{"id":15408,"date":"2019-01-24T06:35:14","date_gmt":"2019-01-24T06:35:14","guid":{"rendered":"http:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=15408"},"modified":"2019-01-24T07:06:07","modified_gmt":"2019-01-24T07:06:07","slug":"komara-kurdistane","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=15408","title":{"rendered":"Komara Kurdistan\u00ea"},"content":{"rendered":"<p><em><strong>Far\u00fbk SAKIK<\/strong><\/em><\/p>\n<p>Roja17\u00ea Kan\u00fbna 1945an \u015f\u00eaniy\u00ean Mahabad\u00ea bi daxwaza otonomiy\u00ea li baj\u00ear me\u015fek\u00ee lidarxistin, Qesra Adliy\u00ea ya remza daw\u00een a rejim\u00ea xistin dest\u00ea xwe \u00fb ala Kurdistan\u00ea hildan jor. Ed\u00ee ten\u00ea roja \u00eelankirina Komar\u00ea mab\u00fb.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee hin xebat\u00ean d\u00eeplomas\u00ee, roja 22\u00ea \u00c7ile 1946an wek roja \u00eelankirina Komara Kurdistan\u00ea hat destn\u00ee\u015fankirin.<\/p>\n<p>\u00db ew roj hat.<\/p>\n<p><strong>EWROJ&#8230;.<\/strong><\/p>\n<p>Meha \u00c7ile, zivistana sala 1946an b\u00fb. Rayedar\u00ean Part\u00ee Demokrat, ji m\u00eajve ji bo rojeke d\u00eerok\u00ee amadekariyan dikirin.<\/p>\n<p>Bi hezaran kes bi kinc\u00ean xwe y\u00ea cejn\u00ea de, di sehera roja 22\u00ea \u00c7ile ya sala 1946an de li Meydana \u00c7ar\u00e7ira komb\u00fbn. Pe\u015fmergey\u00ean Kurd di nav \u00fbn\u00eeformay\u00ean le\u015fker\u00ee y\u00ea ferm\u00ee de, li der\u00fbdora meydana r\u00eazb\u00fbn. Kursiya axaftin\u00ea \u00fb avahiy\u00ean der\u00fbdor bi al\u00ean Kurdistan\u00ea hatin xemilandin. Ji \u00e7iyay\u00ean Mahabad\u00ea\u00a0 bayek\u00ee cem\u00eed\u00ee di nav kolan\u00ean baj\u00ear de digeriya. L\u00ea \u015f\u00eaniy\u00ean Mahabad\u00ea li benda p\u00ea\u015fwaziya d\u00eerok\u00ea b\u00fbn. Xema wan ne serma \u00fb seqem b\u00fb.<\/p>\n<p>Qaz\u00ee Mihemed di nav qap\u00fbtek\u00ee le\u015fker\u00ee de derket ser kurs\u00ee \u00fb bi dengek\u00ee bilind, bi h\u00eessen mexr\u00fbr dest bi axaftina xwe kir \u00fb got &#8221;Ji niha \u00fb p\u00eava Komara Kurdistan\u00ea hatiye damezrandin.&#8221;<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee axaftina Qaz\u00ee Mihemed, S\u00eayf\u00ee Qaz\u00ee hat ser kurs\u00ee \u00fb Qaz\u00ee Mihemed serokkomar\u00ea Kurdistan\u00ea \u00eelan kir. Mahabad \u00ead\u00ee paytexta Komara Kurdistan\u00ea b\u00fb.<\/p>\n<p>Di v\u00ea meras\u00eema sazkirina Komara Kurdistan\u00ea de, Qaz\u00ee Mihemed li hember\u00ee gelsond xar \u00fb soz da.<\/p>\n<p>Di demek k\u00fbrt de, kab\u00eena Komara Kurdistan\u00ea hat \u00eelankirin. Qaz\u00ee Mihamed wek serokkomar hat destn\u00ee\u015fankirin.<\/p>\n<p>Ji Mako heta Seqiz, ji Miyand\u00fbaw heta s\u00eenor\u00ea Ba\u015f\u00fbr\u00ea Kurdistan\u00ea di bin sih\u00eatiya r\u00eawebiriya Kurd de b\u00fb.<\/p>\n<p>***<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee gelek hevd\u00eetin \u00fb n\u00eeqa\u015fan, di destp\u00eaka meha Gulan\u00ea de Serok\u00ea Sovyet\u00ea Stal\u00een, bi Rejima \u015eah re li hev kir.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee ku Art\u00ea\u015fa Sor di 9&#8217;\u00ea Gulan\u00ea de ji \u00ceran\u00ea veki\u015fiya, di 13\u00ea Kan\u00fbna 1946an de Art\u00ea\u015fa \u00ceran\u00ea ket Tebr\u00eeza paytexta Azarbaycan\u00ea \u00fb di 15\u00ea Gulan\u00ea de j\u00ee li s\u00eenor\u00ea Kurdistan\u00ea ket nav tevger\u00ea.<\/p>\n<p>\u00db eri\u015f\u00ee Kurdistan\u00ea kirin. Mahabad ji h\u00eala rej\u00eema \u00ceran\u00ea ve hatib\u00fb dorp\u00ea\u00e7kirin. Rejima \u00ceran\u00ea dixwest ku kurd h\u00eaz\u00ean xwe y\u00ean le\u015fker\u00ee veki\u015f\u00eenin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Di 5\u00ea kan\u00fbn\u00ea de Qaz\u00ee Mihemed \u00fb rayder\u00ean Komara Kurdistan\u00ea li gel konseya \u015fer a Kurdistan\u00ea civiyan. Li hember biryara le\u015fker\u015fandina Kurdistan\u00ea ya rejim\u00ea biryara berxwedan\u00ea derket \u00fb hat \u00eemzekirin.<\/p>\n<p>Jixwe di 15\u00ea Kan\u00fbn\u00ea de n\u00fbner\u00ea daw\u00een y\u00ea Sovyet\u00ea j\u00ee Mahabad li c\u00eeh hi\u015ftib\u00fb \u00fb zivir\u00eeb\u00fb welat\u00ea xwe.<\/p>\n<p>H\u00eaz\u00ean \u00ceran\u00ea jo bo dagirkirina xaka Komara Kurdistan\u00ea li ser xeta Meyanduaw\u00ea komb\u00fbb\u00fbn.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee dagirkirina Mahabad\u00ea 4 roj \u015f\u00fbnde Qaz\u00ee Mihemed \u00fb 45 serekey\u00ean Komara Kurdistan\u00ea ji al\u00ee rayedar\u00ean \u00ceran\u00ea ve hatin girtin. Di ser\u00ea meha \u00c7ile ya 1947an de li Mahabad\u00ea ji bo darizandina serek\u00ean Kurd dadgeheke le\u015fker\u00ee hatib\u00fb damezrandin.<\/p>\n<p><strong>\u00ceROJ&#8230;<\/strong><\/p>\n<p>Hem\u00fb ley\u00eezk\u00ean ku w\u00ea dem\u00ea li ser Komara Kurdistan hatin ley\u00eestin, \u00eeroj t\u00ea xwestin ku li Rojavay\u00ea Kurdistan dubare bikin.\u00a0 \u015eore\u015fa Rojava \u00eeroj dibin t\u00eahd\u00eet\u00ean dewlet\u00ean dagirker denin. \u00ceroj\u00ee; \u00ceran, Rusya \u00fb Tirkiye ji bo ruxandina v\u00ea \u015fore\u015f\u00ea, di nav hewldanan denin. \u00c7awa ku di sala 2018an de di dagirkirina Efr\u00een\u00ea de bihevre me\u015fiyan, \u00eero j\u00ee ji bo xerakirina r\u00eavberiya ku kurda bi kedek mezin bidestxistinin, li So\u00e7\u00ee \u00fb Astana civ\u00een li ser civ\u00eenan lidardixin. Li paytext\u00ea dewlet\u00ean dagirkeran ji bo \u00eemha kirina kurdan t\u00eane cemhev \u00fb biryaran digirin.<\/p>\n<p>L\u00ea \u00eeroj li hember van ley\u00eezkan, kurd di her be\u015f\u00ea civak\u00ea de bi r\u00eaxistin b\u00fbne. Ji bo parastina axa Kurdistan h\u00eaz\u00ean ewlekariy\u00ea; \u015fervan \u00fb ger\u00eellay\u00ean wan henin. \u00ceroj w\u00ea d\u00eerok nikaribe xwe dubare bike.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Far\u00fbk SAKIK Roja17\u00ea Kan\u00fbna 1945an \u015f\u00eaniy\u00ean Mahabad\u00ea bi daxwaza otonomiy\u00ea li baj\u00ear me\u015fek\u00ee lidarxistin, Qesra Adliy\u00ea ya remza daw\u00een a rejim\u00ea xistin dest\u00ea xwe \u00fb ala Kurdistan\u00ea hildan jor. Ed\u00ee ten\u00ea roja \u00eelankirina Komar\u00ea mab\u00fb. Pi\u015ft\u00ee hin xebat\u00ean d\u00eeplomas\u00ee, roja 22\u00ea \u00c7ile 1946an wek roja \u00eelankirina Komara Kurdistan\u00ea hat destn\u00ee\u015fankirin. \u00db ew roj hat. EWROJ&#8230;. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":9573,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-15408","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15408","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15408"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15408\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15423,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15408\/revisions\/15423"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/9573"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15408"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=15408"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=15408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}