{"id":21492,"date":"2019-07-23T04:00:13","date_gmt":"2019-07-23T04:00:13","guid":{"rendered":"http:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=21492"},"modified":"2019-07-22T10:18:09","modified_gmt":"2019-07-22T10:18:09","slug":"dijmintiya-tirk-ji-kurden-ku-naxwezin-bibin-tirk-re-ye","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=21492","title":{"rendered":"Dijmintiya Tirk ji Kurd\u00ean ku naxwezin bibin Tirk re ye"},"content":{"rendered":"<p><strong><em>Qasim ENG\u00ceN<\/em> <\/strong><\/p>\n<p>Di niv\u00eesa xwe ya daw\u00ee de min an\u00eeb\u00fb ziman ku dewleta tirk weke gay\u00ea \u00caspanya li ku der\u00ea Kurd \u00fb reng\u00ea wan dib\u00eene \u00ear\u00ee\u015f\u00ee wan dike. Me teqeziya gotin\u00ean xwe di \u00ear\u00ee\u015fa li Trabzon\u00ea ser Kurd\u00ean ku li ba\u015f\u00fbr ji bo ge\u015ftiyar\u00ee \u00e7\u00fbb\u00fbn Tirkiye d\u00eet. Qa\u015fo \u00ear\u00ee\u015f\u00ean ser ala ba\u015f\u00fbr bi \u015fa\u015f f\u00eamkirina ala PKK re gir\u00eadidin. Ev t\u00ear\u00ea nekiriye y\u00ean ku l\u00eadan xwar\u00ee kirine bin \u00e7avan e.<\/p>\n<p>H\u00eana balk\u00ea\u015ftir \u00fb sosrettir j\u00ee ew e ku, hinek ragihandin\u00ean Ba\u015f\u00fbr\u00ea welat\u00ea me j\u00ee, er\u00ee\u015fa li ser mirov\u00ean me, bi \u015fa\u015f f\u00eamkirina wiha ve gir\u00eadidin.<\/p>\n<p>Efend\u00eeno; h\u00eana beriya \u00e7and rojan di hevd\u00eetina Trump bi Erdoxan\u00ea tirk\u00ea sp\u00ee re, Trump an\u00eeb\u00fb ziman ku, Erdoxan Kurdan dijmin\u00ea xwe dib\u00eene.<\/p>\n<p>Em b\u00eera nekin ku Tirkpar\u00eaz\u00ee xwe li ser tinekirina Ermeniyan, Suryan-Kildanan, R\u00fbman \u00fb Kurdan avakiriye. Ermen, S\u00fbryan \u00fb R\u00fbm di v\u00ea erdn\u00eegar\u00ee de tinekirin, ji bo ku Kurdan j\u00ee tine bikin pir hewildan \u00fb h\u00eana j\u00ee didin. Ferq ev b\u00fb ku, hejmara Kurdan z\u00eade b\u00fb \u00fb nikar\u00eeb\u00fbn kurdan bi tevah\u00ee ji hol\u00ea rabikin.<\/p>\n<p>L\u00ea p\u00eaw\u00eeste were zan\u00een ku, Tirkpar\u00eaz\u00ee li ser esasa dijmintiya bi Kurdan \u00fb li ser esasa ku \u00e7anda kurdan di nava tirk\u00eet\u00ee de bihalin\u00een hatiye avakirin e. Hav\u00ean\u00ea tirkpar\u00eaz\u00ee wiha h\u00fbnandiye.<\/p>\n<p>B\u00eay\u00ee ku em d\u00fbr bi\u00e7in, h\u00eana di sal\u00ean 1925\u2019an de di Plana \u015eark Islahat\u00ea de di xala 16 m\u00een de wiha hatiye niv\u00eesandin: <strong><em>\u201cAxaftina Kurd\u00ee p\u00eaw\u00eest e li Kurd\u00ean ku li hin dever\u00ean bajar\u00ean me y\u00ean li rojavay\u00ea Firat\u00ea bi \u015fikle belawela bi cih b\u00fbne, teqez b\u00ea qedexekirin \u00fb gir\u00eeng\u00ee bi dibistan\u00ean ke\u00e7an b\u00ean day\u00een, axaftina jinan a bi Tirk\u00ee b\u00ea garant\u00eekirin.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n<p>Di Gi\u015ft\u00eenameya Tirkkirin\u00ea de j\u00ee, gotin\u00ean sosret m\u00eena: <strong><em>\u201d<\/em><\/strong><strong><em>Gerek ney\u00ea b\u00eera kirin ku: \u00e7i cil \u00fb berg, stran, govend, leystok, dawet, qewn\u015fop\u00ean civak \u00fb milet, di \u015fiyarkirina h\u00ees\u00ean netew\u00ee \u00fb n\u00eejad\u00ee di h\u00ees\u00ean ku civak\u00ea bi pa\u015faroja xwe ve gir\u00eadidin de, rolek gir\u00eeng dileyzin; lewra li kelek\u00ea ku bi leh\u00e7ey\u00ean t\u00ea axivtin kevn\u015fopiy\u00ean wiha ters j\u00ee wek zerarek mezin d\u00eetin \u00fb heta xirab n\u00ee\u015fan day\u00eena wan j\u00ee gir\u00eeng e\u201d<\/em><\/strong> hene.<\/p>\n<p>Bila ney\u00ea b\u00eera kirin ku al \u00fb reng\u00ean kurd\u00ee j\u00ee h\u00ees \u00fb h\u00east\u00ean kurdan \u015fiyar dikin.<\/p>\n<p>D\u00eesa b\u00ea zan\u00een ku, dewleta tirk di navbera sal\u00ean 1925\u2019an \u00fb 1982\u2019an de nav\u00ea 12200 gundan guhertiye. \u00db di nav van nav\u00ean ku hatine guhertin de j\u00ee sed\u00ee 80\u2019\u00ea nav\u00ea gund\u00ean kurdan in.<\/p>\n<p>H\u00eana sosrettir\u00een j\u00ee gotin\u00ean qa\u015fo vez\u00eerek\u00ee dad\u00ea bi nav\u00ea Mahm\u00fbt Esat Bozk\u00fbrt b\u00fbn: <strong><em>\u201cTirk, yekane efend\u00ee, yekane xwediy\u00ea v\u00ee welat\u00ee ye. Y\u00ean ku ne ji n\u00eejada saf a Tirk in, li v\u00ee welat\u00ee ten\u00ea xwediy\u00ea mafek\u00ee ne. Maf\u00ea xizmetkariya Tirkan, maf\u00ea xulamtiya Tirkan e\u201d<\/em><\/strong> kar an\u00eeb\u00fbn.<\/p>\n<p>Ji bo ku were zan\u00een \u00e7ima dewleta tirk ewqas\u00ee dij\u00ee; gotin, nav \u00fb reng\u00ea PKK\u2019ye di belgeya bi nav\u00ea; \u00a0\u201dProjeya Yekpareb\u00fbna Netewey\u00ee\u201d de ba\u015ftir f\u00eam dibe.<\/p>\n<p><strong><em>\u201dProjeya Temamkirina Netewey\u00ee, di esas de w\u00ea di 1980\u2019yan de bi \u00e7alakb\u00fbna projeya GAP\u2019\u00ea lezg\u00een\u00ee bigih\u00ee\u015fta encam\u00ea w\u00ea yekpareb\u00fbna netewey\u00ee ya Komara Tirkiyey\u00ea di war\u00ea sosyoloj\u00eek de temam bib\u00fbya. Di v\u00ea dem\u00ea de derketina PKK\u2019\u00ea, \u201cProjeya Temamkirina Netewey\u00ee\u201d sekinandiye \u00fb civak li dij\u00ee \u201cProjeya Temamkirina Netewey\u00ee\u201d xistiye nav liv \u00fb tevger\u00ea.\u201d<\/em><\/strong><\/p>\n<p>Dijmintiya tirkan a PKK tam j\u00ee ew e, \u00e7ima PKK p\u00ea\u015fiya bi\u015favtin \u00fb hilandina kurdan di nava tirk\u00eet\u00ee de girtiye \u00fb ew p\u00eavajo berovaj\u00ee kiriye.<\/p>\n<p>Bi gotinek din, dijmintiya dewleta tirk di rastiya xwe de dijmintiya Kurd\u00ean ku naxwezin bibin Tirk e an j\u00ee Kurd\u00ean ku dixwazin wek kurdan bibin e.<\/p>\n<p>Er\u00ee\u015fa li Trabzon\u00ea di v\u00ea \u00e7er\u00e7ove de were nirxandin h\u00eana rastir\u00een e!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Qasim ENG\u00ceN Di niv\u00eesa xwe ya daw\u00ee de min an\u00eeb\u00fb ziman ku dewleta tirk weke gay\u00ea \u00caspanya li ku der\u00ea Kurd \u00fb reng\u00ea wan dib\u00eene \u00ear\u00ee\u015f\u00ee wan dike. Me teqeziya gotin\u00ean xwe di \u00ear\u00ee\u015fa li Trabzon\u00ea ser Kurd\u00ean ku li ba\u015f\u00fbr ji bo ge\u015ftiyar\u00ee \u00e7\u00fbb\u00fbn Tirkiye d\u00eet. Qa\u015fo \u00ear\u00ee\u015f\u00ean ser ala ba\u015f\u00fbr bi \u015fa\u015f f\u00eamkirina [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16529,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-21492","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21492","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21492"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21492\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21493,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/21492\/revisions\/21493"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/16529"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21492"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=21492"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=21492"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}