{"id":223168,"date":"2025-04-20T08:42:17","date_gmt":"2025-04-20T06:42:17","guid":{"rendered":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=223168"},"modified":"2025-04-20T08:42:17","modified_gmt":"2025-04-20T06:42:17","slug":"roja-rojnamegeriya-kurdi-3","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=223168","title":{"rendered":"Roja Rojnamegeriya Kurd\u00ee"},"content":{"rendered":"<p><strong>D\u00eelan Mulhim\\Qami\u015flo<\/strong><\/p>\n<p><strong>Di 22\u2019\u00ea N\u00eesana 1898\u2019an\u00a0de, yekem rojnameya Kurd\u00ee ji aliy\u00ea Miqdad Bedirxan ve li paytexta Misir\u00ea Qah\u00eeray\u00ea hat derxistin. Ji ber ev rojnameya yekem\u00een di d\u00eeroka \u00e7apemeniya Kurd\u00ee de b\u00fb, roja derketina w\u00ea weke Roja Rojnamegeriya Kurd\u00ee hat ragihandin \u00fb t\u00ea p\u00eerozkirin. <\/strong><\/p>\n<p>Weke t\u00ea zan\u00een destp\u00eaka rojnamevaniya kurd\u00ee \u00a0bi rojnameya Kurdistan ku di sala 1898\u2019an de derketiye \u00fb dest p\u00ea dike, herwiha ev rojname 22`N\u00eesan\u00ea de dest bi we\u015fan\u00ea kiriye. 22 N\u00eesan\u00ea de lewma salvegera rojnamegeriya kurd\u00ee li her \u00e7ar par\u00e7ey\u00ea Hurdistan\u00ea t\u00ea p\u00eerozkirin. Ev rojname di sirgun\u00ea de derketiye hol\u00ea. Rojnameya kurd\u00ee ji aliy\u00ea M\u00eeqdad Bedirxan ve li Qah\u00eeray\u00ea pay\u00eetexta Misir\u00ea hate derxistin. Di d\u00eerok\u00ea de gelek ti\u015ft ji aliy\u00ea malbata Bedirxaniyan ve hatine raxistin, Rojnameya Kurd\u00ee j\u00ee wisa b\u00fb. Di heman dem\u00ea de pi\u015ft\u00ee Miqdad Bedirxan biray\u00ea w\u00ee Ebdurheman Bedirxan dest bi we\u015fan\u00ea kir. Bi \u00eefadeyeke din derketina rojnamey\u00ean Kurd\u00ee, destp\u00eaka qonaxa hi\u015fyarb\u00fbn \u00fb t\u00eako\u015f\u00eena xwe avakirina mill\u00ee ya modern a gel\u00ea Kurd e. Bi derketina rojnamey\u00ean Kurd\u00ee re b\u00eer \u00fb bawer\u00ee, zan\u00een \u00fb \u00e7anda rew\u015fenb\u00eer\u00ee ya n\u00fbjen a li ser bingeha netewey\u00ee ya modern dest p\u00ea kir. Rojnameya Kurdistan\u00ea di ronakb\u00fbna Kurdan a di sedsala 21\u2019an de b\u00fbye ronahiyek \u00fb ji bo saz\u00eeb\u00fbna modern a \u00e7apemeniya Kurd\u00ee roleke giring bi c\u00ee aniye. Lewma roja derxistina rojnamey\u00ea yan\u00ea 22y\u00ea N\u00eesan\u00ea ji sala 1973yan \u00fb vir ve wek Roja Rojnamegeriya Kurd\u00ee t\u00ea qeb\u00fblkirin \u00fb p\u00eerozkirin. 127 sal in bi hezaran rojnameger\u00ean Kurd\u00ee digel hem\u00fb \u00eari\u015f \u00fb astengiyan, digel pol\u00eet\u00eekay\u00ean \u00eenkar \u00fb tunekirin\u00ea li ser r\u00eaya ku M\u00eeqdat M\u00eedhed Bedirxan vekiriye bi biryardar\u00ee dime\u015fin \u00fb v\u00ea kevne\u015fopiy\u00ea b\u00eanavber hildigirin. Bi v\u00ea taybetmendiya xwe Rojnameya Kurdistan\u00ea li Rojhilata Nav\u00een ji rojnameyek\u00ea w\u00eadetir li dij\u00ee \u00eenkar \u00fb tunekirin\u00ea b\u00fbye roniya heq\u00eeqet\u00ea. Lewma d\u00eeroka \u00e7apemeniya Kurd\u00ee wek qadeke t\u00eako\u015f\u00een \u00fb berxwedan\u00ea xwe peytandiye \u00fb pi\u015ft\u00ee evqas salan digel hem\u00fb zext \u00fb zordariyan j\u00ee t\u00eako\u015f\u00eena xwe ya ronakb\u00eeriy\u00ea domandiye \u00fb xurt kiriye.<\/p>\n<p><strong>D\u00eeroka Rojnamegeriya kurd\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>Roja Rojnemgeriya Kurd\u00ee her sal bi minasebeta 1\u2019em\u00een rojnameya bi Kurd\u00ee \u2018Rojnameya Kurdistan\u2019 ku li Misr\u00ea \u00fb li bajar\u00ea Qah\u00eerey\u00ea hat \u00e7apkirin, di 22`\u00ea N\u00eesan\u00ea de t\u00ea p\u00eeroz kirin. Pi\u015ft\u00ee Rojnameya Kurdistan, gelek Kovar \u00fb rojnamey\u00ean weke Jiyan, Hawar, J\u00een, Ronah\u00ee, Gelaw\u00eaj \u00fb gelek\u00ean din li ser r\u00eaka Kurdistan hatin we\u015fandin. Di heman dem\u00ea de Rojnameya Kurdistan b\u00fb bingeh ku rojnamegeriya Kurd\u00ee bigh\u00eaj\u00eene roja \u00eero. Pi\u015ftire j\u00ee ji ber \u00ear\u00ee\u015f\u00ean ku rojname p\u00eare r\u00fbbir\u00fb dima cih\u00ea w\u00ea hat guhertin \u00fb li Cenevreya Sw\u00eesrey\u00ea,herwiha ji ber heman sedem\u00ea d\u00eesa li Qah\u00eerey\u00ea, Ing\u00eel\u00eestan \u00fb \u00e7apa her\u00ee daw\u00ee hemjara 31`an di sala 1902`an de li S\u00eewisrey\u00ea hat \u00e7apekirin. Ya\u00a0 her\u00ee bi naverok j\u00ee ev roj ji sala 1967 an ve wek\u00ee destp\u00eaka rojnemegeriya Kurd\u00ee hatiye qeb\u00fblkirin \u00fb her wiha bi v\u00ee away\u00ee j\u00ee t\u00ea p\u00eerozkirin. Hejmar\u00ean 1 heta 5\u2019an li Qah\u00eerey\u00ea, ji 6 heta 9\u2019an li bajar\u00ea Cin\u00eav a Sw\u00eesrey\u00ea, ji 20 heta 23\u2019an li Qah\u00eerey\u00ea, hejmara 24\u2019an li London\u00ea, ji 25 heta 29\u2019an li\u00a0 ba\u015f\u00fbr\u00ea \u00cengilistan\u00ea \u00fb hejmar\u00ean 30 \u00fb 31\u2019\u00ea d\u00eesa li Cin\u00eav\u00ea hatiye \u00e7apkirin \u00fb we\u015fandin..Pi\u015ft\u00ee M\u00eedhed Bedirxan Beg, Ebdulrehman Bedirxan Beg xwe da bin bar\u00ea derxistina rojnamey\u00ea, di 47 meh \u00fb 22 rojan de, li sirg\u00fbn\u00ea di rew\u015feke dijwar de 31 hejmar hatine we\u015fandin. Di 13\u2019\u00ea N\u00eesana 1909\u2019an de rojnameya \u201cKurdistan\u201d\u00ea ji aliy\u00ea dewleta Osmaniyan ve hate girtin. Rojnameya Kurdistan\u00ea li serhev 31 hejmar derket. Miqdat Midhet Bedirxan 5 hejmar\u00ean p\u00ea\u015f\u00een derxist, l\u00ea ji ber zordestiya dewleta Osman\u00ee\u00a0 Miqdat Midhet Bedirxan nema karib\u00fb derxista, loma biray\u00ea w\u00ee Ebdurrehman Bedirxan dest bi derxistina rojnameya Kurdistan\u00ea kir. Ebdurrehman Bedirxan j\u00ee ji ber zilma dewleta Osman\u00ee, pi\u015ft\u00ee Qah\u00eerey\u00ea, li Sw\u00eesre \u00fb \u00cengil\u00eestan\u00ea\u00a0 dest bi derxistina rojnameya Kurdistan\u00ea kir.<\/p>\n<p>B\u00ea guman ev \u00e7apemen\u00ee p\u00ea\u015fket bi t\u00eako\u015f\u00eena Kurdan re, bi derketina Tevgera Azadiya Kurdistan re ragihandina azad hat damezirandin \u00fb yekem\u00een car bal ki\u015fand li ser doza Kurdan, rew\u015fa Kurdistan\u00ea \u00fb siyaseta ku li ser t\u00ea me\u015fandin, ji aliy\u00ea s\u00eestem\u00ean desthilatdar ve, ev yek j\u00ee p\u00ea\u015fket bi fedekariya rojnamevan\u00ean \u015fore\u015fger \u00ean ku li ser \u015fopa rastiy\u00ea can\u00ea xwe feda kirin m\u00eena Sak\u00eene Cansiz, Mezl\u00fbm Dogan, Gurbetl\u00ee Ersoz \u00fb Xel\u00eel Dag. Ev yek j\u00ee guhertin \u00fb veguhertin\u00ean mezin bi xwe re an\u00ee, ji ber qedxekirina ragihandin\u00ea li ser gel\u00ea Kurd ku nikaribin bi \u00e7anda xwe bij\u00een \u00fb doza maf\u00ean xwe bikin, l\u00ea bi t\u00eako\u015f\u00eena ragihandina azad re, civaka Kurdistan\u00ee ber bi azadiy\u00ea ve \u00e7\u00fb \u00fb xwe ji zihniyeta desthilatar rizgar dike. Rojnamegeriya Kurd\u00ee bi niv\u00ees\u00ea dest p\u00ea kir, l\u00ea di roja \u00eero de bi hezaran be\u015f\u00ean w\u00ea \u00fb rojnameger di nav de dixebitin hene. Di sedsala 21`em\u00een de ragihandin b\u00fbye am\u00fbra yekem\u00een a \u015fer, her h\u00eazek li gor\u00ee hi\u015fmendiya xwe bi kar t\u00eene \u00fb civak\u00ea di bin bandora xwe de dih\u00eale. Gel\u00ea Kurd j\u00ee her dem bi qirkirin\u00ea re r\u00fb bi r\u00fb maye, l\u00ea ji bo ku ev gel li rastiya xwe venegere bi sedan telev\u00eezyon, ajans, radyo \u00fb rojname hatine girtin ango qedexekirin.\u00a0 lewre di we\u015fanan de ev \u00a0yek bingeh girt.<\/p>\n<p><strong>N\u00ear\u00eenek gi\u015ft\u00ee gir\u00eaday\u00ee medya \u00fb medyaya kurd\u00ee<\/strong><\/p>\n<p>\u00c7apemen\u00ee di roja \u00eero de wek \u201cH\u00eaza \u00c7arem\u00een\u201d t\u00ea bi nav kirin. Dibe ku di dahat\u00fb de bibe h\u00eaza yekem\u00een. Rojnameger\u00ee bi gi\u015ft\u00ee medya hewcedar\u00eeyeke xwezay\u00ee ye. Bandora mezin a medyay\u00ea ji ser modern\u00eezim, postmodern\u00eezm, ol, guher\u00eena civak\u00ee, t\u00eagihi\u015ftina h\u00eaz \u00fb desthilatdar\u00eey\u00ea, p\u00ea\u015fketin\u00ean idoloj\u00eek, p\u00ea\u015fketina teknoloj\u00eek-zanist\u00ea heta beral\u00ee kirina civak\u00ea, p\u00eakan\u00eena guher\u00een\u00ean bingeh\u00een \u00fb gewre, ve\u015fartina kar\u00ean qir\u00eaj a deshilatdariy\u00ea, pergala abor\u00ee \u00fb hwd. De heye. Em dikarin gelek xal\u00ean bipeywend\u00ee z\u00eade bikin. Her xal h\u00eajay\u00ea nirxandin\u00eaye, l\u00ea ev ti\u015ft encax di pirt\u00fbkek\u00ee l\u00eakol\u00een\u00ee de dikare p\u00eak be. L\u00ea ev rew\u015f bo kurdan hinek diguhere. Ji ber ku dewletek\u00ee navend\u00ee ya Gel\u00ea kurd tuneye. Ji ber v\u00ea him \u015f\u00eaweya rojnamegeriy\u00ea di nav gel\u00ea kurd de cewaze him j\u00ee sedema bikaran\u00eena media c\u00fbdaye. Pi\u015ft\u00ee peymana Lozan\u00ea welat\u00ea kurdan b\u00fb \u00e7ar per\u00e7e. Di her par\u00e7ey\u00ea de dewleta ku v\u00ea par\u00e7eya xak\u00ea kurdan dagir kiriye, bi \u015f\u00eawaz\u00ean cuda hember\u00ee heb\u00fbna kurdan derketiye. Ji ber v\u00ea yek\u00ea j\u00ee di her par\u00e7eyek\u00ee de rew\u015fa gel\u00ea kurd j\u00ee ji par\u00e7eyeke din cewaztir b\u00fbye. H\u00eaman\u00ean ku ji bona medyaya cihan\u00ea daba\u015fa gotin\u00ea ye, di medyaya kurd\u00ee de h\u00eaman\u00ean wek\u00ee standartize kirin \u00fb p\u00ea\u015fxistina ziman\u00ea kurd\u00ee, hewla rizgarkirina xaka Kurdistan, d\u00eeplomas\u00ee, p\u00ea\u015fxistina muz\u00eek \u00fb bi gi\u015ft\u00ee \u00e7anda kurd\u00ee, p\u00eak an\u00eena h\u00ee\u015fa netewey\u00ee ya kurd\u00ee, modern\u00eeze kirina civaka kurd\u00ee, p\u00eak an\u00eena hi\u015fmendiya d\u00eerok\u00ee ya kurd\u00ee j\u00ee z\u00eade dibin. Her wiha partiy\u00ean Kurdistan\u00ea dezgeh\u00ean xwe y\u00ean \u00e7apamen\u00ee ji bo propagandaya rexistin\u00ea xwe j\u00ee bi kar t\u00eenin. Ev yek li ber medyaya kurd\u00ee de astengiyek din e ku div\u00ea were bihartin. Rojnamegeriya kurd\u00ee j\u00ee ji dema zay\u00eena xwe ve bi dijwar\u00ee, \u00ea\u015f, asteng \u00fb qedexey\u00ean bi curbecur re r\u00fbbir\u00fb maye. R\u00eaw\u00eetiya ku em \u00eero di navdene ne ten\u00ea r\u00eaw\u00eetiya \u00e7apemeniya kurd\u00ee an j\u00ee mediyaya kurd\u00ee ye, her wiha r\u00eawingiya bibiryar, dijwar\u00ee \u00fb serkeftin\u00ea ye.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>D\u00eelan Mulhim\\Qami\u015flo Di 22\u2019\u00ea N\u00eesana 1898\u2019an\u00a0de, yekem rojnameya Kurd\u00ee ji aliy\u00ea Miqdad Bedirxan ve li paytexta Misir\u00ea Qah\u00eeray\u00ea hat derxistin. Ji ber ev rojnameya yekem\u00een di d\u00eeroka \u00e7apemeniya Kurd\u00ee de b\u00fb, roja derketina w\u00ea weke Roja Rojnamegeriya Kurd\u00ee hat ragihandin \u00fb t\u00ea p\u00eerozkirin. Weke t\u00ea zan\u00een destp\u00eaka rojnamevaniya kurd\u00ee \u00a0bi rojnameya Kurdistan ku di sala [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":223169,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[232],"tags":[],"class_list":["post-223168","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-civak-u-jiyan"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223168","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=223168"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223168\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":223170,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/223168\/revisions\/223170"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/223169"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=223168"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=223168"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=223168"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}