{"id":17415,"date":"2019-03-25T04:00:52","date_gmt":"2019-03-25T04:00:52","guid":{"rendered":"http:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=17415"},"modified":"2019-03-24T15:31:49","modified_gmt":"2019-03-24T15:31:49","slug":"li-welet-zindan-u-eskence-li-xeribiye-xelat","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=17415","title":{"rendered":"Li wel\u00eat z\u00eendan \u00fb \u00ea\u015fkence, li xer\u00eebiy\u00ea xelat"},"content":{"rendered":"<p><em><strong>Derw\u00ea\u015f M. FERHO<\/strong><\/em><\/p>\n<p>Pirraniya niv\u00eeskar, rew\u015fenb\u00eer \u00fb siyasetmedar\u00ean Kurd di bin \u015fert\u00ean her\u00ee giran de li welat\u00ea xwe dij\u00een \u00fb xebata xwe dikin. Gel\u00ea Kurd j\u00ee bi hem\u00fb jiyana xwe di bin n\u00eer\u00ea zor \u00fb zilm\u00ea de ye. T\u00eako\u015f\u00eena heb\u00fbn \u00fb neb\u00fbn\u00ea didome \u00fb ev t\u00eako\u015f\u00een di rojhilata nav\u00een de m\u00eenak e ji bo jiyaneke azad \u00fb bi r\u00fbmet.<\/p>\n<p>Mijara me ya \u00eero Kurd\u00ean ku li wel\u00eat xebateke bi r\u00fbmet dikin ji aliy\u00ea dag\u00eerkeran bi hem\u00fb away\u00ee jiyaneke dijwar dij\u00een, l\u00ea li xer\u00eebiy\u00ea dibin xwed\u00ee xelat\u00ean r\u00fbmet\u00ea. Em\u00ea bes \u00e7end m\u00eenakan bidin.<\/p>\n<p>\u201cKurd\u00ean\u201d ku xwe bi awayek\u00ee firotine, raster\u00ea ji dijmin re kar dikin, yan bi kirin\u00ean xwe xizmet\u00ea ji dijmin re dikin, yan xwe parastine ojdan\u00ea dijmin \u00fb h\u00eaviy\u00ean wan ji dijmin hene ne mijara me ne.<\/p>\n<p>Di 1998 de pirt\u00fbka Mahmut Baks\u00ee ku bi Elin Clason re niv\u00eesiye, H\u00eal\u00een, xelata Pirt\u00fbk\u00ean zarok \u00fb ciwanan li Austria dist\u00eene.\u00a0 Ji aliy\u00ea kovara Focus ve, di nav \u201cheft\u00ean her\u00ee ba\u015f\u201d de t\u00ea nasandin. Pirt\u00fbk bi Kurd\u00ee, Sw\u00ead\u00ee, \u00fb Alman\u00ee, ji aliy\u00ea Enstituya Kurd\u00ee ya Bruksel\u00ea ve j\u00ee bi Holland\u00ee hatiye we\u015fandin.<\/p>\n<p>Mahmut Baks\u00ee xwediy\u00ea bi dehan berhem e. Kurdiyeke paqij diniv\u00ees\u00ee. Yek ji niv\u00eeskar\u00ean Kurd e ku kult\u00fbr, orf, aded \u00fb folklora Kurd\u00ee xwe\u015f dinas\u00ee.<\/p>\n<p>Yek ji rew\u015fenb\u00eer\u00ean Kurd ku \u00e7end xelat stendine \u015eexm\u00fbs Dagtekin e. Ji 1987 de li Fransa dij\u00ee. Pirt\u00fbk\u00ean w\u00ee nay\u00ean wergerandin. Raster\u00ea bi Frensiz\u00ee diniv\u00eese \u00fb li Fransa di nav w\u00eajeya Fransa de xwed\u00ee ciyek\u00ee sereke ye. \u015e\u00eeroveker\u00ean w\u00eajey\u00ea w\u00ee yek ji kes\u00ean giring ji bo n\u00fbjenkirina ziman\u00ea helbest\u00ea di Fransiz\u00ee dedib\u00eenin. \u015e\u00eaxm\u00fbs Dagtek\u00een di 2007 de (prix Mallarm\u00e9) \u00fb d\u00eesa di 2007 de (Yvan-Goll International Prize) di 2008 de (prix Th\u00e9ophile-Gauirer, Academie Fran\u00e7aise) xelat stendine. Di sal\u00ean 2000 \u00fb 2004 de berhem\u00ean w\u00ee ji bo xwendin\u00ea wek m\u00eenak hatib\u00fbn n\u00ee\u015fandan.<\/p>\n<p>Xelata her\u00ee z\u00eade nav da ya 2015 b\u00fb ku ji aliy\u00ea Benjamin Fondan\u00ea Award ji bo romana w\u00ee ya bi nav\u00ea \u00c9l\u00e9gies pour ma m\u00e8re (\u015eah\u00ee, yan zarafet bo diya min) hat dayin.<\/p>\n<p>B\u00ea goman Kurdan ne bes di qada w\u00eajey\u00ea de xelat stendine. Di qada siyaset\u00ea de j\u00ee xwed\u00ee xelat in. S\u00ea m\u00eenak: Leyla Zana, Selahattin Demirta\u015f \u00fb Abdullah Demirba\u015f.<\/p>\n<p>\u015eahredar\u00ea S\u00fbr\u00ea, Abdullah Demirba\u015f, ji bo xebata li \u015fahredariy\u00ea bi ziman\u00ea Kurd\u00ee p\u00eak an\u00ee ji aliy\u00ea dewlet\u00ea ser\u00ea w\u00ee gelek caran hat \u00ea\u015fandin. Wek h\u00fbn dizanin, xizmeta \u015fahredraiy\u00ea raster\u00ea bi \u00e7end zimanan p\u00eak dihat, pol\u00ean ziman\u00ea Kurd\u00ee ji zarokan re li \u00e7end ciyan vekiriib\u00fbn \u00fb yek ji serk\u00ea\u015f\u00ean v\u00ea xebat\u00ea Medya zarok b\u00fb. Medya pi\u00e7\u00fbk di sala pey de xelata Malbata Ferho li Miz\u00eezex\u00ea stendib\u00fb. Abdullah Demirba\u015f di 2010 de ji dest\u00ea p\u00eanc parlementer\u00ean Belj\u00eek\u00ee, di parlementoya Belj\u00eeka de stend.<\/p>\n<p>Leyla Zana di sala di 1994 de xelata Therolf Rafto ji Norw\u00eac, \u00fb di 2010 de xelata Sakharov ji bo xebata xwe ya maf\u00ea ramana azad ji Parlementoya Ewropa girt. \u00c7end xelat j\u00ee di sal\u00ean pey de li Fransa setndine. Wek t\u00ea zan\u00een Leyla Zana, tev 3 heval\u00ean xwe y\u00ean Parlementer, Hatib Dicle, Orhan Dogan \u00fb Sel\u00eem Sadak, deh sal di girt\u00eegeha dewleta Turk de maye.<\/p>\n<p>Y\u00ea her\u00ee daw\u00ee ku xelat stendiye Selahattin Demirta\u015f e. Di 2017 de pirt\u00fbka w\u00ee ya bi nav\u00ea Seher li Fransa hat we\u015fandin. L\u00ea mixabin ew ji destp\u00eaka 2016 \u00fb vir de di z\u00eendan\u00ean dewleta Turk de ye.<\/p>\n<p>Selahattin Demirta\u015f di d\u00eeroka siyaseta Kurdistan \u00fb Turkiy\u00ea de yek ji kes\u00ean ku her\u00ee ba\u015f xebata parlementeriy\u00ea bi r\u00ea ve biriye. Ji bo w\u00ea j\u00ee ew ji aliy\u00ea gelek Kurd, Tuk \u00fb gel\u00ean din t\u00ea hezkirin. Herweh li Ewropa j\u00ee ew xwed\u00ee ciyek\u00ee r\u00eazdar e.<\/p>\n<p>L\u00ea meriv \u00e7i b\u00eaje. Meriv\u00ean li nav c\u00eehana demokrat\u00eek xwed\u00ee xelat li Turkiy\u00ea yan di z\u00eendan, yan j\u00ee li derve penaber in.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Derw\u00ea\u015f M. FERHO Pirraniya niv\u00eeskar, rew\u015fenb\u00eer \u00fb siyasetmedar\u00ean Kurd di bin \u015fert\u00ean her\u00ee giran de li welat\u00ea xwe dij\u00een \u00fb xebata xwe dikin. Gel\u00ea Kurd j\u00ee bi hem\u00fb jiyana xwe di bin n\u00eer\u00ea zor \u00fb zilm\u00ea de ye. T\u00eako\u015f\u00eena heb\u00fbn \u00fb neb\u00fbn\u00ea didome \u00fb ev t\u00eako\u015f\u00een di rojhilata nav\u00een de m\u00eenak e ji bo jiyaneke [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":16520,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-17415","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17415","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=17415"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17415\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":17416,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/17415\/revisions\/17416"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/16520"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=17415"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=17415"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=17415"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}