{"id":223651,"date":"2025-05-02T16:31:47","date_gmt":"2025-05-02T14:31:47","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=223651"},"modified":"2025-05-02T16:31:47","modified_gmt":"2025-05-02T14:31:47","slug":"wateya-karker-u-1e-gulane","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=223651","title":{"rendered":"Wateya Karker \u00fb 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea"},"content":{"rendered":"<p><strong>Selena D\u00earik<\/strong><\/p>\n<p><strong>Karker, ev mirov in ku bi h\u00eaza mej\u00ee yan j\u00ee bedena xwe bi heqdest ji bo kes an j\u00ee di kargeh \u00fb dezgehan de kar dikin. Her wiha be\u015fa her\u00ee mezin a civak\u00ea ne. <\/strong><\/p>\n<p>Her \u00e7i qas t\u00eag\u00eena karker di roja me ya \u00eero de hela hela bi p\u00ea\u015fketina modern\u00eeteya kap\u00eetal\u00eest re di guhertin \u00fb veguhertinan de derbas b\u00fbbe j\u00ee ti car\u00ee, ked, xw\u00eadan, \u00ea\u015f, westandin \u00fb pirsgir\u00eak\u00ean karkeran neqediyan; berevaj\u00ee h\u00een girantir \u00fb zehmettir b\u00fbn. Karker di l\u00eeteratura pergala kap\u00eetal\u00eest de berdin wek mirov were d\u00eetin, q\u00eemet\u00ea ji meta \u00fb am\u00fbrek\u00ea re t\u00ea d\u00eetin ji bo karker nay\u00ea d\u00eetin. Jixwe bi p\u00ea\u015fketina teknolojiy\u00ea re h\u00eaza beden a karker ku ket asta tal\u00eeb\u00fbn\u00ea ji bo sermayedaran her tim b\u00fb kole.<\/p>\n<p>Sermayedaran ku ti car\u00ee bi awayek\u00ee er\u00ean\u00ee \u00fb bi \u00e7avek\u00ee ba\u015f li r\u00eaxistinb\u00fby\u00eena karker \u00fb kedkaran nenih\u00ear\u00een ji bo liv \u00fb tevgereke her\u00ee bi\u00e7\u00fbk a di v\u00ee al\u00ee de bipel\u00e7iq\u00eene j\u00ee gelek r\u00eabaz \u00fb p\u00eakutiy\u00ean dij-mirovat\u00ee \u00fb dij-exlaq\u00ee bikaran\u00een.<\/p>\n<p>Pergala kap\u00eetal\u00eest rew\u015fek wer afirand ku \u201ckarker di \u00e7i \u015fert \u00fb merc\u00ee de be, bila bibe p\u00eaw\u00eest e her tim di asta ne\u00e7arb\u00fbn\u00ea de bij\u00ee. Gotin \u00fb pergala sermayedar w\u00ea her tim a esas be. W\u00ea b\u00eadeng be, ji kiryar\u00ean pergal\u00ea re ser\u00ea xwe bitew\u00eene \u00fb p\u00ea raz\u00ee be\u201d. Yan na ya li benda karker b\u00eakar\u00ee, bir\u00e7\u00eeb\u00fbn, xizan\u00ee \u00fb hwd. tevay\u00ee zor \u00fb zehmetiy\u00ean jiyan\u00ea di her gava ku mirov diav\u00eaje de weke siyeke kedap\u00eaket\u00ee li pey mirovan e.<\/p>\n<p>Ji bo pergala kap\u00eetal\u00eest, p\u00eaw\u00eest e karker \u00fb kedkar b\u00ear\u00eaxistin bin, meyl \u00fb hizreke wan a her\u00ee bi\u00e7\u00fbk j\u00ee di v\u00ee al\u00ee de n\u00een be. Ji ber ku tirs b\u00fb ji wan re r\u00eaxistinb\u00fby\u00eena karkeran. Ji ber karkeran bi r\u00eaxistinb\u00fby\u00eena xwe kul \u00fb derd\u00ean xwe y\u00ean bi salan bi dengek\u00ee bilind w\u00ea an\u00eebana ziman. Ji ber xwer\u00eaxistinkirina karkeran w\u00ea hejandiba text\u00ea serwer\u00ee \u00fb mijokdariy\u00ea.<\/p>\n<p>Cara yekem ev merhele ku ji bo h\u00eaz\u00ean serwer b\u00fb tirs \u00fb kab\u00fbs; di heman dem\u00ea de ji bo karker \u00fb kedkaran h\u00eav\u00ee \u00fb bendewar\u00ee b\u00fb, \u00e7ir\u00fbsk vedidan di sala 1856\u2019an de li Avustralyay\u00ea. Carek\u00ea t\u00eer ji kevan derketib\u00fb \u00fb gotina, \u201cMe kefen qetand\u201d p\u00eal bi p\u00eal digeriya di nav karker \u00fb kedkaran de. Ji ber Zan\u00eengeha Melbourne heta Mala Parlamentoy\u00ea ji bo karker roj\u00ea ten\u00ea 8 saetan kar bikin dime\u015fiyan. Hest, co\u015f, heyecan \u00fb q\u00eer\u00eena ku ji dilek\u00ee her\u00ee \u015fikest\u00ee derdiket \u00e7awa b\u00fb gelo? Ew dest\u00ean ku \u00e7erm\u00ea w\u00ea bib\u00fb m\u00eena kevir dema dib\u00fb kulmeke ji hesin atmosfereke \u00e7awa diafirand?<\/p>\n<p>Qet guman n\u00een e ku tevay\u00ee hucrey\u00ean beden di nav leylaneke serhild\u00ear de k\u00eafxwe\u015f\u00ee \u00fb \u015fadiyeke b\u00eaaman dijiya. \u00c7av \u00fb awir\u00ean heqiy\u00ea xofeke mezin kirib\u00fb dil\u00ea serwer \u00fb serdestan.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee w\u00ea li Amer\u00eekaya ku di roja me ya \u00eero de di dagirker\u00ee \u00fb mijokdariy\u00ea de cih nade ti h\u00eazan \u00fb yek bi yek hevrik\u00ean xwe dide k\u00ealek\u00ea, li Ch\u00eecagoya Amer\u00eeka di 1\u2019\u00ea Gulana 1886\u2019an de bi qas\u00ee n\u00eev milyon mirov, amade b\u00fbn di xwep\u00ea\u015fandeke li hember\u00ee mijokdar\u00ee \u00fb neheqiy\u00ea de. Ligel w\u00ea li bajar\u00ea Lu\u00eezv\u00eel j\u00ee bi hezaran mirov ligel hev, b\u00ea ku ferq \u00fb cudahiya reng \u00fb cins bikin heman \u015f\u00eear \u00fb heman hest diq\u00eeriyan, jixwe \u00ea\u015f, kedxwar\u00ee \u00fb neheqiya serweran nedigot, ev jin e, m\u00ear e, re\u015f \u00fb sp\u00ee ye\u2026<\/p>\n<p>Xwep\u00ea\u015fandan her di\u00e7\u00fbn berfireh dib\u00fbn \u00fb di 3\u2019\u00ea Gulan\u00ea de pol\u00ees \u00ear\u00ee\u015f\u00ee karkeran dikin. 3 karker t\u00ean qetilkirin \u00fb bi dehan j\u00ee bir\u00eendar dibin. Di 4\u2019\u00ea Gulan\u00ea de j\u00ee B\u00fbyera Haymarket r\u00fb dide.<\/p>\n<p>Di B\u00fbyera Haymarket a h\u00een j\u00ee nehatiye zelalkirin de 4 pol\u00ees jiyana xwe ji dest didin. Berxwedan \u00fb t\u00eako\u015f\u00eena hatib\u00fb bilindkirin, tev\u00ee komplo, hewldan\u00ean berevaj\u00ee, \u00ear\u00ee\u015f \u00fb mudaxeleyan j\u00ee nedihat astengkirin.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee w\u00ea bi s\u00ea salan ji aliy\u00ea Enternasyonela Duyem\u00een ve biryar hat girtin ku 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea li tevay\u00ee dunyay\u00ea wek \u201cRoja Yek\u00eet\u00ee, T\u00eako\u015f\u00een \u00fb Pi\u015ftevaniy\u00ea\u201d were p\u00eerozkirin.<\/p>\n<p>\u00cad\u00ee 1\u2019\u00ea Gulan\u00ea gerd\u00fbn\u00ee dib\u00fb \u00fb dib\u00fb roja ku tevay\u00ee karker \u00fb kedkar li hember\u00ee neheq\u00ee, mijokdar\u00ee, zilm \u00fb zoriya li ser xwe b\u00eenin ziman \u00fb q\u00eer bikin.<\/p>\n<p>Di roja me ya \u00eero de t\u00eako\u015f\u00eena di navbera ked \u00fb pergal\u00ea de bi her away\u00ee t\u00ea d\u00eetin \u00fb li hember\u00ee pergal\u00ea berxwedaneke dijwar heye. Her \u00e7i qas\u00ee m\u00eaz\u00een al\u00eegir\u00ea pergala kap\u00eetal\u00eest be j\u00ee bi r\u00eaxistin \u00fb tevger\u00ean dij-pergal\u00ea maf \u00fb heq\u00ea karkeran ji her dem\u00ea z\u00eadetir t\u00ea bilindkirin.<\/p>\n<p>R\u00eaber Apo \u00fb Partiya Karker\u00ean Kurdistan h\u00een di destp\u00eak\u00ea de di mijara kar \u00fb karkeran de tehl\u00eel\u00ean her\u00ee bi berhem p\u00ea\u015f xistin.<\/p>\n<p>Ten\u00ea bi tehl\u00eelan bi s\u00eenor neman heta her detay \u00fb kitekitan li ser pirsgir\u00eak\u00ean karkeran rawestiyan \u00fb formul\u00ean \u00e7areseriy\u00ea peyda kirin.<\/p>\n<p>R\u00eaber Apo, bi pergala modern\u00eeteya demokrat\u00eek jiyaneke ji zext \u00fb bindestiyan d\u00fbr \u00e7awa t\u00ea afirandin p\u00ea\u015fk\u00ea\u015f\u00ee mirovatiya p\u00ea\u015fver\u00fb kir.<\/p>\n<p>Sosyal\u00eezma demokrat\u00eek a bi p\u00ea\u015fengiya R\u00eabert\u00ee p\u00ea\u015f ket ji bo tevay\u00ee pirsgir\u00eakan m\u00eena dermanek\u00ee di her k\u00ealiya jiyan\u00ea de derbasdar e. Li hember tevay\u00ee neheqiy\u00ean ku mirovat\u00ee p\u00eare r\u00fb bi r\u00fb t\u00ea, jiyan \u00fb dunyayeke n\u00fb careke din bi hem\u00fb r\u00fbmet \u00fb \u00eeht\u00ee\u015fama xwe li xaka Kurdistan bi dest\u00ean \u015fervan\u00ean Apoy\u00ee t\u00ea avakirin. Ev jiyana n\u00fb bi xwe re di ser\u00ee karker \u00fb kedkar\u00ean Kurd, \u00ean Tirkiyey\u00ea, Rojhilata Nav\u00een \u00fb y\u00ean tevay\u00ee dunyay\u00ea w\u00ea rizgar bike.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Selena D\u00earik Karker, ev mirov in ku bi h\u00eaza mej\u00ee yan j\u00ee bedena xwe bi heqdest ji bo kes an j\u00ee di kargeh \u00fb dezgehan de kar dikin. Her wiha be\u015fa her\u00ee mezin a civak\u00ea ne. Her \u00e7i qas t\u00eag\u00eena karker di roja me ya \u00eero de hela hela bi p\u00ea\u015fketina modern\u00eeteya kap\u00eetal\u00eest re di [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":223652,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[2],"tags":[],"class_list":["post-223651","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-rojev"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223651","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=223651"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223651\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":223653,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223651\/revisions\/223653"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/223652"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=223651"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=223651"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=223651"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}