{"id":16368,"date":"2019-02-22T06:16:11","date_gmt":"2019-02-22T06:16:11","guid":{"rendered":"http:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=16368"},"modified":"2019-02-22T06:16:11","modified_gmt":"2019-02-22T06:16:11","slug":"durutiya-demokrasiya-almanya-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=16368","title":{"rendered":"Dur\u00fbtiya demokrasiya Almanya"},"content":{"rendered":"<p><em><strong>Hozan Sey\u00eedxan<\/strong><\/em><\/p>\n<p>Hukumeta Almanya di encama biryara dadgeha bilin de, du saziy\u00ean kurdan y\u00ean \u00e7and\u00ea we\u015fanxaneya Mezopotamiya \u00fb M\u00eer m\u00fbz\u00eek bi temam\u00ee girt. Di 8\u00b4\u00ea adara 2018 de, ev herd\u00fb saziy\u00ean kurdan b\u00fbn hedefa \u00ear\u00ee\u015fa huk\u00fbmeta\u00a0 Alman, her wiha pi\u015ft\u00ee p\u00eakhatina v\u00ea \u00ear\u00ee\u015f\u00ea di demeke kurt de Wez\u00eer\u00ea Hundur\u00een y\u00ea Almanya bi daxuyaniyek\u00ea ev herd\u00fb saz\u00ee bi temam\u00ee dane girtin.<\/p>\n<p>\u00c7ima di v\u00ea p\u00eavajoy\u00ea de biryareke wiha hate dayin? Xuyaye ku ev biryar, ango biryara dadigeha bilind , ne\u00a0 ji dervayi siyaset\u00ea ye. Bi v\u00ea biryar girtin\u00ea\u00a0 e\u015fkereye, ku\u00a0 qirkirina \u00e7and\u00ea ne ten\u00ea ji h\u00eala dewleta\u00a0\u00a0 tirk\u00a0 ten\u00ea ve, t\u00ea bir\u00eave birin. Her wiha di heman dem\u00ea de dewleta Alman j\u00ee hevpar\u00ea v\u00ea qirkirin\u00ea ye. Dewleta Tirk \u00fb Alman\u00a0 ji m\u00eajde ye, di \u00e7ar\u00e7\u00fbveya hevkar\u00ee ku\u00a0 ji bona berjewendiy\u00ean xwe y\u00ean ab\u00fbr\u00ee \u00fb siyas\u00ee, li ser qirkirin \u00fb qedexekirina saz\u00ee \u00fb destgeh\u00ean kurdan xwed\u00ee yek fikir\u00a0 \u00fb armanc in.<\/p>\n<p>Di d\u00eerok\u00ea de t\u00eakiliy\u00ean s\u00fbcdar\u00ee y\u00ean dewleta\u00a0 Alman \u00fb Tirk pir k\u00fbr \u00fb dem dir\u00eaj in,\u00a0 ku li ser qirkirina gel\u00ean\u00a0 m\u00eena Ermen\u00ee, Suryan\u00ee, As\u00fbr\u00ee \u00fb kurdan, de xwed\u00ee heman rol in. Her wiha ev siyaseta bi qir\u00eaj \u00fb dur\u00fb ta v\u00ea roj\u00ea j\u00ee li ser kurdan berdewame.<\/p>\n<p>Eger nirx\u00ean gerd\u00fbn\u00ee wek azad\u00ee, demokras\u00ee\u00a0 \u00fb a\u015f\u00eet\u00ee\u00a0 ku ji dewleta Almanya y\u00ea re, gir\u00eeng \u00fb jiyanwar\u00ee ba, w\u00ea li ser dewleta Tirk van norm\u00ean gir\u00eeng\u00a0 ferz bikira. L\u00ea mixabin Almanya ya ku xwe wek navenda demokrasiy\u00ea n\u00ee\u015fan dide bi v\u00ea pol\u00eet\u00eekaya pragmat\u00eest h\u00eaz dide\u00a0 r\u00eaj\u00eema Tirk a fa\u015f\u00eest, yan\u00ee al\u00eekar\u00ee \u00fb pi\u015ftevaniy\u00ea did\u00ea teror\u00eezma Erdogan.<\/p>\n<p>Gel\u00ea kurd di ser deh hezar sal in ku xwe bi saya \u00e7and \u00fb huner\u00ea zind\u00ee hi\u015ftiye. Di ser s\u00eeh salan re ye ku ev herd\u00fb saziy\u00ean kurdan bi awayek\u00ee ferm\u00ee \u00fb zagon\u00ee kar \u00fb xebat\u00ean \u00e7and \u00fb huner\u00ea li Almanya y\u00ea dime\u015fand. Ev rastiya han gotina &#8211; SHAKESPEARE t\u00eene b\u00eera mirovan .\u00a0 &#8220;y\u00ean ku hunera netewek\u00ea di afir\u00eenin, ji y\u00ean ku bingeha\u00a0 makezagon\u00ean neteweyek\u00ee \u00e7\u00ea dikin bi h\u00eaztirin.&#8221;<\/p>\n<p>Xuyaye ku dewleta Alman j\u00ee\u00a0 di v\u00ea sed sala b\u00eest \u00fb yekan de m\u00eena dewleta Tirk ji xwendina\u00a0 pirt\u00fbk , stran \u00fb m\u00fbz\u00eek\u00ea ditirse. Ev feresat \u00fb n\u00eaz\u00eekat\u00ee ya serdema qirna nav\u00eene. Her wiha wez\u00eer\u00ea Almanya y\u00ea,\u00a0 y\u00ea hundir\u00een Seehufer, bi v\u00ea biryara xwe daye ser \u015fopa Erdogan\u00ea destpot.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hozan Sey\u00eedxan Hukumeta Almanya di encama biryara dadgeha bilin de, du saziy\u00ean kurdan y\u00ean \u00e7and\u00ea we\u015fanxaneya Mezopotamiya \u00fb M\u00eer m\u00fbz\u00eek bi temam\u00ee girt. Di 8\u00b4\u00ea adara 2018 de, ev herd\u00fb saziy\u00ean kurdan b\u00fbn hedefa \u00ear\u00ee\u015fa huk\u00fbmeta\u00a0 Alman, her wiha pi\u015ft\u00ee p\u00eakhatina v\u00ea \u00ear\u00ee\u015f\u00ea di demeke kurt de Wez\u00eer\u00ea Hundur\u00een y\u00ea Almanya bi daxuyaniyek\u00ea ev herd\u00fb [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":15633,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-16368","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16368","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=16368"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16368\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":16369,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/16368\/revisions\/16369"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/15633"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=16368"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=16368"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=16368"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}