{"id":231570,"date":"2026-01-04T07:47:31","date_gmt":"2026-01-04T05:47:31","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=231570"},"modified":"2026-01-04T07:47:31","modified_gmt":"2026-01-04T05:47:31","slug":"pakize-seve-u-fatma-bun-minaka-jinen-azad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=231570","title":{"rendered":"Pak\u00eeze, S\u00eav\u00ea \u00fb Fatma b\u00fbn m\u00eenaka jin\u00ean azad"},"content":{"rendered":"<p><strong>Ar\u00een Ko\u00e7er<\/strong><\/p>\n<p>Gel\u00ea Kurd her li ku xwestiye\u00a0 di bin ala \u015fore\u015f\u00ea de hewl daye xwe bipar\u00eaze, xwed\u00ee li xweseriya xwe derkeve \u00fb v\u00eendariya xwe bide raber kirin. L\u00ea her car\u00ea j\u00ee gel\u00ea me rast\u00ee \u00ear\u00ee\u015f\u00ean neyar \u00ean her\u00ee tundrew \u00fb zalim t\u00ea. \u00car\u00ee\u015f her tim bi armanca tinekirin\u00ea ne. Ev r\u00eabaz heya roja me ya \u00eero j\u00ee berdewam dike.<\/p>\n<p>Di navbera 2012-2015\u2019an de p\u00eavajoya \u00e7areseriy\u00ea ya ji bo \u00e7areserkirina meseleya Kurd hatib\u00fbn destp\u00eakirin. L\u00ea bel\u00ea desthilatdariya hey\u00ee ev p\u00eavajo bi daw\u00ee kir. D\u00eesa pol\u00eet\u00eekay\u00ean tesfiyekirin\u00ea \u00fb qirkirin\u00ea kir meriyet\u00ea. Bi van pol\u00eet\u00eekayan li bajar\u00ean Bakur\u00ea Kurdistan\u00ea li hember gel, jin \u00fb ciwanan \u00ear\u00ee\u015f\u00ean dijwar \u00e7\u00eab\u00fbn. Di wan \u00ear\u00ee\u015fan de bi sedan kes\u00ee j\u00ee jiyana xwe ji dest dan.<\/p>\n<p>Ciwan\u00ean Kurd bi rihek\u00ee serhild\u00ear bersiv dan van \u00ear\u00ee\u015fan \u00fb li ber xwe dan. Di wan \u00ear\u00ee\u015fan de ji pitik\u00ean s\u00ea meh\u00ee heya mirov\u00ean temenmezin, hatin qetilkirin. Cenazey\u00ea dayika Taybet li Silopiyay\u00ea heft\u00a0 rojan li nav kolan\u00ea ma. Selman Agar \u00ea 10 sal\u00ee j\u00ee li Ciz\u00eer\u00ea hat qetilkirin. Di navbera 4-12\u2019\u00ea \u00celona 2015\u2019an Cem\u00eele \u00c7agirga ya 10 sal\u00ee li \u015fane\u015f\u00eena mala xwe hat qetilkirin. Dayika w\u00ea ji bo cenazey\u00ea w\u00ea ji bo b\u00eahn nede kirib\u00fb sarinc\u00ea.<\/p>\n<p>Endama Mecl\u00eesa DBP\u2019\u00ea S\u00eav\u00ea Dem\u00eer, Hevseroka Mecl\u00eesa Gel a Silopiy\u00ea Pak\u00eeze Nayir \u00fb akt\u00eev\u00eesta jin Fatma Uyar 4\u2019\u00ea \u00c7ileya 2016\u2019an di dema qedexeya derketina derve de hatin qetilkirin. Siyasetmedar\u00ean jin \u00ean di heman dem\u00ea de ji bo nirx\u00ean, mirovatiy\u00ea xebat dikirin rast\u00ee guley\u00ean h\u00eaz\u00ean dewleta Tirk hatin. Jin\u00ean li dij\u00ee neheqiy\u00ea ser\u00ee natew\u00eenin wek\u00ee her car\u00ea v\u00ea car\u00ea j\u00ee b\u00fbb\u00fbn hedefa yekem. Jin\u00ean t\u00eako\u015fer, l\u00eager\u00ean heq\u00eeqet\u00ea S\u00eav\u00ea, Pak\u00eeze \u00fb Fatma b\u00fbn sembola jin\u00ean berxwed\u00ear a p\u00eavajoya berxwedana xwer\u00eaveberiy\u00ea.<\/p>\n<p>Gelek dayikan nav\u00ea S\u00eav\u00ea, Pak\u00eeze \u00fb Fatma li zarok\u00ean xwe kirin. Wan li d\u00fb xwe berxwedaneke may\u00eende hi\u015ftin. Sekna wan a xurt di heman dem\u00ea de li dij\u00ee b\u00eadengiya c\u00eehan\u00ea ya li hember zilm \u00fb zordestiya li ser gel\u00ea Kurd b\u00fb. Hedefgitina her s\u00ea jin\u00ean siyasetmedar hedefgirtina \u00eerade \u00fb berxwedana gel\u00ea Kurd b\u00fb. M\u00eena p\u00ea\u015fenga Tevgera Apoy\u00ee Sak\u00eene Cansiz, \u015fore\u015fgera ciwan Leyla \u015eaylemez \u00fb lehenga dilsoz F\u00eedan Dogan \u00ean 9\u2019\u00ea \u00c7ileya 2013\u2019an li Paris\u00ea hatin qetilkirin, S\u00eav\u00ea, Pak\u00eeze \u00fb Fatma j\u00ee ji h\u00eala heman hi\u015fmendiya nemerd a dijmin\u00ea jin\u00ean azad\u00eexwaz ve hatin qetilkirin.<\/p>\n<p>Ev ne tesaduf e ku di \u015fexs\u00ea jin\u00ea de kevne\u015fopiya t\u00eako\u015f\u00eena gel\u00ea Kurd a bi salan t\u00ea hedefgirtin. Jin\u00ean t\u00eako\u015fer her dem \u00e7avkaniya h\u00eaz\u00ea \u00fb bingeh\u00ea referansa civak\u00ee ne. Jiyana xwe disp\u00eare h\u00eaza jin\u00ea li dij\u00ee hem\u00fb am\u00fbr\u00ean \u00eedeoloj\u00eek \u00ean s\u00eestem\u00ea alternat\u00eefeke xurt e. S\u00eav\u00ea, Pak\u00eeze \u00fb Fatma bi t\u00eako\u015f\u00eena xwe p\u00ea\u015fengiya v\u00ea alternat\u00eefa xurt dikirin. Li ser bingehek\u00ee rast \u00ea xwe ji parad\u00eegmaya R\u00eaber Apo xwed\u00ee dike tevdigeriyan. Ne li gor p\u00eevan\u00ean s\u00eestema xw\u00eenxwar \u00fb yekperest, berevaj\u00ee li gor p\u00eevan\u00ean exlaq\u00ee, wekhev\u00ee \u00fb r\u00fbmeta mirovatiy\u00ea t\u00eako\u015f\u00een kirin \u00fb li ber xwe dan.<\/p>\n<p>Perspekt\u00eefa jina azad \u00fb jiyaneke azad esas digirtin. Li ser v\u00ee esas\u00ee li jiyan\u00ea xwed\u00ee derdiketin. Li hember n\u00eaz\u00eekatiy\u00ean jiyana hevpar t\u00eak ze\u00eef dikin \u00fb pol\u00eet\u00eekay\u00ean \u015fer\u00ea taybet xwed\u00ee dikin j\u00ee berxwedaneke her\u00ee es\u00eel me\u015fandin. Ev her s\u00ea xwedawend b\u00fbn m\u00eenaka jina azad. Di \u015fexs\u00ea her s\u00ea xwedawendan de Hevserok\u00ean Mecl\u00eesa Gel a Ciz\u00eer\u00ea Mehmet T\u00fbn\u00e7 \u00fb Asya Yuksel \u00fb tevah\u00ee \u015feh\u00eed\u00ean berxwedana xwer\u00eaveberiy\u00ea bi r\u00eazdar\u00ee bi b\u00eer t\u00eenin. Em \u00ea armanc\u00ean hevr\u00eay\u00ean me di oxira wan de \u00e7\u00fbn \u015fehadet\u00ea misoger b\u00eenin cih.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ar\u00een Ko\u00e7er Gel\u00ea Kurd her li ku xwestiye\u00a0 di bin ala \u015fore\u015f\u00ea de hewl daye xwe bipar\u00eaze, xwed\u00ee li xweseriya xwe derkeve \u00fb v\u00eendariya xwe bide raber kirin. L\u00ea her car\u00ea j\u00ee gel\u00ea me rast\u00ee \u00ear\u00ee\u015f\u00ean neyar \u00ean her\u00ee tundrew \u00fb zalim t\u00ea. \u00car\u00ee\u015f her tim bi armanca tinekirin\u00ea ne. Ev r\u00eabaz heya roja me [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":231571,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-231570","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-rojev"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/231570","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=231570"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/231570\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":231572,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/231570\/revisions\/231572"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/231571"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=231570"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=231570"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=231570"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}