{"id":10087,"date":"2018-10-04T05:19:39","date_gmt":"2018-10-04T05:19:39","guid":{"rendered":"http:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=10087"},"modified":"2018-10-04T05:19:39","modified_gmt":"2018-10-04T05:19:39","slug":"cu-sefere-hat-disa-kere-bere","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/?p=10087","title":{"rendered":"\u00c7\u00fb sefer\u00ea hat d\u00eesa ker\u00ea ber\u00ea"},"content":{"rendered":"<p><em><strong>Mihemed \u015eAH\u00ceN<\/strong><\/em><\/p>\n<p>Pi\u015ft\u00ee ku Erdogan hewla darbey\u00ea 2016\u2019an ji xwe re \u201cLutfa Xweda\u201d d\u00eet \u00fb ji bo avakirina pergala desthilatdariya xwe ya yek kes\u00ee ya otokrat\u00eek nirx \u00fb p\u00eevan\u00ean gerd\u00fbn\u00ee, demokras\u00ee, hiq\u00fbq \u00fb maf\u00ean mirov hem\u00fb bin p\u00ea kir piraniya dewlet\u00ean c\u00eehan\u00ea y\u00ean demokrat \u00fb nirx par\u00eaz deriy\u00ean xwe li Erdogan girtin. Otokrat\u00eezma Erdogan ten\u00ea ew tecr\u00eed nekir di heman dem\u00ee de aboriya Tirkiy\u00ea j\u00ee t\u00eak bir \u00fb bi qeyraneke mezin re r\u00fbbir\u00fb hi\u015ft.<br \/>\n\u00c7end dewlet\u00ean ku deriy\u00ean xwe ji Erdogan re vekir\u00ee hi\u015ftib\u00fbn ew j\u00ee dewlet\u00ean monar\u015f\u00eek \u00fb otokrat\u00eek\u00ean ku ji h\u00eala yek kes\u00ee ve t\u00ean bir\u00eavebirin. Ew der\u00ee ber bi d\u00eektator\u00ee, b\u00eaedalt\u00ee \u00fb fa\u015f\u00eezm\u00ea ve vedib\u00fbn. Lewre ji tecr\u00eeda Erdogan \u00fb qeyrana abor\u00ee re nedib\u00fbn \u00e7arser\u00ee. P\u00eadiviya Erdogan bi deriyeke ku li ser \u201cdemokras\u00ee\u201d diniv\u00eese heb\u00fb.<br \/>\nWeke her car\u00ee careke din dewleta Alman a ku \u015fir\u00eek\u00ea hem\u00fb suc\u00ean dewleta Tirk \u00ean dused sal\u00ean daw\u00eene \u00fb ji ber peymana penaber\u00ean S\u00fbriy\u00ea b\u00fbye d\u00eel\u00ea berdest\u00ea hik\u00fbmeta Erdogan gih\u00ee\u015ft hewara desthilatdariya Erdogan. Di nava van sucan de qirkirina civaka Ermen a 1915\u2019an \u00fb her\u00ee daw\u00een dagirkirin \u00fb qirkirina Efr\u00een\u00ea j\u00ee di navde qirkirina civaka Kurd a ku 212 sale berdewam dike hene.<br \/>\nLi gel nerazb\u00fbna raya g\u00ee\u015ftiya a ji sed\u00ee 80\u2019\u00ea rayedar\u00ean Elman Erdogan vexwendin Elmanya \u00fb bi meras\u00eema ferm\u00ee w\u00ee p\u00ea\u015fwaz\u00ee kirin. L\u00ea wisa xwiya dike ku veb\u00fbna deriya Elmanya w\u00ea t\u00ear\u00ee me\u015fr\u00fbkirina pergala desthilatdariya Erdogan a otokrat\u00eek neke. Reqne \u00fb nerazib\u00fbn\u00ean ku li dijber \u00e7\u00fbna Erdogan derketine hol\u00ea hem\u00fb deriy\u00ean qada siyaseta c\u00eehana demokrat \u00fb nirx par\u00eaz li Erdogan girtin.<br \/>\nCivak\u00ean Elmanyay\u00ea li gel tedb\u00eer\u00ean ewlehiy\u00ea y\u00ean gelek bilind \u00fb awarte \u00e7alakiy\u00ean protestokirin\u00ea b\u00ea navber berdewam kirin. Erdogan li balafirgeh\u00ea bi protestoya Rojnameg\u00ear\u00ean tixub nenas (RSF) ya bi duri\u015fmeya \u201cErdogan li Koln\u00ea ye Rojnamger di z\u00eendan\u00ea de ne\u201d hate p\u00ea\u015fwaz\u00eekirin. Bi bangewaziya 138 saziy\u00ean siv\u00eel li bajar\u00ea Koln\u00ea mit\u00eenga \u201cTu bi x\u00ear nehat\u00ee Erdogan\u201d hat lidarxistin. Bi rojan \u00e7alakiy\u00ean gel y\u00ean c\u00fbrbic\u00fbr berdewam kirin.<br \/>\nLi gel protestoy\u00ean gel protestoy\u00ean siyasetmedar \u00fb karzazan j\u00ee di asteke bilind de berdewam kirin. Gelek siyasetmedar\u00ean Elman vexwendina Serokomar\u00ea Elman Steinmeier a xwarina bi Erdogan re red kirin \u00fb be\u015fdar neb\u00fbn. Serokamar Erdogan xwest bi karsazan re civ\u00eenek p\u00eak b\u00eene. Civ\u00een bi be\u015fdarb\u00fbneke gelek hindik lewaz derbas b\u00fb. Gelek karsaz\u00ean mezin \u00fb y\u00ean gir\u00eeng bi hinceta \u201cdema me tune ye\u201d be\u015fdar\u00ea civ\u00eena Erdogan neb\u00fbn.<br \/>\nDi heman dem\u00ee de \u00e7apemeniya Elmanya j\u00ee tevil\u00ea protestoyan b\u00fb. Rojnameya Die Welt bi man\u015feta \u201cEm Al\u00eegirin\u201d di \u015fexs\u00ea rojnameya \u201cTaraf\u201d de desteserkirina rojnameyan dian\u00ee b\u00eera Erdogan. Rojnameya Neues Deutschland bi man\u015feta xwe ya Kurd\u00ee \u201cNe bi x\u00ear t\u00ea Erdo\u011fan\u201d qirkirin\u00ean li Kurdistan\u00ea an\u00een b\u00eera Erdogan. N\u00eazikahiya \u00e7apemeniya Elman bi gelemper\u00ee muxal\u00eef \u00fb negat\u00eef b\u00fb.<br \/>\nPi\u015ft\u00ee reaksiyon \u00fb bertek\u00ean civak\u00ean li Elmanya rayedar\u00ean dewleta Elman \u00ean ku xwestin Erdogan ji tengasiy\u00ea rizgar bikin ew bixwe ketin tengasiy\u00ea. Tengasiya wan di ruy\u00ea wan\u00ea tir\u015f \u00fb der\u00fbniya wan a bi kelecan \u00fb \u015fermok de diyar dib\u00fb. Serokomar Steinmeier \u00fb serokwez\u00eer Merkel di hem\u00fb daxwiyan\u00eay\u00ean xwey\u00ean hevpar \u00ean bi Erdogan re ne\u00e7ar diman ku bib\u00eajin \u201cem weke Erdogan nafikirin \u00fb di navbera me de pirsgir\u00eak\u00ean k\u00fbr hene\u201d. Ev gotin\u00ean wan\u00ean liber kamereyan dib\u00fbn sedema neraz\u00eeb\u00fbna Erdogan \u00fb n\u00eeqa\u015f\u00ean we\u015fana zind\u00ee.<br \/>\nMerkel ne\u00e7ar ma ku bib\u00eaje ten\u00ea s\u00ea xalan de me lihev kiriye. Ew s\u00ea xal, endamtiya NATO\u2019y\u00ea, pirsgir\u00eaka penaberan \u00fb t\u00eako\u015f\u00eena li dijber teror\u00eezm\u00ea ne. Ev daxwiyaniya Merkel dihat w\u00ea wateya ku di mijar\u00ean n\u00fb yek\u00eede lihev nekirine \u00fb Erdogan bi dest\u00ea vink\u00fbvala ji Elmanyay\u00ea vegeriyaye.<br \/>\nDaxwiyaniy\u00ean Erdogan \u00fb y\u00ean hik\u00fbmeta w\u00ee berevajiy\u00ea v\u00ea heq\u00eeqet\u00ea b\u00fbn. Li gel van hem\u00fb keresatan k\u00eal\u00ee bi k\u00eal\u00ee serkeftin\u00ean xwe y\u00ean b\u00eabingeh radigihandin gel. Li gor\u00ee wan her ti\u015ft li gor\u00ee dil\u00ea wan, bi r\u00eak\u00fbp\u00eak \u00fb bi serkeftina wan bi encam b\u00fbye.<br \/>\nB\u00ea guman \u00e7apemeniya hewz\u00ea j\u00ee bi man\u015fet\u00ean xwe y\u00ean \u201c P\u00ea\u015fwaziyekirineke Germ\u201d, \u201cLi Berl\u00een\u00ea Bihara duyem\u00een\u201d, \u201cBi Ewropay\u00ea re serdemeke n\u00fb\u201d, \u201cWelat\u00ea me ji n\u00fb ve di r\u00eaya reformande ye\u201d ku ji yek navend\u00ee dihatin diyarkirin heq\u00eeqeta \u00e7apemeniya Elman berevaj\u00ee dikir \u00fb bi yek deng\u00ee serkeftin\u00ean tuneb\u00fby\u00ee radigihandin gel.<br \/>\nDi v\u00ea serdan\u00ea de \u015f\u00ear\u00ea her\u00ee dijwar di navbera derew \u00fb heq\u00eeqet\u00ea de b\u00fb. L\u00ea yek gotineke p\u00ea\u015fiyan t\u00ear\u00ee vegotina v\u00ea serdan\u00ea dike. \u00c7\u00fb sefer\u00ea hat d\u00eesa ker\u00ea ber\u00ea.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mihemed \u015eAH\u00ceN Pi\u015ft\u00ee ku Erdogan hewla darbey\u00ea 2016\u2019an ji xwe re \u201cLutfa Xweda\u201d d\u00eet \u00fb ji bo avakirina pergala desthilatdariya xwe ya yek kes\u00ee ya otokrat\u00eek nirx \u00fb p\u00eevan\u00ean gerd\u00fbn\u00ee, demokras\u00ee, hiq\u00fbq \u00fb maf\u00ean mirov hem\u00fb bin p\u00ea kir piraniya dewlet\u00ean c\u00eehan\u00ea y\u00ean demokrat \u00fb nirx par\u00eaz deriy\u00ean xwe li Erdogan girtin. Otokrat\u00eezma Erdogan ten\u00ea [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":8601,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jnews-multi-image_gallery":[],"jnews_single_post":[],"jnews_primary_category":[],"jnews_social_meta":[],"jnews_override_counter":[],"jnews_post_split":[],"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-10087","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-quncik-nivis"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10087","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=10087"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10087\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":10088,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/10087\/revisions\/10088"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/8601"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=10087"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=10087"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ronahi.net\/ku\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=10087"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}