{"id":235775,"date":"2026-04-15T10:25:05","date_gmt":"2026-04-15T08:25:05","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=235775"},"modified":"2026-04-15T10:25:05","modified_gmt":"2026-04-15T08:25:05","slug":"enfal-li-kurdistane","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=235775","title":{"rendered":"Enfal li Kurdistan\u00ea"},"content":{"rendered":"<p><strong>Kak\u015far Oramar<\/strong><\/p>\n<p>Dem \u00fb sal: Ji 23\u2019\u00ea Sibata 1986\u2019an heya 6\u2019\u00ea \u00celona 1989\u2019an, di 8 qunaxan de.<\/p>\n<p>Armanc: Tunekirina s\u00eestemat\u00eek a gel\u00ea Kurd<\/p>\n<p>\u00c7avkaniy\u00ean Kurd, \u00e7avd\u00ear\u00ean navnetewey\u00ee \u00fb UNESCO hejmara kes\u00ean ku di operasyona Enfal\u00ea de hatine ku\u015ftin 182 hezar kes hatin \u00fb wendakirin, didin diyarkirin. JI w\u00ea hejmara z\u00eade ten\u00ea 8 hezar kes Barzan\u00ee b\u00fbn.<\/p>\n<p>4 hezar \u00fb 500 gund hatine w\u00earankirin \u00fb siyaseta &#8220;erd\u00ea \u015fewt\u00ee&#8221; li r\u00fbberek\u00ee mezin \u00fb berfireh li ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea hate me\u015fandin.<\/p>\n<p>Nav\u00ea Enfal li ser nav\u00ea s\u00fbreta he\u015ftem\u00een a Quran\u00ea hatiye standin \u00fb wateya &#8220;talan&#8221;\u00ea dide. Hilbijartina navek\u00ee ol\u00ee ji bo bidestxistina pi\u015ftgiriya misilman\u00ean Sunn\u00ee b\u00fb ku desthilat di dest\u00ea wan de \u00fb piran\u00ee al\u00eegir\u00ean Sedam\u00ea cinayetkar b\u00fbn.<\/p>\n<p>Berpirs\u00ea gi\u015ft\u00ee y\u00ea operasyon\u00ea, El\u00ee Hesen Mec\u00eed(K\u00eemyaw\u00ee), di dema kampanyay\u00ea de ferman da ku hem\u00fb m\u00ear\u00ean di navbera 15 \u00fb 80\u2019\u00ee sal\u00ee de werin ku\u015ftin \u00fb \u00eedamkirin, hezaran kes j\u00ee hatine wendakirin \u00fb heya roja \u00eero j\u00ee kes nizane gor\u00ean wan li kuder\u00ea ne. Gelek zarok \u00fb jin j\u00ee b\u00fbn qurban\u00ea w\u00ea siyaseta nifi\u015fkujiy\u00ea dema ku di kemp\u00ean zoremil\u00ee de jin \u00fb m\u00ear ji hev veqetandin.<\/p>\n<p>Di 16 \u00fb 17\u2019\u00ea Adara 1988\u2019an de 5 hezar kes Kurd li h\u00eari\u015fa k\u00eemyaw\u00ee a Helep\u00e7\u00ea hatin ku\u015ftin ku ew j\u00ee b\u00fb sedema \u015fikandina w\u00ea b\u00eadengiya tiraj\u00eek a raya gi\u015ft\u00ee li cihan\u00ea.<\/p>\n<p><strong>8 Qonax\u00ean Enfal\u00ea<\/strong><\/p>\n<p>Operasyon ji aliy\u00ea Kolorduya 1 \u00fb 5\u2019em\u00een ve ku baregeh\u00ean wan li Kerk\u00fbk \u00fb Hewl\u00ear\u00ea b\u00fbn, \u00fb her wiha \u00e7end yek\u00eeney\u00ean taybet \u00ean Garda Komar\u00ee, Cey\u015f \u015eaab\u00ee \u00fb Alaya Xef\u00eefe be\u015fdar b\u00fbn \u00fb di he\u015ft qonaxan de bi daw\u00ee b\u00fb, 8 qonaxan em dikarin wiha r\u00eaz bikin:<\/p>\n<p>Qonaxa yekem li her\u00eama Sil\u00eamaniy\u00ea hate kirin ku s\u00ea hefte dom kir \u00fb dever\u00ean Sargalo \u00fb Bargalo kirin hedefe. Ev qonax di 23\u2019\u00ea Sibata 1988\u2019an de dest p\u00ea kir \u00fb di 19\u2019\u00ea Adar\u00ea de bi daw\u00ee b\u00fb.<\/p>\n<p>Qonaxa duyem li dever\u00ean Qeredax, Baziyan \u00fb Derbend\u00eexan hate bic\u00eehkirin. Di 22\u2019\u00ea Adar\u00ea de dest p\u00eakir \u00fb di 1\u2019\u00ea N\u00eesan\u00ea de bi daw\u00ee b\u00fb.<\/p>\n<p>Qonaxa s\u00eayem li Germiyan, Kelar, Kifr\u00ee, Bawenur, Doz, Segaw \u00fb Qadir Kerem\u00ee girt nav xwe. Ev qonax di 20\u2019\u00ea N\u00eesana 1988\u2019an de dest p\u00eakir.<\/p>\n<p>Qonaxa \u00e7arem dever\u00ean Zeya Bi\u00e7\u00fbk, ango Koy\u00ea, Teq-teq, Axceler \u00fb Naw\u015f\u00eewan girte nav xwe. Ev qonax ji 3 heta 8\u2019\u00ea Gulan\u00ea hate p\u00eakan\u00een.<\/p>\n<p>Qonax\u00ean 5, 6 \u00fb 7: Her\u00eam\u00ean \u015eeqlawe \u00fb Rewandiz rast\u00ee agir\u00ea Enfal\u00ea hatin, ku ji 15\u2019\u00ea Gulan\u00ea heta 26\u2019\u00ea Tebaxa 1988\u2019an dom kirin.<\/p>\n<p>Qonaxa he\u015ftem\u00een qonaxa dawiy\u00ea b\u00fb, ku Behd\u00eenan, Am\u00ead\u00ee, Akr\u00ea, Zaxo, \u015e\u00eaxan \u00fb Dihok\u00ea digire berxwe. Ev qonax ji 25\u2019\u00ea Tebaxa heta 6\u00ea \u00celona 1988\u2019an dom kir.<\/p>\n<p><strong>Li ser asta navnetewey\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Piraniya dewlet\u00ean cihan\u00ea \u00fb berpirs\u00ean UN\u2019\u00ea j\u00ee di wan salan de b\u00eadeng\u00ee li hember\u00ee wan tevkujiyan hilbijartin. Sal\u00ean dir\u00eaj derbas b\u00fbn \u00fb di 5\u2019\u00ea Kan\u00fbna P\u00ea\u015f\u00een a 2012\u2019an de, Parlamentoya Sw\u00ead\u00ea p\u00eavajoya Enfal\u00ea wek\u00ee jenos\u00eed li dij\u00ee Kurd\u00ean Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea ragihand.<\/p>\n<p>Herwiha du welat\u00ean Br\u00eetanya \u00fb Norw\u00eac\u00ea j\u00ee w\u00earankirina bi hezaran gund\u00ean Kurdan, w\u00earan kirina erd\u00ean \u00e7andiniy\u00ea \u00fb avavkirina kamp\u00ean penaberan y\u00ean dorp\u00ea\u00e7kir\u00ee \u00fb b\u00eaberhem li dij\u00ee hem\u00fb r\u00eabaz\u00ean maf\u00ean mirovan dane zan\u00een. Tev\u00ee w\u00ea komkujiy\u00ean r\u00eaxistinkir\u00ee \u00fb s\u00eestemat\u00eek wek\u00ee jenos\u00eed dane nasandin. Ev biryara wan j\u00ee li gor\u00ee Peymana Jenos\u00eed\u00ea ya Netewey\u00ean Yekb\u00fby\u00ee ya 1948an b\u00fb \u00fb durist dihate p\u00eanasekirin.<\/p>\n<p><strong>Sedem\u00ean serke<\/strong><strong>:<\/strong><\/p>\n<p>Bi \u00e7\u00eab\u00fbna \u015fer\u00ea \u00ceran \u00fb \u00ceraq\u00ea re (Ji 1980\u2019an heya 1988\u2019an) du partiy\u00ean serke (YNK \u00fb PDK) tev\u00ee gelek r\u00eaxistin\u00ean din y\u00ean Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea ku di nava s\u00eenor\u00ean dewleta \u00ceran\u00ea de b\u00fbn di \u015eer\u00ea \u00ceran-Iraq\u00ea de li di hinek eniyan de pi\u015ftg\u00eer\u00ee dane rej\u00eema \u00ceran\u00ea. V\u00ea helwest\u00ea Baasiy\u00ean cinayetkar xistin ser w\u00ea r\u00eaya ku dawiy\u00ea b\u00fb sedema t\u00eak\u00e7\u00fbna wan bixwe j\u00ee.<\/p>\n<p>Sedema duy\u00ea j\u00ee ew b\u00fb ku bizava siyas\u00ee a Kurd tev\u00ee hem\u00fb \u015fikestin \u00fb w\u00earankirina Kurdistan\u00ea d\u00eesa j\u00ee li ser piy\u00ean xwe ma \u00fb di nava xelk\u00ea de xwed\u00ee al\u00eegir b\u00fb.<\/p>\n<p><strong>ENCAM<\/strong><\/p>\n<p>Sedan hezar Kurd li ser axa xwe hatine jenos\u00eedkirin. Siyaseta &#8220;erd\u00ea \u015fewt\u00ee&#8221;, &#8221; Kemerbend Ereb\u00ee&#8221;,&#8221; \u00eenkarkirina heb\u00fbna Kurdan weke netewek cuda ji Tirkan&#8221; \u00fb &#8221; cihada dewleta \u00ceran\u00ea a \u00eeslam\u00ee&#8221; heb\u00fbn, hene y\u00ea d\u00eesa j\u00ee hebin, l\u00ea ya gir\u00eeng dema em li destkeft\u00ean 30 sal\u00ean bih\u00fbr\u00ee bin\u00earin gere em v\u00ea pirs\u00ea ji xwe bipirsin: &#8220;Em li kuder\u00ea b\u00fbn \u00fb niha li kuder\u00ea ne ?.&#8221;<\/p>\n<p>Deskeft\u00ean me k\u00eam n\u00eenin ger h\u00ea\u015fta t\u00ear j\u00ee nekin, l\u00ea Kurd mane \u00fb rej\u00eem\u00ean d\u00eektator nemane. Y\u00ean mane j\u00ee ji ber p\u00ea\u015fengiya Kurdan a j\u00ee di r\u00eabaza rast-durist a demokrasiy\u00ea de ne. Bitaybet\u00ee rej\u00eema AKP-MHP\u00ea ketine kir\u00eezeke dijwar \u00fb ger eniya Rojhilat\u00ea Kurdistan\u00ea j\u00ee vebe him tengasiy\u00ean rej\u00eema Tirkiy\u00ea z\u00eadetir dibin \u00fb him j\u00ee nefeseke n\u00fb dikeve ber bizava siyas\u00ee a Kurd bi gi\u015ft\u00ee li Kurdistana mezin \u00fb bitaybet\u00ee j\u00ee y\u00ea gelek derfet ji Kurd\u00ean Rojhilat\u00ea Kurdistan\u00ea re \u00e7\u00eabibin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kak\u015far Oramar Dem \u00fb sal: Ji 23\u2019\u00ea Sibata 1986\u2019an heya 6\u2019\u00ea \u00celona 1989\u2019an, di 8 qunaxan de. Armanc: Tunekirina s\u00eestemat\u00eek a gel\u00ea Kurd \u00c7avkaniy\u00ean Kurd, \u00e7avd\u00ear\u00ean navnetewey\u00ee \u00fb UNESCO hejmara kes\u00ean ku di operasyona Enfal\u00ea de hatine ku\u015ftin 182 hezar kes hatin \u00fb wendakirin, didin diyarkirin. JI w\u00ea hejmara z\u00eade ten\u00ea 8 hezar kes Barzan\u00ee [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":235776,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-235775","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-rojev"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/235775","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=235775"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/235775\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":235777,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/235775\/revisions\/235777"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/235776"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=235775"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=235775"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=235775"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}