{"id":236028,"date":"2026-04-22T08:53:15","date_gmt":"2026-04-22T06:53:15","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=236028"},"modified":"2026-04-22T08:53:15","modified_gmt":"2026-04-22T06:53:15","slug":"roja-cihani-ya-erde-xeteriyen-li-ser-jingehe-mezntir-dibin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=236028","title":{"rendered":"Roja C\u00eehan\u00ee ya Erd\u00ea; Xeteriy\u00ean li ser j\u00eengeh\u00ea mezntir dibin"},"content":{"rendered":"<p><strong>Esmihan Gedro\/Qami\u015flo<\/strong><\/p>\n<p><strong>Her sal di 22 N\u00eesan\u00ea de, ji bo bilindkirina hi\u015fmendiya parastina j\u00eengeh\u00ea, k\u00eamkirina qir\u00eajiya heway\u00ea \u00fb pelavkirina \u00e7anda parastina xwzay\u00ea, Roja C\u00eehan\u00ee ya Erd\u00ea bi sem\u00eener \u00fb kampaniy\u00ean xwezay\u00ea t\u00ea p\u00eerozkirin.<\/strong><\/p>\n<p>Di roja erd\u00ea ya c\u00eehan\u00ea de li ser asta c\u00eehan\u00ea li n\u00eaz\u00ee 2 hezar zan\u00eengeh \u00fb peymangeh, li n\u00eaz\u00ee 10 hezar dibistan p\u00eerozbah\u00ee t\u00ean lidarxistin. Herwiha n\u00eaz\u00ee milyarek mirov v\u00ea roj\u00ea bi r\u00eabaz\u00ean cuda p\u00eeroz dike. R\u00eaxistin\u00ean j\u00eengeh\u00ea hewl dane ku roja erd\u00ea veguher\u00eenin rojek \u00e7alakiy\u00ea da ku hi\u015fmendiya parastina j\u00eengeh\u00ea li p\u00ea\u015f bixin.<\/p>\n<p><strong>Roja c\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea her sal di 22`\u00ea N\u00eesan\u00ea de t\u00ea p\u00eerozkirin<\/strong><\/p>\n<p>Roja c\u00eehan\u00ee erd\u00ea ya navnetewey\u00ee her sal di 22`\u00ea N\u00eesan\u00ea de t\u00ea p\u00eerozkirin. Ev b\u00fbyerek c\u00eehan\u00ee ya salane ye ji bo bilindkirina hi\u015fmendiya j\u00eengeh\u00ea, k\u00eamkirina qir\u00eajiy\u00ea \u00fb parastina gerst\u00eark\u00ea ye. \u00c7alak\u00ee cara yekem di sala 1970`an de hate destp\u00eakirin, niha ji z\u00eadetir\u00ee 193 welatan be\u015fdar dibin.<\/p>\n<p>T\u00eageha Roja C\u00eehan\u00ee ya Erd\u00ea wek\u00ee bertekek li hember trajediyek ku demek dir\u00eaj ber\u00ea qewim\u00ee. Dema ku Dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee y\u00ean Amer\u00eekay\u00ea ji ber \u015fer\u00ea li dij\u00ee V\u00eeetnam\u00ea di t\u00eako\u015f\u00eeneke siyas\u00ee \u00fb abor\u00ee de derbas b\u00fb ku \u00e7erxa p\u00ea\u015fve\u00e7\u00fbna aboriya w\u00ea bi bihay\u00ea \u00e7erxa tenduristiya j\u00eengeh\u00ea ya pa\u015fve\u00e7\u00fby\u00ee, ji ber xerckirina z\u00eade ya gaz \u00fb kargehan, hat hol\u00ea. Karesata mirov\u00ee di sala 1969`an de \u00e7\u00eab\u00fb dema ku z\u00eadetir\u00ee 3 tanker petrol rijand nav Okyan\u00fbsa Pas\u00eef\u00eek \u00fb ev b\u00fb sedema mirina gelek zindiyan. Van hem\u00fb ti\u015ftan b\u00fbn sedema n\u00ee\u015fankirina roja c\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea. Dive ji bo belavkirina hi\u015fmendiya parastina erd\u00ea \u00fb j\u00eengeh\u00ea di nav mirovan de salan e \u00e7alak\u00ee b\u00ean li dar xistin. Ger em dixwazin heb\u00fbna mirovahiy\u00ea li ser w\u00ea berdewam bikin div\u00ea em parastina w\u00ea bikin.<\/p>\n<p><strong>Armanc \u00fb \u00e7alakiy\u00ean ku di roja c\u00eehan\u00ee de t\u00ean \u00e7\u00eakirin<\/strong><\/p>\n<p>Armanc, bilindkirina hi\u015fmendiy\u00ea li ser pirsgir\u00eak\u00ean j\u00eengeh\u00ea (qir\u00eajb\u00fbn, guher\u00eena avheway\u00ea) \u00fb te\u015fw\u00eeqkirina \u00e7alakiyan ji bo parastina j\u00eengeh\u00ea bikin. Ev roj bi\u00a0 d\u00eeroka 22`\u00ea N\u00eesan\u00ea hate hilbijartin \u00fb ji h\u00eala Netewey\u00ean Yekb\u00fby\u00ee ve bi ferm\u00ee t\u00ea p\u00eerozkirin. Herwiha \u00e7alakiy\u00ean Kampanyay\u00ean paqijkirin\u00ea, \u00e7andina daran, \u00e7alakiy\u00ean perwerdeh\u00ee \u00fb atolyeyan t\u00ean li dar xistin. Kurte, di sala 1970 an de wek\u00ee tevgereke bingeh\u00een li dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee ji bo parastina j\u00eengeh\u00ea dest p\u00ea kir.<\/p>\n<p>Herwiha bermahiy\u00ean \u015fer \u00fb teqemeniy\u00ean neteqiyay\u00ee xaka \u00e7andiniy\u00ea jehr\u00ee dikin \u00fb r\u00ea li ber gundiyan digirin ku erd\u00ean xwe bi\u00e7\u00eenin. Ev yek dibe sedema&#8221;\u00e7olb\u00fbna erd\u00ea&#8221; \u00fb xerab\u00fbna ax\u00ea.<\/p>\n<p><strong>K\u00ea roja erd\u00ea damezrand ?<\/strong><\/p>\n<p>\u00c7ima c\u00eehan di \u00e7areserkirina kuna ozon\u00ea de bi ser ket l\u00ea di \u00e7areserkirina guher\u00eena avheway\u00ea de lawaz ma? Dema ku <strong>Senator Nelson<\/strong> vegeriya Washinton\u00ea, p\u00ea\u015fnameyek p\u00ea\u015fk\u00ea\u015f kir ku 22`\u00ea N\u00eesan\u00ea bibe betlaneya netewey\u00ee ji bo p\u00eerozkirina gerst\u00earka erd\u00ea. Fikra li pi\u015ft roja c\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea ew b\u00fb ku bibe r\u00eayek ji bo be\u015fdarkirina welatiyan di pirsgir\u00eak\u00ean j\u00eengeh\u00ea de \u00fb an\u00eena wan pirsgir\u00eakan di rojeva netewey\u00ee de.<\/p>\n<p><strong>\u00c7ima roja erd\u00ea bi v\u00ee nav\u00ee t\u00ea binavkirin?<\/strong><\/p>\n<p>Nav\u00ea w\u00ea ji dar\u00ean ber\u00fby\u00ea y\u00ean ku li her\u00eam\u00ea pir \u015f\u00een dibin hatiye girtin. Bermahiy\u00ean daristaneke ber\u00fby\u00ea ya kevnar h\u00een j\u00ee li wir t\u00eane d\u00eetin. Dara ber\u00fby\u00ea cureyek\u00ee ber\u00fby\u00ea ye. Herwiha R\u00fbbera erd\u00ean ber\u00fby\u00ea bi qas\u00ee 42,000 donim\u00ee t\u00ea texm\u00eenkirin, \u00e7and. Di sal\u00ean 1970 an de, \u00cesra\u00eel\u00ea hewl da ku 17,000 donim\u00ee ji v\u00ea erd\u00ea desteser bike. Da ku w\u00ea veguher\u00eene her\u00eameke le\u015fker\u00ee ji bo art\u00ea\u015fa \u00cesra\u00eel\u00ea. Pi\u015ft\u00ee van hewldanan serhildana roja c\u00eehan\u00ee ya erd\u00ea dest p\u00ea kir. Dewlet\u00ean Yekb\u00fby\u00ee y\u00ean Amer\u00eekay\u00ea, \u00c7\u00een \u00fb n\u00eaz\u00eek\u00ee 120 welat\u00ean din di roja erd\u00ea ya 2016`an de Peymana Par\u00ees\u00ea ya d\u00eerok\u00ee \u00eemze kirin. \u00cemzekirina peyman\u00ea \u015fertek sereke ji bo ketina meriyet\u00ea ya projeya peymana parastina avheway\u00ea ya d\u00eerok\u00ee dihew\u00eene, ku ji h\u00eala 195 welat\u00ean ku di Konferansa Guher\u00eena Avheway\u00ea ya Netewey\u00ean Yekb\u00fby\u00ee ya 2015`an de li Par\u00ees\u00ea amade b\u00fbn, bi yekdeng\u00ee hate pejirandin. Di konferanseke UNESCO`y\u00ea ya sala 1969`an de li San fransikoy\u00ea, \u00e7alakvan\u00ea a\u015ftiy\u00ea John Mcconnell rojek p\u00ea\u015fniyar kir ji bo r\u00eazgirtina li erd\u00ea \u00fb t\u00eageha a\u015ftiy\u00ea.<\/p>\n<p>Di roja me ya \u00eero de tev\u00ee p\u00eerozkirina Roja C\u00eehan\u00ee ya Erd\u00ea j\u00ee, l\u00ea xeteriy\u00ean mezin li j\u00eengeh \u00fb xwezaya erd\u00ea heye, sedema sereke j\u00ee bikaran\u00eena z\u00eade ya petrol\u00ea \u00fb berdewamiya \u015feran li ser asta c\u00eehan\u00ea. Tev\u00ee bang\u00ean ji bo parastina j\u00eengeh\u00ea, l\u00ea ev bang ten\u00ea dim\u00eenin wek\u00ee silogan \u00fb nay\u00ean p\u00eakan\u00ean.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Esmihan Gedro\/Qami\u015flo Her sal di 22 N\u00eesan\u00ea de, ji bo bilindkirina hi\u015fmendiya parastina j\u00eengeh\u00ea, k\u00eamkirina qir\u00eajiya heway\u00ea \u00fb pelavkirina \u00e7anda parastina xwzay\u00ea, Roja C\u00eehan\u00ee ya Erd\u00ea bi sem\u00eener \u00fb kampaniy\u00ean xwezay\u00ea t\u00ea p\u00eerozkirin. Di roja erd\u00ea ya c\u00eehan\u00ea de li ser asta c\u00eehan\u00ea li n\u00eaz\u00ee 2 hezar zan\u00eengeh \u00fb peymangeh, li n\u00eaz\u00ee 10 hezar dibistan [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":236029,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[233],"tags":[],"class_list":["post-236028","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-cihan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/236028","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=236028"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/236028\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":236030,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/236028\/revisions\/236030"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/236029"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=236028"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=236028"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=236028"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}