{"id":230920,"date":"2025-12-14T07:33:26","date_gmt":"2025-12-14T05:33:26","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=230920"},"modified":"2025-12-14T07:33:26","modified_gmt":"2025-12-14T05:33:26","slug":"rexistina-rojnamevanen-sinornenas-sinornas-e","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=230920","title":{"rendered":"R\u00eaxistina Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas, s\u00eenornas e"},"content":{"rendered":"<p><strong>Hemza S\u00eavo<\/strong><\/p>\n<p><strong>R\u00eaxistina Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas rapora kiryar\u00ean li dij\u00ee rojnamevan\u00ean c\u00eehan\u00ee ya salane belav kir, t\u00ea de j\u00ee kiryar\u00ean ku dewleta Tirk li ser\u00a0 rojnameger\u00ean Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea dime\u015f\u00eene bi zaneb\u00fbn pa\u015fguh kir. Pa\u015fguhkirin t\u00ea wateya ku ew rastiyan vedi\u015f\u00eare \u00fb s\u00eenoran di navbera xwe \u00fb rojnamevan\u00ean azad de ava dike.<\/strong><\/p>\n<p><strong>Rojnamevan\u00ean ku hatine hedefgirtin li seranser\u00ee c\u00eehan\u00ea<\/strong><\/p>\n<p>R\u00eaxistina Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas (RSF) rapora sala 2025\u2019an di 9\u2019\u00ea Berfanbar\u00ea de belav kir. Di rapor\u00ea de hate destn\u00ee\u015fankirin ku li seranser\u00ee c\u00eehan\u00ea di nava salek\u00ea de 67 rojnameger hatin ku\u015ftin. RSF\u2019\u00ea rapora li ser p\u00eavajoya navbera 1\u2019\u00ea Kan\u00fbna 2024an \u00fb 1\u2019\u00ea Kan\u00fbna 2025an a\u015fkere kir. Di rapor\u00ea de R\u00eaxistina Rojnemevan\u00ean S\u00eenornenas destn\u00ee\u015fan kir ku rojnameger ji ber kiryar \u00fb s\u00fbc\u00ean h\u00eaz\u00ean \u00e7ekdar hatin ku\u015ftin \u00fb got: \u201cRojnameger namirin, t\u00eane ku\u015ftin, herwiha 135 rojnameger winda hene.\u201d Li gor\u00ee rapor\u00ea, li tevahiya c\u00eehan\u00ea li 47 welatan 503 rojnameger girt\u00ee ne. Welat\u00ean ku her\u00ee z\u00eade rojnameger l\u00ea girt\u00ee ne: \u00c7\u00een 121, R\u00fbsya: 48, Myanmar: 47. L\u00ea UNESCO\u2019y\u00ea tekez kir ku di sala 2025\u2019an de 91 rojnameger hatin ku\u015ftin di heman dem\u00ea de li gor\u00ee UNESCO\u2019y\u00ea j\u00ee di sala 2025\u2019an de 91 rojnameger hatin ku\u015ftin.<\/p>\n<p><strong>Kiriyar\u00ean xerab li dij\u00ee rojnamevan\u00ean Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea<\/strong><\/p>\n<p>Wek\u00ee t\u00ea zan\u00een di dawih sala 2024\u2019an de S\u00fbriy\u00ea \u00e7av\u00ea xwe li ser guhertinek\u00ea vekir, r\u00eaj\u00eem bi hikumeta HT\u015e\u2019\u00ea hat guherandin herwiha ev guhertin xwed\u00ee bandor b\u00fb li ser Barkur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea. Li Bendava Ti\u015fr\u00een, Minbic, \u015eehba, \u015e\u00eaxmeqs\u00fbd, E\u015frefiy\u00ea, D\u00earhafir \u00fb hwd\u2026 \u00ear\u00ee\u015f\u00ean dewleta Tirk \u00fb \u00e7etey\u00ean gir\u00eaday\u00ee w\u00ea heb\u00fbn. Da ku \u00eari\u015f \u00fb rastiya kiriyar\u00ean dagirkeriy\u00ea ji bo raya gi\u015ft\u00ee were parvekirin, rojnamevan\u00ean Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea erka \u015fopandin\u00ea av\u00eatin ser mil\u00ea xwe. Di oxira erkdariya \u015fopandina heq\u00eeqet\u00ea de j\u00ee rojnameger Nazim Da\u015ftan \u00fb C\u00eehan Belg\u00een di 19\u2019\u00ea Berfanbar\u00ea de ji h\u00eala dagirkeriya Tirk ve hatin \u015feh\u00eedxistin. Hem j\u00ee\u00a0 hevrey\u00ea me y\u00ea rojnamevan \u015eervan Seydo di Sibata 2025\u2019an de ji h\u00eala dagirkeriy\u00ea ve \u015feh\u00eed b\u00fb. Herwiha pi\u015ft\u00ee v\u00ea b\u00fbyer\u00ea dewleta Tirk a dagirker rasterast \u00eari\u015f\u00ee siv\u00eel \u00fb rojnamevanan kir \u00fb di encam\u00ea de n\u00eaz\u00ee 10 rojnamevan bir\u00eendar b\u00fbn. Ev kiriyar\u00ean xerab \u00ean dewleta Tirk a dagirker li dij\u00ee rojnamevanan ji Berfanbara 2024\u2019an heya Adara 2025\u2019an hatin domandin.<\/p>\n<p><strong>R\u00eaxistina Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas, s\u00eenornas e<\/strong><\/p>\n<p>Dema ku \u00eesal Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas rapora xwe parve kir, bal ki\u015fand li ser rojnamevan\u00ean gelek welatan \u00fb rastiya qetilkirin, desteserkirin \u00fb hem\u00fb c\u00fbrey\u00ean kiriyaran e\u015fkere kir. L\u00ea w\u00ea bal neki\u015fand li ser kiriyar\u00ean ku li ser rojnamevan\u00ean Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea hatin me\u015fandin bi dir\u00eajahiya sala 2025\u2019an. Tekez e ku Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas bi hem\u00fb kiriyar\u00ean dewleta Tirk a dagirker \u00ean li dij\u00ee rojnamevan\u00ean Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea dizan \u00fb v\u00ea mijar\u00ea di\u015fop\u00eene, l\u00ea bi zaneb\u00fbn li ser ranaweste. Ev yek j\u00ee t\u00ea wateya ku R\u00eaxistina Rojnameger\u00ean S\u00eenornenas \u00e7av\u00ea xwe li rastiy\u00ea digire, bi taybet di ku\u015ftin \u00fb bir\u00eendarkirina rojnamegeriya azad de pa\u015fguhkirin \u00e7\u00eadibe. Gelo ev r\u00eaxistin s\u00eenornenas e di war\u00ea parastin \u00fb \u015fopandina rew\u015fa rojnamevan\u00ean c\u00eehan\u00ea de, na, ew s\u00eenornas e. R\u00eaxistina Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas bi v\u00ea b\u00eadengb\u00fbna xwe dibe s\u00eenornas, di navbera xwe \u00fb rojnamegeriya azad de s\u00eenorek\u00ee ava dike. Di heman dem\u00ea de ew dibe hevkara dagirkeriya Tirk di hedefgirtina rojnameger \u00fb rojnamegeriya azad a Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea.<\/p>\n<p><strong>P\u00eaw\u00eest bi s\u00eenornenas\u00ee, parstin \u00fb \u015fopandina rojnamevanan heye<\/strong><\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee r\u00fbxandina r\u00eaj\u00eema Baas \u00fb pirb\u00fbna hedefgirtina rojnamevan\u00ean Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea Yek\u00eetiya Ragihandina Azad (YRA) li asoy\u00ean \u00e7areseriy\u00ea geriya. Bi armanca parastin \u00fb pi\u015ftgiriya rojnamevanan, di 13\u2019\u00ea meha Adara 2025\u2019an de Yek\u00eeneya \u015e\u00eawermendiya Ewleh\u00ee \u00fb Parastina Rojnamevanan raghandin.\u00a0Ragihandina Azad p\u00eawist\u00ee d\u00eet ku Yek\u00eeneya Parastina Rojnamevanan b\u00ea avakirin \u00fb wiha berdewam. Di encama rew\u015fa \u015fer\u00ea ku S\u00fbriy\u00ea t\u00ea de derbas b\u00fb, rojnamevan rast\u00ee gelek metirs\u00ee \u00fb xeteriyan hatin. Pi\u015ft\u00ee r\u00fbxandina r\u00eaj\u00eema Baas\u00ea \u00fb hatina hikumeta veguh\u00eaz j\u00ee h\u00eena gef li ser rojnamevanan t\u00ean kirin. Rojnamevan\u00ean her\u00eama Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea dixwazin xwe bigh\u00eenin her\u00eam\u00ean tevahiya S\u00fbriy\u00ea l\u00ea xeter\u00ee li ser jiyana wan heye. B\u00eaguman xebata R\u00eaxistina Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas derbar\u00ea \u015fopandina rew\u015fa rojnamevan\u00ean c\u00eehan\u00ee dide me\u015fandin gaveke ba\u015f e, l\u00ea dema ku rew\u015fa tevahiya rojnamevan\u00ean c\u00eehan\u00ee ne\u015fop\u00eene \u00fb hedefgiritina wan diyar neke ew dibe hevkara hedefgirtin\u00ea. \u00a0Lewma div\u00ea di ser\u00ee de R\u00eaxistina Rojnameger\u00ean S\u00eenornenas li gor\u00ee p\u00eevan\u00ean rojnamegeriya rast tevbigere, rastiyan nenux\u00eene kiriyar\u00ean ku li dij\u00ee rojnamegeran t\u00ean kirin, li kur bin, k\u00ee bin \u00fb \u00eediyoljya wan \u00e7awa be, div\u00ea s\u00eenor di navbera rojanmevanan \u00fb R\u00eaxistina Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas ney\u00ea avakirin, bi taybet rojnamevan\u00ean Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea \u00fb tevahiya Kurdistan\u00ea. Li aliy\u00ea din div\u00ea t\u00eakiliyeke xurt di navber Yek\u00eeneya \u015e\u00eawermendiya Ewleh\u00ee \u00fb Parastina Rojnamevanan \u00fb R\u00eaxistina Rojnameger\u00ean S\u00eenornenas de \u00e7\u00eabibe da ku xeteriya li ser jiyana rojnamevan\u00ean Rojava, Kurdistan \u00fb S\u00fbriy\u00ea were e\u015fkerekirin \u00fb rojnamevan b\u00ean parastin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hemza S\u00eavo R\u00eaxistina Rojnamevan\u00ean S\u00eenornenas rapora kiryar\u00ean li dij\u00ee rojnamevan\u00ean c\u00eehan\u00ee ya salane belav kir, t\u00ea de j\u00ee kiryar\u00ean ku dewleta Tirk li ser\u00a0 rojnameger\u00ean Bakur \u00fb Rojhilat\u00ea S\u00fbriy\u00ea dime\u015f\u00eene bi zaneb\u00fbn pa\u015fguh kir. Pa\u015fguhkirin t\u00ea wateya ku ew rastiyan vedi\u015f\u00eare \u00fb s\u00eenoran di navbera xwe \u00fb rojnamevan\u00ean azad de ava dike. Rojnamevan\u00ean ku hatine [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":230921,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[231],"tags":[],"class_list":["post-230920","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-polotika"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/230920","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=230920"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/230920\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":230922,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/230920\/revisions\/230922"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/230921"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=230920"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=230920"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=230920"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}