{"id":223866,"date":"2025-05-08T10:09:22","date_gmt":"2025-05-08T08:09:22","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=223866"},"modified":"2025-05-08T10:09:22","modified_gmt":"2025-05-08T08:09:22","slug":"pakistan-u-hindistan-pevcunen-xwe-nu-dikin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=223866","title":{"rendered":"Pakistan \u00fb Hindistan pev\u00e7\u00fbn\u00ean xwe n\u00fb dikin"},"content":{"rendered":"<p><strong>Hemza S\u00eavo\/ Qami\u015flo<\/strong><\/p>\n<p><strong>C\u00eehan \u00eero dibe \u00e7avd\u00eara \u015fer\u00ea Pakistan \u00fb Hindistan\u00ea, ev yek ji ber hesab\u00ean kevnar \u00fb berjewendiy\u00ean \u00eeroy\u00een \u015fer \u00fb ceng r\u00fbdide. L\u00ea metirsiya mezin ew e ku \u015fer ji asta m\u00fb\u015fekan ber bi \u015fer\u00ea nukleriy\u00ea ve bi\u00e7e \u00fb jiyana 125 milyon kes bikeve xeteriy\u00ea <\/strong><\/p>\n<p>Ev 15 roj in ku xoy\u00ean \u015fer li ser r\u00fby\u00ea Pakistan \u00fb Hind\u00ea t\u00ean xuyakirin, bi taybet pi\u015ft\u00ee 22\u2019\u00ea N\u00eesan\u00ea \u00fb \u00eavara 6\u2019\u00ea Gulan\u00ea dema ku \u015ferek\u00ee dual\u00ee \u00e7\u00eab\u00fb.<\/p>\n<p>\u015eer\u00ea Hind \u00fb Pakistan\u00ea yek ji \u015fer\u00ean kevnar \u00fb domdar e, li nik van \u015fer\u00ean ku li ser asta c\u00eehan\u00ea ku t\u00ean r\u00fbdan dibe \u015ferek\u00ee xeternak. Ev \u015fer m\u00eena \u015fer\u00ea Ukranya \u00fb R\u00fbsyay\u00ea, hem j\u00ee Filest\u00een \u00fb Isra\u00eel\u00ea \u00fb hwd ku ji ber desthilatdariy\u00ea \u00fb berjewendiy\u00ean netewdewletb\u00fbn\u00ea p\u00eak t\u00ean.<\/p>\n<p><strong>Destp\u00eaka \u015fer\u00ea xw\u00een\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Di 22\u2019\u00ea N\u00eesan\u00ea de \u00eari\u015feke xw\u00een\u00ee li Ke\u015fm\u00eer\u00ea, her\u00eama Bahigam a ku dikeve bin serweriya Hind\u00ea de \u00e7\u00eab\u00fb. Di encama w\u00ea \u00eari\u015f\u00ea de 26 kes\u00ean Hindos\u00ee hatin ku\u015ftin, Hind\u00ea kom\u00ean ku Pakistan\u00ea pi\u015ftgiriya wan dike m\u00eena C\u00ea\u015f Mihemed \u00fb Le\u015fker Teyba tewanbar kir. L\u00ea Pakistan\u00ea ev yek derwand \u00fb diyar kir ku bi v\u00ea tewan\u00ea Hind dixwaze destwerdan\u00ea bike \u00fb \u015ferek\u00ee bide r\u00fbdan. Lewma j\u00ee art\u00ea\u015fa Hind\u00ea diyar kir ku w\u00ea di 6\u2019\u00ea Gulan\u00ea de, bi nav\u00ea Sind\u00fbr opasiyonek dest p\u00ea kir, operasiyon bi r\u00eaya m\u00fb\u015fekan \u00fb firok\u00ean ceng\u00ea li ser 9 dever\u00ean \u00ean Pakistan\u00ea, Camo \u00fb Ke\u015fm\u00eer p\u00eak hat. Di w\u00ea operasiyon\u00ea de 26 welatiy\u00ean Pakistan\u00ee hatin ku\u015ftin \u00fb n\u00eaz\u00ee 50 kes bir\u00eendar b\u00fbn, Pakistan\u00ea bersiva v\u00ea operasiyon\u00ea da \u00fb Art\u00ea\u015fa Pakistan\u00ea tekez kir ku w\u00ea 5 firok\u00ean Hind\u00ea r\u00fbxandin, ev yek j\u00ee hi\u015ft ku \u015fer li seranser\u00ee xeta hestiyar a \u015fer bidome. Lewma j\u00ee Wezareta Art\u00ea\u015fa Pakistan\u00ea \u015fer\u00ea bejah\u00ee \u00fb as\u00eeman\u00ee li dij\u00ee Hind\u00ea ragihand.<\/p>\n<p><strong>Ke<\/strong><strong>\u015fm\u00eer sedema \u015fer e<\/strong><\/p>\n<p>Ke\u015fm\u00eer her\u00eameke \u00e7iyay\u00ee ye, dikeve navbera Hind, Pakistan \u00fb \u00c7\u00een\u00ea, cih\u00ea w\u00ea xwed\u00ee istratejiyeke gir\u00eeng e. Lewma j\u00ee ji demeke m\u00eaj ve \u015fer \u00fb pev\u00e7\u00fbn li ser v\u00ea her\u00eam\u00ea t\u00ea domandin. Pi\u015ft\u00ee par\u00e7ekirina Hind\u00ea \u00fb \u015fer\u00ea 1947\u2019an \u00ea di navbera Pakistan \u00fb Hind\u00ea de her\u00eama Ke\u015fm\u00eer\u00ea ya ku piraniya xelk\u00ean w\u00ea mislman in, li gor\u00ee Belgeya Tevl\u00eeb\u00fbn\u00ea, tevl\u00ee Hind\u00ea b\u00fb. Pi\u015ft\u00ee r\u00fbdana s\u00ea \u015feran \u00ead\u00ee ne Hind bi temam\u00ee serweriya Ke\u015fm\u00eer\u00ea dike \u00fb ne j\u00ee Pakistan. Wek\u00ee t\u00ea zan\u00ee ji bo v\u00ea her\u00eam\u00ea 3 \u015fer \u00fb ceng\u00ean mezin r\u00fbdane, yek di sala 1947\u2019an de \u00fb y\u00ea duyem di sala 1965\u2019an de \u00fb y\u00ea s\u00eayem j\u00ee di sala 1999\u2019an de. Di roja \u00eero de pi\u015ft\u00ee van ge\u015fedan\u00ean daw\u00een \u00fb \u00eari\u015f\u00ean ku hatine destp\u00eakirin j\u00ee, sedema sereke Ke\u015fm\u00eer e, hem j\u00ee ol\u00ee ye.<\/p>\n<p><strong>D\u00eeroka \u015fer\u00ea Pakistan \u00fb Hind\u00ea<\/strong><\/p>\n<p>Di sala 1947\u2019an de yekem car ku \u015fer di navbera Hind \u00fb Pakistan\u00ea de r\u00fbda, \u015fer pi\u015ft\u00ee ku Hind hat dabe\u015fkirin, r\u00fbda. Di navbera wan de \u015fer salek\u00ea domand, di sala 1948\u2019an de bi destwerdana Netew\u00ean Yekb\u00fby\u00ee \u015fer rawestiya. L\u00ea di sala 1965\u2019an d\u00eesa \u015fer r\u00fbda, w\u00ea dem\u00ea Pakistan\u00ea \u00eari\u015f\u00ee Ke\u015fm\u00eer\u00ea kir bi taybet be\u015fa ku Hind kontrola w\u00ea dike \u00fb Hind\u00ea j\u00ee berteka \u00eari\u015f\u00ea da, \u015fer 17 rojan domand. Di encama w\u00ee \u015fer\u00ee de li gor\u00ee amar\u00ean w\u00ea dem\u00ea bi hezaran ji h\u00eala herdu art\u00ea\u015fan hatin ku\u015ftin. L\u00ea bi Peymana Te\u015fqend\u00ea ya 1966\u2019an hat ferzkirin ku div\u00ea Pakistan\u00ea art\u00ea\u015fa xwe ji wan dever\u00ean kirib\u00fbn bin serweriya xwe, veki\u015f\u00eene. Di sala 1971\u2019\u00ea de j\u00ee \u015fer\u00ea s\u00eayem di navbera herdu dewletan p\u00eak hat, ev \u015fer pi\u015ft\u00ee pi\u015ftgiriya Hind\u00ea ji bo serxweb\u00fbna civaka Bingal\u00ee ji Pakistan \u00e7\u00eab\u00fbb\u00fb, dest p\u00eakir. Di encam\u00ea de Komara Bingladi\u015f di Adara 1971\u2019\u00ea de hat damezrandin. Di sala 1999\u2019an de \u015ferek\u00ee din bi nav\u00ea Karj\u00eel di navbera Bakistan \u00fb Hind\u00ea de \u00e7\u00eab\u00fb, Karj\u00eel j\u00ee her\u00eameke gir\u00eaday\u00ee Ke\u015fm\u00eer e. Di encama w\u00ee \u015fer\u00ee de n\u00eaz\u00ee hezar le\u015fker ji herdu aliyan ve hatin ku\u015ftin, pa\u015f\u00ea Pakistan ji s\u00eenor\u00ea xeta \u00eari\u015fan a ku derbas kirib\u00fb, veki\u015fiya. Bi dir\u00eajahiya sala 2000\u2019\u00ee heya sala 2025\u2019an j\u00ee \u00eari\u015f \u00fb bersivday\u00een ji mil\u00ea Pakistan\u00ea \u00fb Hind\u00ea ve \u00e7\u00eadib\u00fbn.<\/p>\n<p><strong>Xeteriya \u015fer\u00ea Pakistan \u00fb Hind\u00ea<\/strong><\/p>\n<p>R\u00fbdana \u015ferek\u00ee wiha di navbera du dewlet\u00ean mezin, d\u00ea ne ten\u00ea xeteriyek\u00ea ji bo Hind \u00fb Pakistan\u00ea b\u00eene, l\u00ea bel\u00ea w\u00ea bandoreke mezin li ser asta her\u00eam\u00ee \u00fb c\u00eehan\u00ea bi xwe re b\u00eene. Rojnameya Astinada da zan\u00een ku Art\u00ea\u015fa Hind\u00ea bi hejmara le\u015fker\u00ean xwe \u00fb h\u00eaza abor\u00ee, hem j\u00ee bi tekn\u00eeka xwe t\u00ea naskirin, li aliyek\u00ee din j\u00ee h\u00eaza \u00e7ek\u00ean nukleriy\u00ea ya Pakistan\u00ea mezin navdar e. Heman j\u00eader\u00ea destn\u00ee\u015fan kir ku l\u00eakol\u00eeneke akadem\u00eek e\u015fkere kir ku eger \u015fer\u00ea nukleriy\u00ea di \u015fer de were p\u00eakan\u00een, jiyana 125 miliyon kes\u00ean siv\u00eel dikeve xeteriya t\u00eak\u00e7\u00fbn\u00ea. Eger ev yek p\u00eak were, d\u00ea \u00e7andiniya c\u00eehan\u00ee derbas\u00ee kir\u00eez\u00ean curbecur bibe \u00fb w\u00ea rew\u015fa avhewaya c\u00eehan\u00ee bi ney\u00een\u00ee b\u00ea guhertin.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hemza S\u00eavo\/ Qami\u015flo C\u00eehan \u00eero dibe \u00e7avd\u00eara \u015fer\u00ea Pakistan \u00fb Hindistan\u00ea, ev yek ji ber hesab\u00ean kevnar \u00fb berjewendiy\u00ean \u00eeroy\u00een \u015fer \u00fb ceng r\u00fbdide. L\u00ea metirsiya mezin ew e ku \u015fer ji asta m\u00fb\u015fekan ber bi \u015fer\u00ea nukleriy\u00ea ve bi\u00e7e \u00fb jiyana 125 milyon kes bikeve xeteriy\u00ea Ev 15 roj in ku xoy\u00ean \u015fer li [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":223867,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[231],"tags":[],"class_list":["post-223866","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-polotika"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223866","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=223866"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223866\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":223868,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223866\/revisions\/223868"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/223867"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=223866"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=223866"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=223866"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}