{"id":15319,"date":"2019-01-21T05:00:33","date_gmt":"2019-01-21T05:00:33","guid":{"rendered":"http:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=15319"},"modified":"2019-01-20T14:54:49","modified_gmt":"2019-01-20T14:54:49","slug":"biranina-baha","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=15319","title":{"rendered":"B\u00eeran\u00eena BAHA"},"content":{"rendered":"<p><em><strong>Burhan ERDEM<\/strong><\/em><\/p>\n<p>\u00cebrah\u00eem Bahatt\u00een Karakutuk b\u00fb nav\u00ea w\u00ee, bi nav\u00ea xwe y\u00ea li nava me `BAHA`&#8230;<\/p>\n<p>Li taxeke Enqer\u00ea \u201cK\u00fc\u00e7\u00fckesat\u201d di sala 1966\u2019an de hatib\u00fb din\u00ea \u00fb ew der b\u00fbb\u00fb mekana zarokt\u00ee \u00fb ciwantiya w\u00ee. Bi gotina w\u00ee, ew ji aliy\u00ea malbata xwe ya \u201cburjuvaya bi\u00e7\u00fbk\u201d, weke\u00a0 \u201czarok\u00ean guldankan\u201d tev\u00ee 2 xwi\u015fk\u00ean xwe t\u00ea mezinkirin.<\/p>\n<p>Baha di \u015fert\u00ean Tirkiyey\u00ea de serkeftineke mezin p\u00eak t\u00eene, \u00fb dikeve yek ji zan\u00eengeh\u00ean bijarte: Yan\u00ee Be\u015fa F\u00eez\u00eek\u00ea ya ODT\u00dc\u2019y\u00ea. Di w\u00ea dem\u00ea de, Baha fikr\u00ean \u00e7epgiriy\u00ea nas dike \u00fbvji ber \u00e7alakiy\u00ean xwe y\u00ean siyas\u00ee, maf\u00ea xwe y\u00ea perwerdey\u00ea winda dike. Di sala 1991\u2019an de, li gel komek rojnamevan\u00ean ku ji Enqer\u00ea nas dike, tevl\u00ee amadekariya rojnameya \u00d6zg\u00fcr G\u00fcndem\u00ea dibe.<\/p>\n<p>Bahay\u00ea ku li w\u00ea der\u00ea rojnamevaniy\u00ea h\u00een dibe, pi\u015ft re bi gotina w\u00ee \u201cten\u00ea ji ber zan\u00eena w\u00ee ya \u00eengil\u00eez\u00ee\u201d derbas\u00ee n\u00fb\u00e7evaniya d\u00eeplomasiy\u00ea dibe. Baha, wek\u00ee n\u00fb\u00e7evan\u00ea rojnameya \u00d6zg\u00fcr G\u00fcndem\u00ea, d\u00eeplomasiya Enqer\u00ea di\u015fop\u00eene \u00fb n\u00fb\u00e7ey\u00ean xwe bi nav\u00ea Bahattin Karak\u00fct\u00fck diwe\u015f\u00eene. Baha hing\u00ea di rojnamey\u00ea de n\u00fb\u00e7evan\u00ea yekane y\u00ea d\u00eeplomasiy\u00ea ye. Ji ber ku ew ji her d\u00eeplomat\u00ee pirsgir\u00eaka kurd dipirse, ji aliy\u00ea n\u00fb\u00e7evan\u00ean rojnamey\u00ean din \u00ean di nav d\u00eeplomasiya Enqer\u00ea de wek\u00ee \u201cKurt\u00e7u\u201d t\u00ea gaz\u00eekirin.<\/p>\n<p>Tev\u00ee derketina rojnameya \u00d6zg\u00fcr G\u00fcndem\u00ea, li hember\u00ee rojnamevan\u00ean kurd pol\u00eet\u00eekaya \u00e7avtirsandin \u00fb qutifandin\u00ea bi dijwariyeke ku heta hing\u00ea nehatib\u00fb d\u00eetin, p\u00eak dihat.<\/p>\n<p>Heta sala 1994\u2019an, ji 30\u2019\u00ee z\u00eadetir rojnamevan \u00fb belavkar\u00ean kurd hatib\u00fbn qetilkirin.<\/p>\n<p>Di w\u00ea dem\u00ea de Baha bi baweriyeke xurt rojnamevaniya kurd didom\u00eene \u00fb ji ber v\u00ea yek\u00ea j\u00ee ev tewr dibe sedema revandina w\u00ee. Pi\u015ft\u00ee revandina w\u00ee, ji bo Baha \u00e7i ji Tirkiy\u00ea \u00e7i j\u00ee ji derve saziy\u00ean maf\u00ean mirovan \u00fb saziy\u00ean \u00e7apemeniy\u00ea dikevin dewrey\u00ea \u00fb dest bi kampanyayeke mezin dikin.Bi saya w\u00ea kampanyay\u00ea, Baha bi \u015fert\u00ea ku careke din nexebite t\u00ea berdan. L\u00ea bel\u00ea Baha tev\u00ee hem\u00fb \u00ear\u00ee\u015f \u00fb bin\u00e7avkirinan xebat\u00ean xwe didom\u00eene.<\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee rojnameya rojane, p\u00ea\u015fve\u00e7\u00fbna her\u00ee mezin a di \u00e7apemeniya kurd de, destp\u00eakirina we\u015fana Televizyona MED b\u00fb. Ev, di rojnamevaniya kurd de, di heman dem\u00ea de destp\u00eakirina p\u00eavajoyeke n\u00fb b\u00fb j\u00ee. Cara p\u00ea\u015f\u00een neteweyek\u00ee b\u00eadewlet, li gelek dever\u00ean dinyay\u00ea we\u015fan\u00ea dikir. \u00db Baha, ji bo ku t\u00ea de cih bigire, ji Londray\u00ea hat Bruksel\u00ea. Di navenda n\u00fb\u00e7eyan a Televizyona MED de, bi salan ed\u00eetoriya n\u00fb\u00e7ey\u00ean derve \u00fb ya serv\u00eesa d\u00eeplomasiy\u00ea domand. Bi girtina MED-TV, di kanala dem\u00ee ya \u201cC TV\u201d de, kar\u00ea Baha koord\u00eenatoriya we\u015fan\u00ea b\u00fb. Pi\u015ft\u00ee \u201cC TV\u201dya demkurt, telev\u00eezyona n\u00fb ya kurdan MEDYA-TV, di sala 1999\u2019an de derket p\u00ea\u015fiya tema\u015fevan\u00ean xwe.<\/p>\n<p>Baha, di sala 2000 de ji Navenda N\u00fb\u00e7eyan vediqete, \u00fb\u00a0 weke ku d\u00eesa w\u00ee digot, ew biryar\u00ea digire ku di avahiya telev\u00eezyona duqat\u00ee de hilki\u015fe qata ser\u00ee. W\u00ea \u00e7ax\u00ea ew di S\u00eala Sor de ku wek heftey\u00ee t\u00ea we\u015fandin, dest bi xebat\u00ea dike, \u00fb p\u00ea re j\u00ee bername dibe rojane. \u00db \u00ead\u00ee ew di w\u00ea bernamey\u00ea de ed\u00eetoriy\u00ea dike. Bi taybet\u00ee hevpeyv\u00een\u00ean w\u00ee y\u00ean bi d\u00eeplomat\u00ean biyan re \u00fb bi sedan dosye-n\u00fb\u00e7ey\u00ean ku w\u00ee ji bo S\u00eala Sor amade kirib\u00fbn, demeke dir\u00eaj di rojev\u00ea de mab\u00fbn.<\/p>\n<p>Baha \u00ead\u00ee bi tevl\u00eeb\u00fbna bernameya S\u00eala Sor tecr\u00fbbeya xwe ya n\u00fb\u00e7evaniya d\u00eeplomasiy\u00ea radigihand tema\u015fevanan. Di amadekariya telev\u00eezyona ROJ TV de Baha wez\u00eefey\u00ean akt\u00eef hilgirtin ser mil\u00ea xwe, \u00fb ji bo bernameyeke din j\u00ee mil\u00ean xwe vemalandin. S\u00eazde sal di ser mirina w\u00ee re derbas b\u00fbn. Hemp\u00ee\u015fey\u00ean Baha y\u00ean di medyaya kurd de p\u00ea re dixebitin, w\u00ea li b\u00eeran\u00eena w\u00ee xwed\u00ee derkevin.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Burhan ERDEM \u00cebrah\u00eem Bahatt\u00een Karakutuk b\u00fb nav\u00ea w\u00ee, bi nav\u00ea xwe y\u00ea li nava me `BAHA`&#8230; Li taxeke Enqer\u00ea \u201cK\u00fc\u00e7\u00fckesat\u201d di sala 1966\u2019an de hatib\u00fb din\u00ea \u00fb ew der b\u00fbb\u00fb mekana zarokt\u00ee \u00fb ciwantiya w\u00ee. Bi gotina w\u00ee, ew ji aliy\u00ea malbata xwe ya \u201cburjuvaya bi\u00e7\u00fbk\u201d, weke\u00a0 \u201czarok\u00ean guldankan\u201d tev\u00ee 2 xwi\u015fk\u00ean xwe t\u00ea mezinkirin. [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":15320,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-15319","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15319","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=15319"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15319\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":15321,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/15319\/revisions\/15321"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/15320"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=15319"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=15319"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=15319"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}