{"id":223306,"date":"2025-04-23T07:51:26","date_gmt":"2025-04-23T05:51:26","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=223306"},"modified":"2025-04-23T07:51:26","modified_gmt":"2025-04-23T05:51:26","slug":"pengava-nu-u-medya-kurd","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=223306","title":{"rendered":"P\u00eangava n\u00fb \u00fb Medya Kurd"},"content":{"rendered":"<p><strong>Far\u00fbk Sakik<\/strong><\/p>\n<p>Serdema n\u00fb, an j\u00ee banga R\u00eaber Apo ya 27\u2019\u00ea Sibat\u00ea her tim div\u00ea ku di rojeva Kurdan de be. Di siyaseta Tirkiy\u00ea de an j\u00ee li c\u00eehan\u00ea de, \u00e7i diqewime bila biqewime, ji bo Kurdan rojeva esas div\u00ea p\u00eangava n\u00fb be. Em \u00eeroj v\u00ea yek\u00ea h\u00ead\u00ee h\u00ead\u00ee di p\u00ea\u015fve\u00e7\u00fbn \u00fb t\u00eako\u015f\u00eena Kurdan de dib\u00eenin. Hem\u00fb saz\u00ee \u00fb Kurd\u00ean xwe berpirsyar dihesib\u00eenin li gor\u00ee v\u00ea yek\u00ea tevdigerin. Ev yek p\u00ea\u015fketinek er\u00ean\u00ee ye.<\/p>\n<p>Di qada siyaset\u00ea de fotograf\u00ean er\u00ean\u00ee hene. Kesayet \u00fb partiy\u00ean hetan\u00ee \u00eeroj nedihatin cem hev em dib\u00eenin ku hevd\u00eetinan p\u00eakt\u00eenin, daxwiyaniyan didin. Ji bo yek\u00eetiya Kurdan gav\u00ean gir\u00eeng t\u00eane av\u00eatin. Bi taybet li Ba\u015f\u00fbr \u00fb Rojavay\u00ea Kurdistan me ji van fotografan re \u015fahid\u00ee kir.<\/p>\n<p>Di demek wiha de me d\u00eet, Medyakar\u00ean Kurdistan\u00ee y\u00ean li d\u00eeasporay\u00ea dij\u00een j\u00ee xwe li gor\u00ee v\u00ea serdem\u00ea bi r\u00eaxistin kirin. Rojnamevan\u00ean Kurd ku li ser banga z\u00eadetir\u00ee 70 xebatkar\u00ean medyay\u00ea y\u00ean ji welat\u00ean cuda \u00ean Ewropay\u00ea li bajar\u00ea Aalst \u00ea Bel\u00e7\u00eekay\u00ea hatin ba hev. Di v\u00ea komxebat\u00ea de, n\u00eeqa\u015fa r\u00eaxistinek\u00ee ku w\u00ea ji serdema n\u00fb re bibe bersiv kirin \u00fb biryara avakirina \u2018Kollekt\u00eefa Medyakar\u00ean Kurdistan\u00ee li Ewropay\u00ea\u2019 dan. Tar\u00eexa, v\u00ea civ\u00eena avakirina Komeleya Rojnamevanan, bi taybet n\u00eaz\u00ee roja avakirina Rojnameya Kurdistan\u00ea hatib\u00fb destn\u00ee\u015fan kirin.<\/p>\n<p>Rojnameya Kurdistan\u00ea di 22\u2019y\u00ea N\u00eesana sala 1898\u2019an de, ji aliy\u00ea Miqdad Midhat Bedirxan ve li Qah\u00eereya paytexta Misr\u00ea dest bi we\u015fana xwe kirib\u00fb. Destp\u00eaka we\u015fandina rojnameya Kurdistan\u00ea, m\u00eena xebateke netewey\u00ee \u00fb rew\u015fenb\u00eer\u00ee b\u00fb. Roja destp\u00eaka derxistina v\u00ea rojnamey\u00ea, \u00eero ji aliy\u00ea hem\u00fb dezgeh\u00ean kurd\u00ee ve weke destp\u00eaka rojnamegeriya kurd\u00ee hat qeb\u00fbl \u00fb p\u00eeroz kirin.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee v\u00ea rojnamey\u00ea hem\u00fb rojnamey\u00ean dest bi we\u015fan\u00ea dikirin Rojnameya Kurdistan wek kevne\u015fopiya ragihandin\u00ea d\u00eetin \u00fb li ser v\u00ea bingeh\u00ea dest bi we\u015fan\u00ea kirin. Di sala 1913\u2019an de ji bo Kurdan guhartin\u00ean gir\u00eeng \u00e7\u00eadibin. Ji aliy\u00ea fikr\u00ee ve, di destp\u00eak\u00ea de gelek r\u00eaxistin \u00fb rew\u015fenb\u00eer\u00ean Kurd\u00ean w\u00ea dem\u00ea, \u00e7areseriya pirsa Kurd \u00fb Kurdistan\u00ea, di \u00e7ar\u00e7oveya parastina yek\u00eetiya Dewleta Osman\u00ee de, bi p\u00ea\u015fxistina reforman \u00fb naskirina maf\u00ea kultur\u00ee y\u00ea milet\u00ea Kurd dinirixandin.<\/p>\n<p>L\u00ea pi\u015ft\u00ee ku desthilatdariya Partiya \u00cett\u00eehad \u00fb Terakk\u00ee, xwe bi xet \u00fb \u00eedeolojiya turk\u00e7\u00eetiy\u00ea girt \u00fb xwestin v\u00ea yek\u00ea bi zordar\u00ee li ser milet\u00ean din j\u00ee ferz bikin, gelek s\u00eeyasetmedar \u00fb t\u00eako\u015fer\u00ean Kurdistan\u00ea, bi nav\u00ea \u201cCemiyeta Tealiya Kurdistan\u00ea\u201d bi r\u00eaxistinb\u00fbn. Di v\u00ea dem\u00ea de, kovar \u00fb rojnamey\u00ean kurd\u00ee y\u00ean ku hatine \u00e7apkirin \u00fb belavkirin, gir\u00eaday\u00ee Cemiyeta Tealiya Kurdistan\u00ea \u00fb r\u00eaxistin\u00ean n\u00eaz\u00eek\u00ea w\u00ea b\u00fbn.<\/p>\n<p>S\u00ea kovar \u00fb rojnamey\u00ean peryod\u00eek \u00ean gir\u00eeng di v\u00ea dem\u00ea de hatine we\u015fandin; J\u00een, Kurdistan, Serbest\u00ee.<\/p>\n<p>L\u00ea di daw\u00eeya sal\u00ean 1922\u2019yan de bajar\u00ea Stenbol\u00ea ket bin desthilata M. Kemal \u00fb hik\u00fbmeta Enqer\u00ea. Ji w\u00ea dem\u00ea \u015f\u00fbn ve hem\u00fb c\u00fbre xebat\u00ean rew\u015fenb\u00eer\u00ee \u00fb siyas\u00ee y\u00ean Kurdan hatine qedexekirin.<\/p>\n<p>Ji Cemiyeta Tealiya Kurdistan\u00ea hetan\u00ee roja me dema r\u00eaxistinek dihat avakirin, di destp\u00eak\u00ea de kovar an j\u00ee rojnameyek derdixistin da ku armanca xwe bi v\u00ea kovar\u00ea di nav civak\u00ea de belav bikin.<\/p>\n<p>Civak gelek caran ev r\u00eaxistin bi nav\u00ea kovar\u00ean wan nasdikirin. Di roja me de j\u00ee her tevger \u00fb r\u00eaxistin Telv\u00eezyon-Radyo-rojnameyek xwe heye. Di roja me de \u00ead\u00ee hejmara Tv, Radio \u00fb Rojnamey\u00ean Kurd nay\u00ea zan\u00een. Kurd j\u00ee wek welat\u00ean c\u00eehan\u00ea, di war\u00ea ragihandin\u00ea de gelek p\u00ea\u015fket\u00eene.<\/p>\n<p>\u00c7awa di dema Cemiyeta Tealiya Kurdistan\u00ea de kovar rojname ji v\u00ea cemiyet\u00ea re xizmet dikirin. \u00ceroj d\u00eesa va ji bo Kurdan serdemek ku di\u015fib\u00ea w\u00ea dem\u00ea heye. Medya Kurd j\u00ee \u00eeroj al\u00eegir\u00ea k\u00eejan r\u00eaxistin\u00ea bibe, ev yek dan\u00eene aliyek\u00ea \u00fb ji bo serdema n\u00fb, li Bruksel\u00ea hatin cem hev \u00fb bi r\u00eaxistin b\u00fbn.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Far\u00fbk Sakik Serdema n\u00fb, an j\u00ee banga R\u00eaber Apo ya 27\u2019\u00ea Sibat\u00ea her tim div\u00ea ku di rojeva Kurdan de be. Di siyaseta Tirkiy\u00ea de an j\u00ee li c\u00eehan\u00ea de, \u00e7i diqewime bila biqewime, ji bo Kurdan rojeva esas div\u00ea p\u00eangava n\u00fb be. Em \u00eeroj v\u00ea yek\u00ea h\u00ead\u00ee h\u00ead\u00ee di p\u00ea\u015fve\u00e7\u00fbn \u00fb t\u00eako\u015f\u00eena Kurdan de [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":69769,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-223306","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223306","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=223306"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223306\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":223307,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223306\/revisions\/223307"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/69769"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=223306"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=223306"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=223306"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}