\u00fbbir\u00fby\u00ea m\u00eat\u00eengeriy\u00ea hatin, dema ku ew hatin m\u00eat\u00eengerkirin, weke gel\u00ean resen \u00fb xwecih\u00ee nehatin hesibandin. Bi v\u00ea away\u00ee as\u00eem\u00eelasyon dest p\u00ea kirin.<\/p>\n<p>Gel\u00ean resen t\u00eako\u015f\u00eena xwe didom\u00eenin ji ber ku ew li piraniya welat\u00ean ku ew bi gel\u00ean ne-xwecih\u00ee re dij\u00een rast\u00ee cudakariy\u00ea t\u00ean. Piraniya xelk\u00ean resen y\u00ean c\u00eehan\u00ea di nav kom\u00ean her\u00ee xizan de li welat\u00ean ku l\u00ea dij\u00een in, \u00fb ew ji sed\u00ee 19\u2019\u00ea xizan\u00ean c\u00eehan\u00ea p\u00eak t\u00eenin.<\/p>\n<p><strong>Gel \u00fb k\u00eamnetewey\u00ean ku h\u00een j\u00ee di c\u00eehana hemdem de ji kolonyal\u00eezm an serdestiy\u00ea cefay\u00ea diki\u015f\u00eenin<\/strong><\/p>\n<p>Tev\u00ee bidaw\u00eeb\u00fbna serdema kolonyal\u00eezma kevne\u015fop\u00ee ku c\u00eehan\u00ea di sedsal\u00ean nozdeh \u00fb b\u00eestan de d\u00eet, gelek gel \u00fb k\u00eamnetewe h\u00een j\u00ee \u00eero di bin c\u00fbrbec\u00fbr away\u00ean kontrol, dagirkirin, an j\u00ee d\u00fbrketina siyas\u00ee \u00fb \u00e7and\u00ee de dij\u00een. Cewher\u00ea kolonyal\u00eezm\u00ea di serdema modern de guheriye. Ew \u00ead\u00ee bi dagirkeriya rasterast a le\u015fker\u00ee ve s\u00eenordar n\u00eene, l\u00ea niha kontrola li ser nasname, \u00e7and, abor\u00ee \u00fb maf\u00ean siyas\u00ee j\u00ee dihew\u00eene.<\/p>\n<p>Netewey\u00ean Yekb\u00fby\u00ee destn\u00ee\u015fan dike ku maf\u00ea \u00e7aren\u00fbs\u00ee y\u00ea gelan yek ji prens\u00eeb\u00ean her\u00ee bingeh\u00een \u00ean hiq\u00fbqa navnetewey\u00ee ye, l\u00ea d\u00eesa j\u00ee gelek doz \u00fb pirsgir\u00eak\u00ean \u00e7areserneb\u00fby\u00ee hene ku tevahiya nif\u00fbs ji \u015fer, b\u00eapar\u00ee \u00fb cudakariy\u00ea cefay\u00ea diki\u015f\u00eenin.<\/p>\n<p><strong>Em \u00ea di vir de di serdema n\u00fbjen de ango bi kolonyal\u00eeza modern re, \u00e7awa gelek welat \u00fb netew hene ku h\u00ea j\u00ee di bin dagirker\u00ee \u00fb m\u00eat\u00eengeriy\u00ea de ne.\u00a0 <\/strong><strong>\u00a0\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n<p>Kolonyal\u00eezma modern \u015f\u00eaweyek\u00ee serdestiy\u00ea ye ku ji h\u00eala dewlet\u00ean din an h\u00eaz\u00ean siyas\u00ee ve t\u00ea me\u015fandin, \u00e7i dagirkirina le\u015fker\u00ee be, \u00e7i bandora siyas\u00ee be, an j\u00ee bandora abor\u00ee be.<\/p>\n<p><strong>Gel\u00ea Kurd<\/strong>: Gel\u00ea Kurd yek ji kevintir\u00ean gel\u00ean dunyay\u00ea ye \u00fb xwed\u00ee ol \u00fb baweriy\u00ean cuda ye. D\u00eeroka gel\u00ea Kurd yek ji d\u00eerok\u00ean her\u00ee kevnar \u00fb dewlemend \u00ean her\u00eama Rojhilata Nav\u00een e. Kurd milet\u00ea xwed\u00ee kok\u00ean Ar\u00ee ne \u00fb bi hezaran salan e li ser axa xwe ya bav \u00fb kalan, ango li\u00a0<strong>Kurdistan\u00ea<\/strong>, dij\u00een.<\/p>\n<p>Peymana Qesra \u015e\u00eer\u00een \u00fb Par\u00e7eb\u00fbn (1639): Di navbera \u00cemparatoriya Osman\u00ee \u00fb Sefew\u00ee de \u015fer\u00ean dijwar qewim\u00een. Bi\u00a0<strong>Peymana Qesra \u015e\u00eer\u00een<\/strong>\u00a0re, axa Kurdistan\u00ea cara yekem bi ferm\u00ee di navbera van her du h\u00eazan de hat dabe\u015fkirin. Ev destp\u00eaka per\u00e7eb\u00fbna Kurdistan\u00ea b\u00fb.<\/p>\n<p><strong>Sedsala 20&#8217;an Peymana Lozan\u00ea \u00fb Par\u00e7eb\u00fbna \u00c7aral\u00ee<\/strong>: Pi\u015ft\u00ee \u015eer\u00ea C\u00eehan\u00ea y\u00ea Yekem, nex\u015feya Rojhilata Nav\u00een hat guhertin: <strong>Peymana S\u00eavr\u00ea (1920):<\/strong>\u00a0Maf\u00ea avakirina dewletek\u00ea dab\u00fb Kurdan, l\u00ea nehat bic\u00eehan\u00een.<\/p>\n<p><strong>Peymana Lozan\u00ea (1923):<\/strong>\u00a0Kurdistan bi ferm\u00ee b\u00fb \u00e7ar par\u00e7e (Bakur, Ba\u015f\u00fbr, Rojava \u00fb Rojhilat) \u00fb di bin serdestiya Tirkiye, Iraq, S\u00fbriye \u00fb \u00ceran\u00ea de ma.<\/p>\n<p>Gel\u00ea Kurd di gelek qetl\u00eeaman re derbas b\u00fb \u00fb gelek serhildan \u00fb \u015fore\u015f p\u00eak an\u00een, \u015fore\u015fa her\u00ee daw\u00ee j\u00ee ya Rojavay\u00ea Kurdistan\u00ea b\u00fb ya ku di S\u00fbriy\u00ea de ji sala 2011\u2019an ve dest p\u00ea kiriye \u00fb bi ser ketiye.<\/p>\n<p><strong>Gel\u00ea Filist\u00een\u00ee<\/strong>: Di serdema n\u00fbjen de di nav gel\u00ean her\u00ee gir\u00eeng de ye ku h\u00een j\u00ee di bin dagirkeriy\u00ea de dij\u00een (Dagirkeriya Isra\u00eel\u00ea). Ji sala 1948\u2019an \u00fb vir ve \u00fb \u015fer \u00fb pev\u00e7\u00fbn\u00ean pi\u015ft\u00ee w\u00ea, Filist\u00een\u00ee di bin \u015fert \u00fb merc\u00ean siyas\u00ee \u00fb mirov\u00ee y\u00ean aloz de dij\u00een, bi taybet\u00ee li Difa Rojava, \u015eer\u00eeda Xezzey\u00ea \u00fb Rojhilat\u00ea Qudis. Doza Filist\u00een\u00ea di forum\u00ean navnetewey\u00ee \u00fb biryar\u00ean Netewey\u00ean Yekb\u00fby\u00ee y\u00ean derbar\u00ea maf\u00ea \u00e7aren\u00fbs\u00ee de b\u00fbye yek ji mijar\u00ean her\u00ee gir\u00eeng.<\/p>\n<p><strong>Gel\u00ea Sahraya Rojava: <\/strong>Gel\u00ea Sahraya Rojava ji sala 1975\u2019an vir ve, ji dema veki\u015f\u00eena kolonyal\u00eezma Spanyay\u00ea ji her\u00eam\u00ea ve, di nav pev\u00e7\u00fbnek siyas\u00ee ya dir\u00eaj de dij\u00ee. Eniya Polisario, ku be\u015fek ji gel\u00ea Sahray\u00ea tems\u00eel dike, daxwaza avakirina dewletek serbixwe \u00fb referand\u00fbmek li ser diyarkirina xwer\u00eaveberiy\u00ea dike. Ev mijar h\u00een j\u00ee di navbera gel\u00ea Sahray\u00ee \u00fb Rojava de mijara nakokiy\u00ea ye, di demek\u00ea de ku hewldan\u00ean navnetewey\u00ee ji bo d\u00eetina \u00e7areseriyek siyas\u00ee ya may\u00eende hene.<\/p>\n<p><strong>Ke\u015fm\u00eer: <\/strong>Her\u00eama Ke\u015fm\u00eer\u00ea yek ji her\u00eam\u00ean her\u00ee aloz \u00ean c\u00eehan\u00ea ye, ji ber ku ji sala 1947\u2019an vir ve di navbera Hindistan \u00fb Pakistan\u00ea de nakok\u00ee heye. Her wiha gelek Ke\u015fm\u00eer\u00ee daxwaza maf\u00ea xwer\u00eavebirin\u00ea \u00fb bidaw\u00eean\u00eena \u015fer\u00ea bi dehan salan dikin.<\/p>\n<p><strong>Rohingya li Myanmar\u00ea (Ew welatek\u00ee ye ku li rojavay\u00ea N\u00eevgirava Hindo\u00e7\u00een\u00ea li Ba\u015f\u00fbr Rojhilat\u00ea Asyay\u00ea ye): <\/strong>Li gor\u00ee gelek rapor\u00ean navnetewey\u00ee, k\u00eamneteweya Rohingya yek ji k\u00eamnetewey\u00ean her\u00ee z\u00eade rast\u00ee zordariy\u00ea t\u00ean li c\u00eehan\u00ea t\u00ea hesibandin. Rohingya li Myanmar\u00ea dij\u00een \u00fb rast\u00ee ko\u00e7ber\u00ee \u00fb tund\u00fbt\u00fbjiyek berfireh hatine ku ev yek j\u00ee b\u00fbye sedema ko\u00e7beriya bi sed hezaran kesan ber bi welat\u00ean c\u00eeran, bi taybet\u00ee j\u00ee Banglade\u015f\u00ea ve.<\/p>\n<p><strong>Uyg\u00fbr li \u00c7\u00een\u00ea: <\/strong>K\u00eamneteweya Uygur\u00ee li her\u00eama Sinjiang dij\u00ee, \u00fb rew\u015fa wan di sal\u00ean daw\u00ee de bala c\u00eehan\u00ee ki\u015fandiye ser xwe.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Esma Mistefa Tev\u00ee p\u00ea\u015fketin\u00ean gir\u00eeng \u00ean ku c\u00eehan\u00ea di war\u00ea maf\u00ean mirovan \u00fb maf\u00ea \u00e7aren\u00fbs\u00ea y\u00ea gelan de bi dest xistiye j\u00ee, pirsgir\u00eak\u00ean kolonyal\u00eezm \u00fb serdestiy\u00ea bi away\u00ean c\u00fbrbec\u00fbr li gelek dever\u00ean c\u00eehan\u00ea berdewam dikin. Ev pirsgir\u00eak ji ber gir\u00eadana wan bi pev\u00e7\u00fbn, nasname, maf\u00ean d\u00eerok\u00ee \u00fb serweriya netewey\u00ee di nav pirsgir\u00eak\u00ean her\u00ee tevlihev \u00fb [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":236638,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[232],"tags":[],"class_list":["post-236637","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-civak-u-jiyan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/236637","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=236637"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/236637\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":236639,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/236637\/revisions\/236639"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/236638"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=236637"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=236637"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=236637"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}